Vad är kristen etik i politiken?


Kristdemokraternas politik har väldigt lite med kristen etik att göra, skriver förbundsordförande Peter Weiderud.

 Sverige brukar beskrivas som ett av världens mest sekulära samhällen. Detta beror bl a på att det svenska samhället jämförelsevis väl har klarat av att möta det som ofta är religionens socialetiska bidrag till samhällsdiskussionen – värnandet om de mest utsatta.

Sekulariseringsprocessen medförde att kyrkornas uppgift reducerades till att främst bli förvaltare av individuell fromhet, samt att bistå med mera begränsade diakonala insatser. Att jämföra med t ex Tyskland där kyrkorna ansvarar för merparten av sjukvården.

Det gjorde också kyrkorna under många år förhållandevis tysta i den svenska samhällsdebatten. Man hade inte så mycket att säga. För en reflekterad teologi var det viktigaste att den socialetiska uppgiften – värna den utsatte – blev utförd på ett tillfredsställande sätt. De som nostalgiskt önskade en starkare roll för kyrkorna, marginaliserades i diskussionen som välgörenhetstänkare.

Som en följd av ekonomisk globalisering, ökad social utsatthet och växande pluralism har vi under senare år fått en ökad inblandning av kyrkor och religiösa företrädare i samhällsdiskussionen. Detta har i huvudsak varit ett progressivt och berikande bidrag från kyrkorna – kritik av nyfattigdom, värnande om asylsökande och krishantering.

Det är i ljuset av dessa samhällsförändringar vi också ska se kristdemokraternas mer framträdande roll i politiken. Med utgångspunkt i det man beskriver som kristen etik och moral identifierar man ett antal konkreta frågor som kräver nya politiska lösningar.

Borttagande av fastighetskatten, sänkning av bensinskatten och införande vårdnadsbidrag är exempel på frågor där man identifierat grupper som man, med rätta, ömmar för och som man vill söka en lösning för. Problemet är att de lösningar man föreslår samtidigt river sönder viktiga samhällsstrukturer och därmed skapar nya problem någon annanstans.

Sänkt bensinskatt hjälper glesbygden till lägre transportkostnader, men medför ökat oljeberoende och en ännu längre väg till den mycket större frågan om klimatförändringar. Varför inte satsa på en mer riktad åtgärd?

Avskaffad fastighetskatt innebär att inte bara att förneka den mest stabila av skattebaser i en globaliserad ekonomi, utan också att ta bort den skatt som har tydligast fördelningsprofil. Ekonomiskt starka individer och regioner bär mer. Eftersom fastighetskatten är sex gånger så stor som förmögenhetsskatten, blir de fördelningspolitiska följderna stora över tiden. Varför inte lösa problemet med en mer precis åtgärd?

Vårdnadsbidraget ger visserligen de familjer där man bestämt att mammorna ska vara hemma för att ta hand om barnen en del av barnomsorgsresurser. Men det sker på bekostnad av att den internationellt unika struktur som Sverige byggt för att göra det möjligt för både män och kvinnor att kunna kombinera yrkesliv och föräldraskap, om inte undermineras så åtminstone tappar kraft.

Som politiska förslag kan dessa självklart diskuteras. Däremot har de mycket lite med kristen etik att göra. De är mera uttryck för ett traditionellt välgörenhetstänkande, som dessvärre kyrkor och kristna från tid till annan fastnat i, i sin iver att göra gott för människor man ömmar för.

För att ta en liknelse. Kyrkornas diakoni har alltid varit bra på att söka rädda människor som håller på att drunkna i en strid flod.

Men detta räcker inte. Kristen etik bjuder också att man beger sig uppströms för att finna den som slänger i människorna och söka vägar att sätta stopp för kränkningarna.

I en politisk högerkontext kan det vara svårt och t o m kontroversiellt att få gehör för ett mer strukturellt angreppssätt. Det erfor t ex den katolska biskopen Dom Helder Camara i Brasiliens militärdiktatur. Han konstaterade:

”När jag ger den fattige bröd kallar de mig för helgon. När jag frågar varför han är fattig, beskyller de mig för att vara kommunist.”

I årets val har kristdemokraterna ännu tydligare än tidigare definierat sig som ett högerparti. Det står dem fritt att göra.

Jag motsätter mig dock att de marknadsför sin politik som uttryck för kristen etik.

Peter Weiderud
Ordförande Broderskapsrörelsen - Sveriges kristna socialdemokrater
Riksdagskandidat (s) Arboga

 

Publicerad i Nerkes Allehanda 2006-09-16