Intervju med Göran Färm på SVT Forum den 3 februari 2012
Plats: Europaparlamentet, Bryssel
Intervjuare: Anders Lindqvist
Direktlänk till intervjun på svt.se [öppnas i nytt fönster]http://svtplay.se/v/2699286/svt_forum/intervju_med_goran_farm_s
Ja, finansiell transaktionsskatt, Tobinskatt, vad säger du?
- Jag tycker det är en bra idé. Jag tycker det är helt nödvändigt att de finansiella marknaderna är med och betalar – mer – inte minst med tanke på vad de faktiskt ställt till med på de senaste åren och jag tror att man kan göra det på ett sätt som inte skadar tillväxten och jobben.
Men ni har ju avskräckande exempel med valpskatten i Sverige där allting drog till London.
- Ja, men det är inte riktigt jämförbart. Det förslag som nu diskuteras i EU har lärt av de svenska misstagen. Det här är konstruerat på ett sådant sätt att det är mycket svårare att smita ifrån. Den är dessutom mycket lägre per transaktion och därmed mindre viktigt att smita ifrån den och det gör att jag är övertygad att pengarna kommer att finnas kvar i alla fall.
Varför blir det svårare att smita?
- Därför att den här skatten, den beskattar alla transaktioner oavsett var du befinner dig i världen och om du gör transaktioner med Europa ska du betala skatt oavsett om du har mäklarkontoret i USA eller Brasilien eller varsom. I det svenska exemplet var det bara att flytta till andra sidan gränsen till Norge så slapp du betala skatt. Så är det inte med den europeiska skatten.
Men vad är vitsen med den då?
- Ett par saker. För det första att dämpa lönsamheten i de här robottransaktionerna, sådana som går på bara tiondels sekunder. Om man blir tvungen att betala en avgift för varje sådan liten transaktion så blir de mindre intressanta och det är det som är poängen. Den sortens rent spekulativa transaktioner, de ska betala mer, medan de transaktioner som faktiskt behövs, ja där är skatten låg och därför är den inte avgörande. Men sedan behöver vi pengar till gemensamma ändamål. Det kan vara klimat, det kan vara att finansiera EU:s budget istället för att ta de pengarna ur statskassorna, det kan vara en massa olika saker och det är också viktigt.
Hur stor del av EU:s budget ska den här skatten finansiera?
- Tanken är att det undan för undan ska trappas upp, att man ska börja i storleksordningen 30-40 procent av budgeten och att man ska ha kvar andra inkomstkällor av budgeten och poängen är att det inte ska kosta mer för medlemsstaterna, för det man får in på de finansiella transaktionsskatterna, det ska man få räkna av på sin avgift till EU, så att det så att säga är budget-neutralt. Det är inget sätt att blåsa upp EU:s budget.
Den svenska regeringen är emot. Hur kommer det att bli?
- Trycket är rätt starkt nu, från många länder, och intressant nog, inte bara från socialdemokratiska regeringar, utan stabilt borgerliga regeringar som den franska och den belgiska och så vidare. De driver på hårt för detta. Därför tror jag att det kommer att bli en skatt. Sedan återstår det att se om den kommer att omfatta alla EU-länder eller om några kommer att vägra vara med. Den debatten, den finns fortfarande kvar.
Så en lösning kan bli att det blir frivilligt?
- Ja frivilligt och frivilligt… en lösning kan bli att, ungefär som man diskuterar nu med europakten, att om man har extremt starka invändningar så kan man få hoppa av och de andra går vidare för sig.
Vad säger du nu generellt om långtidsbudgeten som man håller på att behandla. Vad är viktigt nu, när man ska besluta om 7 år till?
- Det viktigaste av allt nu, är att vi får fram pengar till de riktigt nödvändiga investeringar som behöver göras i Europa så att vi kan bidra till att få fart på tillväxt och jobb. Jag tänker på forskning och innovation, jag tänker på investeringar i energi- och transportinfrastruktur. Stora delar av Europa är fortfarande enormt beroende av gas och olja från Ryssland och Mellanöstern och så vidare. Det där måste vi göra någonting åt. Ska vi få den inre marknaden att fungera, behöver vi transporter som fungerar över gränserna. Att satsa på det där, det är prioritet nummer ett i EU:s budget. Och då tror jag, och jag är beredd att stå för det, att det behövs litet mera pengar i budgeten än vad vi haft hittills.
Kan man inte flytta från jordbruket och till infrastrukturen?
- Jo, till en del tycker jag man ska göra det. Men jag är inte övertygad om att det räcker med tanke på de stora uppgifter som vi står inför. Vi ska också komma ihåg att EU har, av alla medlemsländer, fått ett antal nya uppgifter på olika områden. Det handlar om migrationspolitik, det handlar om en starkare roll i världen, inte minst nu stöd till våra grannländer i Nordafrika, de som går igenom den arabiska våren. Vi hade ett möte här igår, med grannländer som Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, där man verkligen behöver hjälp för att bygga upp en fungerande demokrati och fungerande ekonomi. De löftena får vi inte svika och de kräver också pengar.
Ska vi inte göra som den svenska regeringen vill då – dra ner på jordbruket, dra ner på strukturfonderna?
- När det gäller jordbruket tror jag att man kan dra ner en del. Där finns det delar som man kan ta på. Men när det gäller strukturfonderna, är ju hela poängen att de ska mer och mer användas just för den här sortens tillväxtåtgärder. De ska användas för innovation, de ska användas för infrastrukturinvesteringar och därmed tror jag det vore direkt fel och kontraproduktivt att dra ner på strukturfonderna.
Men Birgitta Ohlsson, vår Europaminister, säger att de ska bara gå till de fattigaste, de som behöver det. Sverige behöver inga.
- Det håller inte jag med om. Titta på vad vi faktiskt får idag av strukturfonderna. Vi får flera miljarder varje år som framförallt går till de mest utsatta delarna av Sverige – till Norrland, till socialfondsprojekt som handlar om integration av invandrare. Finns det någon som tror att Anders Borg istället skulle punga upp med flera miljarder ur statsbudgeten till den här sortens ändamål? Tillåt mig tvivla.
Du tror inte det?
- Nej, det tro jag inte. Jag skulle i varje fall vilja ha ett besked av regeringen att de är beredda att matcha de pengar som i så fall försvinner från strukturfonderna med särskilda svenska medel för att jag ska vara beredd att acceptera deras argumentation.
Vad säger du om den svenska strategin som den har varit hittills, som i princip har varit: dra ner, dra ner?
- Jag tror att den är farlig av många skäl. För det första så innebär det att EU kommer inte att klara av de här nya uppgifterna som vi har fått när det gäller forskning och infrastruktur och utrikespolitik och vad det är. För det andra så löper vi risken att bli ihopbuntade med EU-skeptiska länder som Storbritannien och Holland och så vidare, och då tappar vi inflytande, och där är vi redan idag – eller i alla fall väldigt nära.
Infrastruktur sa du. Kommissionen la förslag för ett tag sedan, om olika projekt, bland annat den norrbottniska korridoren, järnväg genom Norrland och ner på den finska sidan mot Helsingfors och ville satsa pengar på detta och socialdemokraterna ville men regeringen har ju tvekat. Vad säger du om de här projekten?
- Projekt som är genuint gränsöverskridande, som verkligen skulle bidra till att vi får fart på ekonomin, som behövs för näringslivets skull och så vidare – de måste vi satsa på, annars kommer länder som Sverige och Finland, som befinner sig i utkanten av Europa att bli allvarligt lidande. Får vi chansen att få EU med oss att finansiera, så förstår jag inte varför vi ska säga nej.
Så det är ja till alla förslagen som gäller järnvägar i Sverige?
- Jag säger inte alla. Jag tycker de ska värderas väldigt noggrant, efter vad de har för effekt just på jobb och tillväxt. Men om vi upplever att de har det, ja då tycker jag absolut att vi ska satsa på dem.
Det var Malmö-Stockholm, Malmö-Göteborg och sedan var det Norrbotten.
- Ja, kan vi få människor att börja åka tåg på kortare distanser i Sverige, mellan till exempel Stockholm och Malmö, istället för att flyga, så har det ju dessutom en väldig miljöeffekt. Jag som bor i Norrköping, jag vet ju att det behövs bara litet mer investeringar i järnväg, så kommer Norrköping att hamna inom pendlingsavstånd från Stockholm vilket kommer att bli väldigt intressant för massor av människor och skapa mycket mer tillväxt. Att detta inte görs, det tycker jag är förödande. Får vi inga investeringar i tåginfrastrukturen i Sverige, ja då kommer det undan för undan bara att bli värre. Mer och mer kommer att slitas ner, mer och mer kommer inte att funka, vi kommer att få massor med problem. Nej, det är dags, absolut.
Kan du göra några prioriteringar, snabbt?
- För svensk del skulle jag vilja satsa på just järnvägsinfrastruktur i väldigt stor utsträckning – dels mellan de riktigt stora metropolerna Stockholm, Göteborg och Malmö och kanske ännu mera Oslo och Köpenhamn, så att vi verkligen hittar den där gränsöverskridande effekten. Och sedan en del transportinfrastruktur som behövs för näringslivets skull - för gods, för jobb, för industri.