Gränsen är nådd!

Sveriges kristna socialdemokrater är principiella anhängare av en restriktiv alkoholpolitik. Den svenska linjen i alkoholfrågan har vilat på en solid och bred vetenskaplig grund och på en lång praktisk erfarenhet. Den har även överensstämt nära med Världshälsoorganisationens hållning och arbete. Dess resultat har gjort att Sverige under lång tid uppvisat en alkoholkonsumtion per invånare, som varit bland de lägsta i Europa.

Om vi skulle acceptera och gå med på en eftergiftspolitik gentemot EU på detta område skulle få stora negativa följder för den sociala och hälsorelaterade situationen i landet. Broderskap anser inte att den föreslagna stora sänkningen av alkoholskatten har någon positiv verkan, vare sig kortsiktigt eller långsiktigt.

När den finska alkoholskattesänkning genomfördes i mars 2004 hade med i beräkningarna att det skulle bli en uppskattad ökning av konsumtionen med upp till 25 % mot om inte skatterna skulle ha sänkts. Trots detta så valde man sänkningen med de konsekvenser för folkhälsan och en ökad social problematik som skett. En sänkt spritskatt i Sverige på det föreslagna 40 % kan vi inte se skulle hjälpa Sverige eller Europa att uppnå de mål som finns vad gäller minskad alkoholkonsumtion och folkhälsa.

Vi har redan facit i hand, dels från vårt eget lands historia och från övriga EU när det gäller priser på alkohol och konsumtion. Lägre priser och större tillgänglighet ger ökad konsumtion och en försämrad folkhälsa och större samhällsekonomiska kostnader. Världshälsoorganisationens (WHO) antog vid regeringskonferens i Paris 1995 (och som förlängts för en ny femårsperiod fram till år 2005) en handlingsplan som framhåller kontroll av alkoholens tillgänglighet och användning av prisinstrumentet som väsentliga faktorer för skyddet av folkhälsan. WHO har inte ändrat uppfattning. I en nyutkommen rapport anger WHO bl.a. att de mest verksamma och kostnadseffektiva åtgärderna för att minska alkoholskadorna är en kombination av höga priser på alkohol och kontroll av tillgängligheten. (What are the most effective and cost-effective interventions in alcohol control?, WHO Regional Office for Europe´s Health Evidence Network (HEN), March 2004).

De förslag som nu ligger på bordet skulle innebära det motsatta, ökad tillgänglighet med nuvarande höga införselkvoter för personligt bruk och en ytterligare ökad konsumtion med föreslaget om sänkt alkoholskatt. Frågan som vi som samhällsmedborgare måste ställa oss då är; ”är vi beredda att betala de kostnader som detta innebär vad det gäller ökade kostnader för sjukvård till följd av en ökad alkoholkonsumtion och är vi beredda att betala de ökade kostnader vad det gäller det mänskliga lidandet med en ökad social utslagning?” Detta är något som vi finansieras offentligt via den skatt vi betalar. Är det vad vi skall använda våra gemensam resurser till? Vi anser att svaret är ett självklart nej. Vi skall inte ta politiska beslut som vi vet motverkar folkhälsan för våra medborgare och som skapar en större social utslagning och en ökad otrygghet i samhället.

Vi förespråkar dessutom, i tre punkter en aktiv linje för Sveriges alkoholpolitik:

- Sänkta införelsekvoter på alkohol
- ett hävdande av EU: s fördragsenliga förpliktelser på hälsoområdet, vilket innebär att vi skall följa de folkhälsomål som vi fastslagit på svensk och på europeisk nivå när det handlar om sänkt alkoholkonsumtion och
- inledande av ett aktivt samarbete med de krafter i medlemsländerna, som nu alltmer uppmärksammat nödvändigheten av begränsningar av alkoholkonsumtionen, med mål att länder frivilligt höjer skatterna på alkohol.

Läs även Broderskaps remissvar till delbetänkandet från Alkoholinförselutredningen, SOU 2004:86, Var går gränsen? i dokumentet här nedan

Samuel Stengård
Tf. förbundssekreterare –
Sveriges Kristna Socialdemokraterna – Broderskapsrörelsen 


Dokument (öppnas i separat fönster)

bilaga5remissalkoholutredningen(1).doc (41 kB)