I Sverige är Gud röd
Tal av förbundsordförande Peter Weiderud vid seminarium i samband med Broderskapsrörelsens 80årsjubileum, ABF-huset, Stockholm, 20/11 2009
Vänner av Broderskapsrörelsen,
Det är en stor ära för mig att få öppna detta seminarium i samband med 80-årsfirandet av Sveriges Kristna Socialdemokraters förbund – Broderskapsrörelsen.
Vi som sitter i denna sal har mycket gemensamt. Vi delar oron för den allt hårdare politiska verklighet vi ser runt omkring oss och vi brinner för ett mer rättfärdigt samhälle. För oss troende är denna spänning inte mindre verklig, men kanske mer långtgående. Vi är del av en flertusenårig process där många före oss, och där många efter oss, kämpat för att rätten skall flöda fram.
Och för bara en liten tid sedan, ur detta tusenårsperspektiv, i mitten av 1920-talet kallade verkstadsarbetaren och frälsningssoldaten Emil Stålberg till ett möte i sin hemstad Örebro. Han fick gehör, man bildade en grupp och ganska snart började tankarna sprida sig. 1928 började Örebro-gruppen trycka tidningen Broderskap och året därpå – 1929 – bildade de då tio existerande grupperna Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund.
Broderskapsrörelsen formades i ett annorlunda samhälle än det vi har idag.
* Då togs steget från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, från Fattigsverige till Folkhem, från omodernt till modernt.
* Då var Sverige ett homogent samhälle. Vi hade på många decennier inte upplevt någon invandring. Däremot hade en tredjedel av Sverige befolkning lämnat fattigdom, trångsynthet och hopplöshet för att söka ett bättre liv på andra sidan Atlanten.
I denna brytning växte sig socialdemokratin stark och stod för det nya. Kristenheten var splittrad. Stora delar motsatte sig förändringar. Vi började se en tydlig spänning mellan kyrka och arbetarrörelse.
Då som nu, fanns en tydlig skiljelinje mellan kristen höger och kristen vänster i förkunnelse och teologi.
En kristen höger betonade individuell präktighet, privatmoral och bortsåg från strukturer som skapade ojämlikhet och hindrade människors möjligheter till ett värdigt liv.
En kristen vänster som inspirerad av sin tro ville förändra samhälle, strukturer, system, så att de kunde bidra till människors befrielse.
Spänningen mellan kyrka och arbetarrörelse skapade en hemlöshet eller inre dragkramp hos många kristna arbetare och socialdemokrater. Man var del av både arbetarrörelse och kyrka och ville vara del av både evighet och verklighet.
- Man ville ett sekulärt samhälle men tro och politik hängde ihop och drog åt samma håll.
- Man ville påverka kristenheten till ökat ansvarstagande i omvandlingen av samhället.
- Man ville påverka arbetarrörelsen i synen på kyrkan och kristendomen, men också i allmänpolitiska frågor som pensionsfrågan och nykterhetsfrågan.
Under 80 år har Broderskapsrörelsen sökt vaccinera mot högerinflytande i svensk kristenhet. Det har bidragit till att kristenheten i Sverige är en progressiv samhällskraft, och att den aggressiva kristna högern är mycket marginell i vårt land.
Som 80-åring verkar Broderskapsrörelsen idag i en annan brytningstid. En spännande och mångfacetterad samtid:
Idag byter vi industrisamhälle mot kunskapssamhälle,
Idag byter vi det monokulturella mot det mångkulturella,
Idag kliver vi ur det snävt nationella in i det globala och regionala,
Idag byter vi det sekulärt religionsfientliga mot ett samtal om religion som är nyfiket sökande.
Broderskapsrörelsens roll är alltjämt att vara ett uttryck för kristen vänster i vårt land, att mitt i brytningen mellan tro och politik medverka till ett rättvist samhälle som låter hela människan delta.
Broderskapsrörelsens roll är inte identisk idag och för 80 år sedan. Men vi vill fortfarande samla troende till partipolitiskt arbete. Och stående med ena benet i den politiska verkligheten och med den andra i trons evighet är det inom tre områden där vi som kristna socialdemokrater idag är en unik tillgång för partiet:
1. Internationalismen. Vårt parti har alltid levt i spänningen mellan den nationella identiteten och den internationella. Som kristna socialdemokrater närmar vi oss politiken från ett universellt perspektiv. Nu när det nationella perspektivet inte längre klarar att lösa vår tids problem är internationalismen ett omistligt värde. Världen finns i Sverige, och Sverige finns i världen.
2. Vi är idébärande och idéburna. Vårt parti har alltid levt i spänningen mellan ideologi, intresse och förvaltande. Broderskapsrörelsen är primärt en idérörelse. Vår ingång i politiken utgår från Kristi ord i Matteus - vad ni har gjort mot dessa minsta, det har ni gjort mot mig. När resten av partiet måste fastna i intressefrågor och politiskt förvaltande kan Broderskapsrörelsens lyfta perspektivet, och bidra med hopp, lust och kärlek till djupare samhällsförändring.
3. Långsiktigheten. Vårt parti överblickar ett tidsperspektiv präglat av 100 år av industrisamhälle och modernism. Som kristna socialdemokrater ser vi på samhället ur ett flertusenårigt perspektiv. Det ger oss andra möjligheter att formulera prioriteringar som burit länge och bär in i framtiden. Det gäller i synnerhet i miljöfrågor, rättvisefrågor och människovärdesfrågor. Den trofasthet som vi bär är omistlig i alla de frågor som inte kan få snabba lösningar. Vi tappar inte sugen vid bakslag och låter oss inte styras av dagsländor.
* På grund av internationalismen har Broderskap inspirerats av palestinska kristna, Kyrkornas världsråd och Latinamerikansk befrielseteologi och dragit slutsatsen att även Israel skall följa FN:s resolutioner. Sedan vi gjorde hemläxan i början av 1970-talet har vår hållning varit konsekvent. Partiet har oftast, men inte alltid, hållit med oss.
* På grund av internationalismen motsatte vi oss partiets rådslagsgrupp när den ville luckra upp FN-stadgans våldsförbud så EU skulle kunna ge mandat för internationella militära insatser.
* På grund av vår omtanke om skapelsen och vårt mångtusenåriga perspektiv i politiken är miljöfrågan central för oss, och broderskaparen Stefan Edman har hjälpt oss att sätta ribban högt.
* På grund av bibelordets uppmaning att ta hand om vår broder är Broderskap aktiva förespråkare för en restriktiv alkoholpolitik, för en generös välfärd som inte stannar vid vår gräns utan också tar sig uttryck ett starkt och solidariskt utvecklingsbistånd.
* På grund av den ekumeniska rörelsens gränslöshet krävde vi under den senaste kongressen att politiskt erkänna folkmordet mot armenier och andra kristna vid det ottomanska rikets sönderfall för snart 100 år sedan. Här handlar det om många nya svenskars rätt till sin historia, och att stå upp för grundläggande mänskliga rättigheter och stödja Turkiets resa in i EU.
* Och på grund av internationalismen arbetade vi för att partiet i rådslagsarbetet kunde ändra sin syn på religion. Och nu är religion inte längre en privatsak. Nu säger partiet:
”De nära kopplingarna mellan kyrkan och de konservativa krafterna i Sverige under 1800- och 1900-talen gjorde delar av socialdemokratin oförmögen att se religion som en legitim form för tolkning av livets stora frågor. Det sekulära samhällskontraktet från 1900-talet som betraktade religion som en privatsak måste fördjupas och erkänna religionernas samhälleliga dimensioner. Bland nya och gamla grupper av svenskar är till exempel islam, judendom och kristendom levande traditioner där mening och livsmod skapas. För dessa grupper riskerar den sekulära socialdemokratin att framstå som livsförnekande, ointressant och provinsiell.”
Min företrädare brukade beskriva Broderskapsrörelsens roll som att vara stenen i partiets sko. Förre Metall-ordföranden Göran Johnsson har sagt att vår uppgift är att ligga på gränsen till off-side. Ibland blåser partiet i pipan, men det ger oss också möjlighet att göra ett och annat mål. Dessutom har vi roligt när vi spelar.
Oavsett vilken bild vi använder är Broderskapsrörelsens roll när vi nu kommer allt närmare en valrörelse att tala politik med alla de svenskar som identifierar sig själva som troende – ungefär en miljon väljare.
I Sverige är troende rödare än i de flesta länder, men det är stora skillnader mellan grupperna. Hos frikyrkliga är framför allt kristdemokraterna och folkpartiet starkare än hos väljargenomsnittet. Kristdemokraterna har också starkare stöd hos katolska och ortodoxa bekännare än i riket.
Sverige skiljer sig från andra europeiska länder i det att majoriteten av ortodoxer är orientala – har sitt ursprung i Mellanöstern. För dessa är erkännande av folkmordet 1915-18 den enskilt viktigaste politiska frågan och i vilken socialdemokraterna och kristdemokraterna nu bytt plats Det ger oss ett spännande läge i valrörelsen.
Bland muslimer i Sverige har vi stöd till över 70 procent och tillsammans med v och mp till 90 procent. Att Allah är röd i Sverige, trots att många muslimer är konservativa i t ex familjefrågor, beror på flera saker.
- Muslimer är en socialt och ekonomiskt utsatt grupp och vår politik värnar bäst deras intressen.
- Det finns en kritik av kapitalism och värnande av gemensamma värden i islams lära och tradition.
- Vi har tagit muslimer på allvar. Broderskapsrörelsen har sedan 1994, på partiets uppdrag, haft en nära dialog med muslimer i Sverige och öppnade för två år sedan tydligt för muslimska medlemmar.
Men detta stöd har vi endast till låns. När ledande partiföreträdare kallar religiösa friskolor för barnfängelser, när våra kommunpolitiker inte förstår värdet av att stödja skapandet av moskéer, eller inte förstår varför kosher- eller halalslaktat kött är viktiga frågor, då gungar stödet. Och den dagen något av de borgerliga partierna bestämmer sig för att ta muslimerna på allvar, blir kampen mycket jämnare.
Men idag, när vi fyller 80, gläds vi över att Gud är röd, helt enkelt därför att många troende i Sverige tar sin tro och dess budskap om nästan, skapelsen och förvaltaransvaret på allvar.
Broderskapsrörelsen är den kristna vänstern i Sverige. Vår huvudmotståndare är den kristna högern. Då religionens samspel med politik idag ökar, kommer polariseringen mellan kristen – eller religiös – höger och vänster kommer att växa.
Ett spännande exempel är den amerikanska valrörelsen. För fem år sedan förlorade Kerry som valde att lämna sin katolska tro utanför kampanjarbetet. Obama valde förra året att delta med hela sig och visade på en tro som inte stannar vid abortmotstånd och homofobi, utan att kristen etik framför allt handlar om rättvisa och möjligheter till ett värdigt liv för alla. Och att kristen tro måste vara öppen för andra trosriktningar. Med detta lyckades han bryta den kristna högerns framgångar under senare år.
Här hemma har vi formulerat ett manifest för den kristna vänster. Ett sätt att tydliggöra vad ett kristet vänsterperspektiv innebär idag – i kontrast både mot en kristen höger och mot torftigheten i en militant sekularism. Tillsammans kan troende judar, muslimer, kristna och andra bidra till att formulera ett nytt sekulärt samhällskontrakt där människans behov av både en konkret förankring i den politiska verkligheten och varje människas skapande respekteras och ges utrymme.
Det är en pigg 80-åring vi firar – en rörelse i tiden. En 80-åring som det är fantastiskt roligt att finnas med i ledningen för.
Ett stort grattis till alla er som valt att komma hit, och tack i synnerhet till panelen som ska hjälpa oss att reflektera över denna 80-årings betydelse, då och nu.