Befria Irak från Saddams skulder

Göteborgsposten, Debatt 11 augusti 2005

Ett krav som framförs från irakiskt håll och av internationella folkrörelser är att skulder som kan bedömas vara illegitima bör avskrivas villkorslöst. Det är moraliskt ohållbart att Iraks befolkning belastas av att Saddam Husseins diktatur stötts av omvärlden, skriver företrädare för bland annat Forum Syd, Svenska Kyrkan och Irakiska riksförbundet i Sverige.


Efter decennier av diktatur och krig är Iraks framtid fortfarande högst osäker. Vägen mot självständighet, fred och demokrati är lång och svår. Även om USA lämnar landet och våldet ebbar ut återstår många sociala, ekonomiska och politiska problem.
Irak är ett av världens mest skuldsatta länder. Skulderna härstammar från Saddam Husseins tid. Man kan tycka att dessa skulder inte borde belasta ett framtida demokratiskt och oberoende Irak. Men så är tyvärr inte fallet.


Den 16 augusti offentliggör Internationella valutafonden sin ekonomiska rapport om Irak. I september inleds förhandlingar om det ekonomiska program som Irak måste följa för att erhålla skuldavskrivning från världens rika länder.


Saddams regim stöttades och lånade pengar av åtskilliga länder. Enligt Internationella valutafonden handlar det om 125 miljarder dollar. Utöver detta tillkommer mångmiljardbelopp i krigsskadestånd. En betydande del av skulderna är till Gulfstaterna och andra arabländer. Det har till stor del handlat om stöd till Saddam-regimens krig mot Iran.


Parisklubben
Drygt 40 miljarder dollar av skulderna är till den så kallade Parisklubben, där flera av västvärldens rika länder ingår, däribland Sverige. De svenska fordringarna uppgår enligt Exportkreditnämnden till drygt två miljarder kronor. Vilket slags stöd till Saddam-diktaturen den svenska delen inneburit är oklart. Det rör sig om förfallna exportkreditgarantier för export till Irak från flera svens-ka företag som ABB, NCC, Atlas Copco, Sandvik, Scania och Volvo.


I höstas beslutade Parisklubben att Iraks skulder kan komma att skrivas av med upp till 80 procent, vilket bedöms skapa en hållbar skuldnivå. Det låter generöst. Men endast en femtedel kommer att skrivas av villkorslöst. Resten av skuldlättnaderna är bundna till att Irak antar och implementerar ett ekonomiskt program utarbetat av Internationella valutafonden.


Beslutet innebär därmed i praktiken att skulderna från Saddam-diktaturens tid används för att styra Iraks ekonomiska politik. Det är en synnerligen tveksam hantering. Inte nog med att skuldernas legitimitet starkt kan ifrågasättas. Skuldsaneringen utnyttjas också för att styra Iraks framtida ekonomiska och politiska inriktning.


Ett krav som framförs, både från irakiskt håll och av internationella folkrörelser och andra organisationer, är att samtliga skulder som kan bedömas vara illegitima bör avskrivas villkorslöst. Med illegitima menas att de upptagits utan den irakiska befolkningens medgivande, utan att gagna befolkningen i stort och med långivarnas goda vetskap om förhållandena i landet. Det är ett rimligt krav. Det är moraliskt ohållbart att Iraks befolkning belastas av att Saddam Husseins diktatur stötts av omvärlden.


Det bör understrykas att frågan om Iraks skulder inte bara handlar om Iraks framtid. Den är också principiellt betydelsefull. Det finns åtskilliga länder som i dag tvingas betala för forna diktaturregimers intima relationer med omvärlden. En öppning för Irak skulle kunna innebära startskottet för en sundare och mer etiskt hållbar hantering av internationell långivning, genom att internationella kriterier etableras som klargör när en lånetransaktion kan bedömas som illegitim. Den som ställer ut lån till en diktaturregim tar betydande risker. Detta ansvar bör tydliggöras.


Anses för svårt
Den svenska inställningen i frågan har hittills varit loj. Finansdepartementet hänvisar enbart till Parisklubbens beslut och att man där inte diskuterar frågor om skulders legitimitet. Att bedöma skulders legitimitet anses vara för svårt. På uppmaningen att Sverige skall agera självständigt och gå längre än Parisklubben svarar finansdepartementet att detta vore att bryta överenskommelser ingångna med andra länder i klubben.


På båda punkterna är det ett tveksamt resonemang. Bedömningen av vad som utgör en illegitim skuld är inte självklar. Men det är inte heller den bedömning som i dag görs av skuldsatta länders återbetalningsförmåga. Det finns historiska exempel på att skulder bedömts som illegitima och avskrivits. Att avgöra vad som är en illegitim regim är naturligtvis inte okomplicerat, men i vissa fall skulle det vara uppenbart; Apartheidregimen i Sydafrika, Papa och Baby Doc i Haiti, Mobuto i dåvarande Zaire. Det finns också förslag på skiljedomsförfarande som kan användas för att hantera Iraks skuldbörda - även om de inte vunnit officiell acceptans. Slutligen har flera enskilda medlemsländer i Parisklubben i praktiken gått längre än fattade överenskommelser när det gäller skuldavskrivning för andra länder.


Våra krav till den svenska regeringen är enkla. Vi kräver att regeringen:
* Verkar för att de irakiska skuldernas legitimitet prövas.
* Föregår med gott exempel och avskriver de skulder till Sverige som vid prövning inte kan visas vara legitima.
* Arbetar för att frågan om illegitima skulder tas upp internationellt.

Jens Ergon
journalist
Hikmet Hussainrare
generalsekreterare Irakiska riksförbundet i Sverige
Inger Björk
generalsekreterare Forum Syd
Erik Lysén
biträdande internationell policychef Svenska kyrkan
Tomas Brundin
internationell sekreterare Broderskapsrörelsen
Lennart Molin
biträdande generalsekreterare Sveriges Kristna Råd
Sven Elander
Attac Sveriges gemensamma arbetsgrupp