- och hur länge lever den amerikanska drömmen i Sverige?
Vid ett seminarium på Sveavägen 68 presenterade Arbetarerörelsens Ekonomiska Råd den tredje delrapporten i sin Låginkomstutredning. Denna rapport handlar om social rörlighet och vad det är som förklarar att de nordiska länderna har en högre social rörlighet än många andra länder och framför allt USA. Den ”amerikanska drömmen” har på många sätt varit mer verklig här än i USA. Rapporten försöker beskriva vad det är som förklarar den höga sociala rörligheten och om samhällsutvecklingen går i riktning mot mer eller mindre rörlighet? Rapporten har skrivits av Daniel Lind, chefsekonom vid fackförbundet Unionen. På plats för att kommentera rapporten fanns Markus Jäntti, professor vid socialforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet, som är en ledande forskare om social rörlighet, och Lena Westlund, LO:s chefsekonom.
Orsakerna bakom den höga sociala rörligheten i Norden, i jämförelse med länder som USA, Italien och Frankrike, i grund och botten handlar om samhällets institutionella struktur – om i vilken utsträckning samhället tillåts kompensera för skillnader i uppväxtvillkor och familjeförhållanden, om utbildningssystemets struktur, om avkastningen på utbildning, om lönespridningen, om inkomstskillnaderna, om förekomsten av arbeten med låga löner och om graden av omfördelning. Men här ser vi nu en tendens till förändring. De faktorer som hittills utmärkt de nordiska ländernas högre sociala rörlighet har förändrats och det kan i sin tur leda till att den sociala rörligheten minskar.
- Det finns en risk att faktorer som bidragit till social rörlighet, såsom den sammanhållna skolan, håller på att urholkas, säger Daniel Lind.
Risken är att vi om ett antal år, när de grupper som påverkats av de institutionella förändringarna har etablerat sig på arbetsmarknaden, kommer att uppleva en lägre social rörlighet i Sverige. Om det finns skäl att vända en utveckling krävs det att frågan om social rörlighet tar en större plats i det offentliga samtalet. Om detta inte sker kommer vi kanske om ett decennium eller två att tvingas titta bakåt och ställa oss frågorna: vad var det som hände och var det värt priset - att äpplet faller närmare trädet?
Läs mer i rapporten Hur långt från trädet faller äpplet?