Vi beklagar de förlängda id-kontrollerna

Idag beslutade regeringen att förlänga id-kontrollerna vid Sveriges gräns. Gränskontrollerna infördes förra hösten för att minska antalet flyktingar till Sverige. På fredag den 4 november skulle denna tillfälliga åtgärd upphöra. Istället förlängs de nu alltså.

Vi beklagar djupt detta beslut.

Strider i irakiska Mosul har nämnts som skäl för att ha kvar id- och gränskontroller. Det tangerar en retorisk anständighetsgräns. Javisst flyr människor krig! Krig, konflikter och förtryck i Irak, i Syrien och flera andra platser tvingar fortfarande människor att fly. Det borde rimligen framkalla mer medmänsklighet, inte mindre. Svaret borde vara att underlätta, inte försvåra vägen till trygghet.

Öresundsregionens pendlare har använts som motargument. Kontrollerna försvårar allt resande mellan Danmark och Sverige. Uppgivna pendlare tvingas acceptera kraftigt förlängda restider till och från jobb. Det är bekymmersamt. Något liknande hade troligen aldrig kunnat införas i Stockholmsregionen. Men hur mycket vi än lider med pendlarna, så är det oacceptabelt om pendlarilska leder till större tvekan, än om rätten till asyl riskeras.

Vi behöver behålla fokus: Det är inte vi som behöver en flyktingpaus eller andrum. Det är fortfarande människor på flykt.

Mottagningssystemen har absolut varit hårt belastade. Men att tvingas fly är ännu hårdare. Våra skolor tyngs av många nyanlända, utan tvekan. Men de nyanlända är så mycket mer tyngda. Att få människor i utbildning och arbete är en utmaning. Men att behöva fly sitt land en ännu större.

Införandet av id-kontrollerna var uttalat signalpolitiska. Migranter skulle förstå att det är svårare att komma in i Sverige. Det blev det också. Ett förlorat pass, ett aldrig förvärvat id, kan nu stoppa människor att söka asyl, oavsett asylskäl.

Men lever du under förtryck, kanske som oppositionell, eller i ett land som inte alls fungerar, kanske pga av långvarigt krig – då har du sannolikt svårt att skaffa pass. Kanske försvann pass och identitetshandlingar under kriget eller flykten. Kanske har din familj flytt förut, till ett land där du aldrig tilläts bli medborgare. Skälen till att inte kunna uppvisa ordentligt id eller pass kan vara flera. 

Signalpolitik borde bli realpolitik. Systemen kan förbättras, både inom EU och i Sverige. Mer energi borde ägnas åt att hitta möjligheter, än på att hitta sätt att stänga ute.

Beslutet om förlängning kommer i ett läge när antalet asylsökande är långt lägre än förväntat. Mottagningssystemen är inte alls lika ansträngda som när kontrollerna infördes. Inte heller inspirerades ett enda annat EU-land att plötsligt ta sitt ansvar och öppna sina gränser - tvärtom. Europa har sedan kontrollerna infördes lejt Turkiet till att vara bitsk vakthund och flera östeuropeiska länder har rullat ut taggtråd.

Syftet med kontrollerna är alltså överspelat.

Dagens regeringsbeslut gäller en förlängning om tre korta månader. Vi utgår därför från att Sverige i februari 2017 återgår till det normala: En öppen Öresundsbro med nordisk och europeisk passfrihet. Den friheten har kostat mycket möda och borde inte så lätt kastas bort.

Tillfälliga lösningar blir annars lätt permanenta. Det kan vara svårt att hålla emot om trycket ökar från dem som vill begränsa vår solidaritet med omvärlden.

Men när världen blir tuffare behövs mer solidaritet, inte mindre. Socialdemokrater för tro och solidaritet har inte gett upp om en human flyktingpolitik. Det är dags att återinföra den nu. En öppnare värld är förstås vägen framåt. Inte en mer sluten.

Ulf Bjereld, förbundsordförande

Mariam Osman Sherifay, vice förbundsordförande

Socialdemokrater för tro och solidaritet


Texten publicerad i DAGENS SAMHÄLLE, 3 nov 2016.

Sidan uppdaterades senast: 2016-11-03 16:01