Frågan om Gud går bortom folkhemmets...

Frågan om Gud går bortom folkhemmets...
 
I den valrörelse som nu växer sig hetare har frågor om tro och tolerans – framför allt gentemot muslimer – fått stort utrymme.

Det är ovanligt i det rationella, sekulära och moderna Sverige, där den upplysta och myndiga människan förverkligar det goda samhället. Det svenska folkhemmets samhällskontrakt är ett av historiens mest framgångsrika. Det lyckades ge svar på sociala och politiska utmaningar som människan brottats med under generationer. Det förmådde ge utsatta människor delaktighet, trygghet och möjlighet till ett liv i värdighet. När kontraktet är starkt har människor svårare att se behovet av tro. Svaren på alla viktiga frågor tycks rymmas inom kontraktet. Här ligger en förklaring till sekulariseringen, i Sverige som i princip hela den industrialiserade världen.

Vaclav Havel, den tjeckiske dissidenten som blev president, har beskrivit ett av 1900-talets problem som att vi i skapandet av det rationella samhället utestängde ”gud”. För vad ska människan korrigera sig mot om hon bara relaterar till sig själv och sin egen rationalitet. Det är intressant att agnostikern Havel sett behovet av religion som ett samhälleligt, politiskt och etiskt korrektiv - något som förmår människorna att lyfta blicken från det omedelbara. Det har alltid varit en av religionens viktigaste uppgifter.

Men det sekulariserade industrisamhället sökte avskärma politik och ekonomi från denna typ av metafysik. Kyrkorna i det moderna västerlandet kom att kapitulera inför modernismens krav och valde att primärt ikläda sig en roll som förvaltare av individuell fromhet. På tröskeln till ett mångkulturellt, transmodernt och postsekulärt samhälle kan vi konstatera att industrisamhällets kontrakt inte bär på samma sätt längre. Globaliseringen har gjort oss så internationellt ömsesidigt beroende att vi inte längre kan begränsa kontraktet till nationalstaten. Om en bank kraschar i Singapore höjs boräntorna också i Hallsberg. Om ett kärnkraftverk havererar i Vitryssland, blir svampen oätlig också i Uppland.

I en globaliserad ekonomi eroderar de nationella värderamarna samtidigt som utbytbarheten blir skrämmande direkt. Det finns raka ekonomiska band, och därmed konkurrens, mellan min egen längtan efter en ny Volvo och en afrikansk kvinnas kamp för att kunna ge mat till sina barn. Också industrisamhällets kraftfulla omvandling av råvaror till materiellt välstånd ställs i dag under omprövning. Varje svensk förbrukar i genomsnitt 50 kilo råvaror per dag – en afrikansk bonde får nöja sig med två. Om alla levde som vi skulle det, med dagens teknik, krävas tio planeter för att försörja mänskligheten med råvaror och ta hand om soporna.

Vi har nått en punkt då vi måste kvalificera industrisamhällets viktiga redskap för utveckling - ekonomisk tillväxt. Den moderna tidens rationella sätt att fatta beslut – genom att skilja fakta från värderingar - blir svårare att upprätthålla i ett komplext informationssamhälle. Vi har en överproduktion av fakta, och beroende på vad vi tycker tar vi till oss de fakta som stöder den tes vi vill driva. Framtiden kräver att vi söker bejaka värderingar snarare än att skilja bort dem.

Det är i dessa förändringar vi ska se det ökade intresset för etik, religion och andlighet. Det märks inte i den traditionella kyrkliga statistiken, men slår igenom vid kaffebordet på jobbet, i intervjuer i populärpressen, när människor i semesterns anonymitet söker sig till kyrkan eller när religionsfrihet blir brännande valfrågor. Frågan är inte längre: Finns Gud? Utan snarare: Var finns Gud? Frågan uttrycker en längtan bortom det rationella samhällets kontrakt. Ett sökande efter etiskt korrektiv, som kan utmana de förenklade svaren. En inre röst som hjälper oss att bearbeta grundläggande etiska dilemman, i stället för att skjuta dem ifrån oss.


Peter Weiderud
Förbundsordförande, Broderskapsrörelsen - Sveriges kristna socialdemokrater

Publicerad i Dagen 2006-06-15