| Agenda: |
betyder bokstavligen "saker som ska göras", men politiker använder det också som jargong när de menar "saker som vi vill förverkliga". |
| Anslutande länder: |
ett anslutande land är ett kandidatland, som uppfyller Köpenhamnskriterierna (se nedan), och som har avslutat förhandlingarna om medlemskap i Europeiska unionen. |
| Ansökarland: |
är ett land som har ansökt om medlemskap i Europeiska unionen. När ansökan har godkänts officiellt blir landet ett kandidatland. |
| B |
|
| Berörd part: |
en person eller en organisation som har intresse eller påverkas av EU:s lagstiftning och beslutsfattande är en "berörd part" i den processen. Europeiska kommissionen är noga med att samråda med en så bred krets av berörda parter som möjligt innan den lägger fram förslag till ny lagstiftning eller tar nya politiska initiativ. |
| Bryssel har beslutat: |
i medierna används ofta uttrycket "Bryssel" när det är EU-institutionerna som avses, och orsaken är ju att de flesta av dem ligger i Bryssel. EU-lagförslagen bereds av Europeiska kommissionen, men det är Europeiska unionens råd (ministrar från medlemsstaternas regeringar) och Europaparlamentet (som väljs av EU-medborgarna) som diskuterar, ändrar och slutligen avgör om lagförslagen ska godkännas. |
| Betänkande: |
skriftligt yttrande från ett parlamentsutskott som innehåller en motivering och ett förslag till rättsakt eller ett resolutionsförslag. I Europaparlamentet är det till skillnad från riksdagen, en enskild ledamot, en föredragande, som skriver betänkandet och som måste samla en utskottsmajoritet bakom sitt förslag. |
| BNP: |
bruttonationalprodukt. Det sammanlagda värdet av de varor och tjänster som produceras för marknaden och den offentliga sektorn i ett land under ett år. |
| C |
|
| CAP: |
common agricultural policy. EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Förkortas GJP på svenska. |
| Cassis de-principen: |
namnet är hämtat från en dom i EG-domstolen 1979 som gällde en fransk svartvinbärslikör. Principen säger att varor som lagligen produceras och säljs i ett EU-land ska kunna säljas fritt i andra EU-länder. |
| CAP-reformen: |
den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP eller GJP) infördes 1960 för att trygga EU:s tillgång till livsmedel till överkomliga priser. Men CAP blev ett offer för sin egen framgång och ledde till oönskade överskott av vissa produkter som nötkött, korn, mjölk och vin. |
| D |
|
| Demokratiskt underskott: |
det sägs ofta att EU:s beslutsfattande är alltför fjärran från vanliga människor, som inte förstår den komplicerade strukturen och de krångliga juridiska texterna. EU försöker komma till rätta med detta genom enklare lagstiftning och bättre information till allmänheten och genom att ge det civila samhället mer att säga till om i EU:s beslutsfattande. Medborgarna är redan representerade i EU:s beslutsprocess via Europaparlamentet. |
| Direktiv: |
en beslutsform som riktar sig till medlemsstater och som ska omsättas i nationell lag på lämpligt sätt. |
| E |
|
| EC: |
den engelska för förkortningen för Europeiska gemenskapen (European Community) eller Europeiska kommissionen (European Commission). Europeiska kommissionen är den politiskt självständiga institution som företräder och försvarar hela Europeiska unionens intressen. Kommissionen lägger fram förslag till nya lagar, nya politiska initiativ och program och ser till att parlamentets och rådets beslut genomförs. |
| EEG: |
detta är initialförkortningen för Europeiska ekonomiska gemenskapen, en organisation som grundades 1957, för att åstadkomma ekonomisk integration i Europa. Ursprungligen hade EEG sex medlemsländer: Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg och Nederländerna. År 1993, när Maastrichtfördraget trädde i kraft, döptes EEG om till Europeiska gemenskapen (EG), som utgör grunden till dagens europeiska union. |
| EES: |
denna förkortning står för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, som består av Europeiska unionen och Eftaländerna (se nedan), med undantag för Schweiz. Genom EES-avtalet, som trädde i kraft den 1 januari 1994, kan Island, Liechtenstein och Norge dra nytta av EU:s inre marknad, men inte alla de andra fördelar och skyldigheter som följer av EU-medlemskapet. |
| EFTA: |
förkortning för Europeiska frihandelssammanslutningen - en organisation som bildades 1960 för att bidra till fri handel med varor mellan sina medlemsländer. Från början var Eftaländerna sju till antalet: Danmark, Norge, Portugal, Sverige, Schweiz, Storbritannien och Österrike. Finland blev medlem 1961, Island 1970 och Liechtenstein 1991. Storbritannien och Danmark lämnade Efta 1973, då de blev medlemmar i EEG (se nedan). De följdes av Portugal 1986, och Finland, Sverige och Österrike 1995. I dag består Efta av Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. |
| EG: |
förkortningen för Europeiska gemenskapen. Europeiska gemenskapen är det nuvarande namnet på det som ursprungligen kallades för Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG): se ovan. |
| Erasmus: |
egentligen ingen EU-jargong, utan namnet på ett EU-finansierat utbildningsprogram som startade 1987. Tack vare Erasmus har över en miljon unga européer kunnat studera utomlands i ett annat EU-land. I studentkretsar talar man ibland om att ta ett "Erasmusår". |
| EU:s fäder (grundare): |
under åren efter andra världskriget drömde människor som Jean Monnet och Robert Schuman om att förena Europas folk i varaktig fred och vänskap. Under de följande femtio åren, i takt med att EU byggdes upp, blev deras dröm verklighet. Därför kallas de för Europeiska unionens "fäder" eller "grundare". |
| EU:s konstitution: |
för närvarande bygger EU på fyra grundläggande fördrag, där reglerna för hur unionen fungerar fastslås. Fördragen är omfattande och komplicerade, och EU:s ledare skulle vilja ersätta dem med en enda kortare och enklare text, där EU:s syften och mål klargörs och där det tydligt framgår vem som ska göra vad. Detta nya dokument (som mer tekniskt går under benämningen "konstitutionellt fördrag") kommer att likna ett lands författning, även om EU inte är ett land och inte strävar efter att bli ett enda land. Ett förslag till EU-konstitution utarbetades under 2003 av konventet om EU:s framtid (se nedan) och den 18 juni 2004 antog EU:s stats- och regeringschefer texten. |
| EU:s pelare: |
Europeiska unionen fattar beslut inom tre skilda "områden" (politikområden), som också kallas EU:s tre pelare. |
| Ecofin: |
EU:s ministerråd för ekonomi- och finansministrar. |
| EEC: |
European Economic Community, Europeiska ekonomiska gemenskapen. Bildat genom Romfördraget 1957. |
| EES: |
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gick över till euron 2002. Gruppen diskuterar samordningen av den ekonomiska politiken. |
| Eurojust: |
det europeiska åklagarsamarbete |
| Europarådet: |
mellanstatlig samarbetsorganisation sedan 1949. Dess två organ Europakommissionen och Europadomstolen (ej att förväxla med EU:s motsvarigheter) förvaltar konventionen för mänskliga rättigheter.Europarådet har ca 50 medlemsländer. |
| Europeiska rådet: |
stats- och regeringscheferna samt EU-kommissionens ordförande. Anger de allmänna riktlinjerna för EU. |
| Europol: |
det europeiska polissamarbetet, beläget i Haag (Holland). |
| F |
|
| Framställning: |
varje unionsmedborgare har rätt att skriva till Europaparlamentet i ett ärende som hör till gemenskapens verksamhetsområde och som direkt berör honom eller henne. Framställningar hänvisas till utskottet för framställningar som avgör om den kan behandlas. Ibland väljer utskottet att skriva ett betänkande eller yttra sig på annat sätt i ämnet. Om inte parlamentet kan behandla framställningen kan den skickas vidare till ombudsmannen. |
| Fördrag: |
regelverk som beslutats i internationellt avtal mellan stater. |
| G |
|
| GJP: |
EU:s gemensamma jordbrukspolitik, förkortas CAP på engelska (common agricultural policy). |
| Grönbok: |
skrift från kommissionen som skall vara underlag för vidare diskussioner när ett lagförslag växer fram. Organisationer och allmänhet uppmanas att delta i diskussionen och säga sin mening. |
| GUSP: |
EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. |
| H |
|
| Harmonisering: |
ändring av nationell lag så att den överensstämmer med EU:s regelverk, eller tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning. |
| Hög representant: |
för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, rådets generalsekreterare. Posten innehas sedan 1999 av spanjoren Javier Solana. |
| I |
|
| Integration: |
begrepp som uttrycker en sammansmältning av medlemsländernas ekonomi och lagstiftning. |
| K |
|
| Kandidatland: |
ansökarland som inlett förhandlingar om EU-medlemskap. |
| Konstitution: |
regelverk som bestämmer efter vilka principer ett land ska styras, motsvarar grundlag. |
| Konvent: |
grupp av utsedda representanter från regeringar och parlament med uppgift att lägga fram förslag. |
| Konvergens-kriterier: |
fem ekonomiska krav för att få rätten att införa euron som valuta. |
| Köpenhamns- kriterierna: |
de villkor som toppmötet i Köpenhamn i juni 1993 ställde upp för nya medlemsländer: stabil demokrati, fungerande marknadsekonomi och förmåga att tillämpa EU:s lagar och regler. |
| L |
|
| Lissabon-processen: |
skall på tio år göra EU till världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi med bibehållen social välfärd. |
| Luxemburg-kompromissen: |
överenskommelse som gjorde slut på en politisk kris mellan EG-länderna 1966. Krisen bottnade i att kommissionen hade överstatliga anspråk och Frankrike visade sitt missnöje genom att utebli från ministerrådsmöten. Frankrike tillämpade det som senare kom att kallas "den tomma stolens politik" och låste på så sätt allt samarbete. Kompromissen blev en sorts "gentlemen´s agreement" att inte köra över ett land även när det är formellt möjligt. |
| Luxemburg-processen: |
gemensamma riktlinjer för sysselsättningspolitiken. |
| M |
|
| Maastricht-fördraget: |
fördraget som upprättar den Europeiska unionen och som reviderar tidigare fördrag. Antogs vid toppmötet i Maastricht i decemer 1991 och trädde i kraft den 1 november 1993. |
| Mandatperiod: |
Europaparlamentets mandatperiod är på fem år. |
| Medbeslutande-förfarande: |
beslutsprocess för vissa frågor som ger Europaparlamentet fullt deltagande i lagstiftningen. |
| Mellanstatligt samarbete: |
all beslutsmakt stannar i nationalstaten och enhällighet krävs för gemensamma beslut. Gemensamma organ ges endast förvaltningsuppgifter. |
| Ministerrådet: |
EU:s råd av ministrar från medlemsländerna, kallas också för rådet. Har lagstiftande befogenheter. |
| N |
|
| Nicefördraget: |
den revidering av fördraget om en europeiska unionen som EU:s stats- och regeringschefer enades om i Nice den 17 december 2000. Det trädde i kraft i februari 2001. |
| O |
|
| Observatör: |
någon med rätt att iaktta men inte att deltaga. |
| Omröstning: |
i parlamentet röstar man oftast med handuppräckning. Elektronisk omröstning (EO) och omröstning med namnupprop (ONU) används också på begäran av talmannen eller av en grupp ledamöter. När man röstar med namnupprop registreras hur varje ledamot har röstat, annars inte. |
| Ordförandeskap: |
i ministerrådet, Europeiska rådet och eventuella pågående regeringskonferenser roterar mellan medlemsländerna. För närvarande är ett land ordförande under ett halvår. Ordförandelandet leder arbetet i EU och för EU:s talan i internationella organisationer, vilket innebär att det till viss del kan påverka den politiska dagordningen. |
| P |
|
| Plenum: |
det "möte" som samlar hela parlamentet till beslut och överläggningar. |
| Primärrätt: |
rättsakter som medlemsländerna gemensamt har antagit t ex fördragen. |
| Rapport, rapportör: |
efter de franska beteckningarna på "betänkande" och på den politiker som är "föredragande" av ett betänkande i Europaparlamentet. |
| Ratificera: |
ett parlaments godkännande av ett internationellt avtal. |
| Regerings-konferens: |
förhandlingar mellan medlemsstaternas regeringar. Brukar leda fram till fördragsändringar. Rekommendationer, yttranden - ej bindande beslut. |
| Remiss-förfarande: |
Att skicka runt lagförslag till berörda för att få deras yttrande. Representativ demokrati - folket väljer personer som företräder dem vid utövandet av den offentliga makten. |
| Romfördraget: |
EEC/EG/EU:s grundfördrag undertecknat av Frankrike, Italien, Västtyskland och Benelux-länderna i Rom den 25 mars 1957. Gäller under obegränsad tid och innehåller ingen uppsägningsklausul. |
| S |
|
| Sammanträdes-period: |
Europaparlamentet sammanträder under 12 veckor om året i Strasbourg, från måndag eftermiddag till torsdag kväll, och under 6 veckor om året i Bryssel, från onsdag eftermiddag till torsdag lunch. |
| Samråd: |
beslutsprocess där Europaparlamentet deltar i lagstiftningen. |
| Schengen-avtalet: |
avtal mellan flera EU-länder om att ta bort gränskontroller för personer. Införlivades i EU genom Amsterdamfördraget. |
| Sekundärrätt: |
rättsakter som EU-organen utfärdat i enlighet med fördragen, primärrätten. |
|
Stabilitets- och tillväxtpakt |
för att valutaunionen ska bli stabil krävs att de deltagande länderna bedriver en fortsatt ansvarsfull ekonomisk politik. Därför har EU antagit den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten. Den innebär att länderna förbinder sig att leva upp till vissa krav på de offentliga finanserna; bland annat måste alltför stora budgetunderskott undvikas. Pakten gäller alla EU-länder, men länder utanför valutaunionen berörs inte av vissa sanktionsregler. |