1. Krisen och den nya "stabilitetsunionen"
Samtalsämne nr 1 i Europaparlamentet är självklart toppmötesavtalet 9 dec och den s k "stabilitetsunionen" ("fiscal stability union" eller "fiscal compact"). Vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet har reagerat med försiktig öppenhet, men också konstaterat att en rad oklarheter måste redas ut.
Sakinnehållet innebär inga stora problem: budgetreglerna är ungefär som de vi redan har, sanktionsmekanismerna etc är i princip vad vi antog i den s k six-packen.
Det nya är "arkitekturen", hur regelverken och deras upprätthållande ska utformas, på vilken lagstiftningsnivå de ska läggas etc. Flera saker behöver klaras ut:
- i rådstexten står att den s k skuldbromsen ska införas på "konstitutionell eller motsvarande nivå". Vad innebär det? Om det tvingar fram en diskussion om grundlagsändring i Sverige lär det bli både tidsödande och svårt;
- det talas om "automatiska korrigeringsmekanismer" vid stora underskott och "automatiska sanktioner" i svåra fall. Här finns också frågetecken både ur demokratisk synvinkel, och om det inte i vart fall bör finnas en skillnad mellan euroländer och icke-euroländer som ansluter sig till pakten.
Och så har vi det ständigt återkommande problemet med överdrivet fokus på regler och underskott, men ingen politik för jobb och tillväxt!
Nu jobbar rådet och kommissionen intensivt på att försöka reda ut allt, parallellt med att en rad medlemsländer grubblar över samma frågor - inte minst de konstitutionella med tanke på folkomröstningskrav etc. Mitt grundtips är att sista ordet inte är sagt om hur själva pakten ska se ut! Nya texter från Van Rompuy lär komma i veckan.
2. Stopp för fiskeriavtal med Marocko!
Glädjande nog, men något överraskande, gick parlamentets majoritet på den linje vi fastställde i bl a budgetutskottet och sa nej till att förlänga fiskeavtalet med Marocko. Utskottets argument var ekonomiska: Extern utvärdering visar att detta är ett av de dyraste och sämsta fiskeavtal EU har, och det vill inte säga lite.
Ändå har förstås andra aspekter varit mera avgörande, de miljömässiga - men allra mest de folkrättsliga. Problemet är att Västsahariskt vatten har inkluderats i fiskeavtalet mellan EU och Marocko. I enlighet med folkrätten måste ekonomisk verksamhet som hör samman med naturresurserna i ett icke självstyrande område bedrivas till fördel för befolkningen i detta område. Detta har ingen kunnat påvisa, och därmed är avtalet folkrättsstridigt.
Internt har vi dock haft tuffa strider med främst spanjorerna, som slår vakt om intressena för 800 spanska fiskare, och hävdar att avbrottet kommer att försvåra den demokratiska utvecklingen i Marocko, och kanske rentav att marockanerna istället kommer att erbjuda fisket till Ryssland!
De argumenten köpte dock inte parlamentet, och nu är fiskebåtarna redan på väg bort från marockanska/västsahariska vatten!
3. Danska ordförandeskapet i startgroparna
Danmark tar över ordförandeklubban i EUs ministerråd 1 januari efter Polen. Den socialdemokratiska gruppledningen i Europaparlamentet och några av oss utskottsgruppledare besökte därför den nya danska regeringen i Köpenhamn häromveckan, för att förbereda det danska ordförandeskapet.
Det var en fantastisk uppställning: På ett dygn mötte vi elva ministrar, inkl stats-, utrikes- och finansministrarna - och alla verkade väl pålästa och förberedda. Bland de elva fanns två f d Europaparlamentariker, statsministern Helle Thorning-Schmidt och transportministern Henrik Dam, samt ytterligare en som har jobbat åt den danska s-gruppen i parlamentet, finansministern Bjarne Corydon. Om vi till det lägger att folketingsgruppens talesman i Europafrågor Jens Joel ganska nyligen lämnade jobbet som politiskt sakkunnig åt vår danske delegationsledare Dan Jörgensen kan vi konstatera att här finns en hel del Europakompetens.
Vår avgående gruppledare Martin Schulz berättade att han har varit med om motsvarande förmöten med 15 olika ordförandeskap, och att detta var det bästa.
Men lätt blir det inte. Danmark ska matcha den tysk-franska "Merkozy"-axeln vad gäller den ekonomiska krisen, försöka komma framåt i den tuffa frågan om den nya långtidsbudgeten och förslaget om s k egna medel, dvs att EUs budget ska kunna finansieras med t ex en finansiell transaktionsskatt, med mera smått och gott!
4. Långt kvar till en ny långtidsbudget
I veckan hade vi konstituerande möte med den "kontaktgrupp" som ska leda Europa-parlamentets förhandlingsarbete kring det kommande "finansiella ramverket", MFF (har inget med ett ljusblått skånskt fotbollslag att göra, utan betyder EUs "Multi-annual Financial Framework", i dagligt tal långtidsbudgeten) - och de därmed sammankopplade förslagen till ny jordbrukspolitik, strukturfonder, forskningspolitik mm. Jag är en av ledamöterna.
Polackerna har börjat så smått att försöka jämka samman ståndpunkterna mellan medlemsstaterna i allmänna rådet (GAC), men det har inte varit lätt.
När frågan om egna medel bl a via en finansiell transaktionsskatt kom på bordet fanns ALLA ståndpunkter representerade: de som ABSOLUT inte vill ha några egna medel och de som tycker att ALLA EUs inkomster ska bestå av egna medel. Vad gäller FTT finns det de som är stenhårt emot, de som är tydligt för, de som kan tänka sig FTT som en del av framtida egna medel, de som kan tänka sig FTT men absolut INTE som egna medel och de som kan tänka sig en annan sorts FTT, men inte den variant kommissionen har föreslagit!!! Som sagt – det blir inte lätt.
Ofta använder motståndarna den gamla svenska valpskatten som argument mot kommissionens FTT-förslag, men vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet har gjort en studie som visar att den jämförelsen är högst missvisande. Publiceras i dagarna på vår hemsida http://www.socialdemokraterna.se/eu.
5. Stort stöd för arabiska våren
Den 25 maj lade Kommissionen fram den översyn som gjorts av EU:s grannskapspolitik (ENP). Den socialdemokratiske kommissionären Stefan Füle underströk att EU ytterligare måste stärka både det sydliga och östliga partnerskapet för att vara med och utveckla djup och hållbar demokrati i EU:s närområde.
I tisdags talade jag om reformen i parlamentet, i egenskap av budgetutskottets rapportör om föranslutnings- och grannskapsstöd. Utskottet betonar några saker:
- Vi måste lära av våra historiska misstag och särskilt i Nord-Afrika skapa en mer gemensam roll för EU, för att undvika att gamla europeiska kolonialmakter främst slår vakt om sina egna nationella intressen;
- Därför måste vi fokusera mera på stöd till det civila samhället, politiska partier, demokrati och samhällsstyrning för att forma ett öppet, demokratiskt och okorrumperat samhällssystem;
- Vi måste hitta en effektiv och transparent stödmodell, där vi undviker att skapa nya instrument som överlappar dem vi redan har. Vi stöder syftet men har därför vissa frågetecken för det nya instrumentet "Endowment for democracy". Och vi bör skärpa kraven på resultat enligt formeln "more for more", kanske också "less for less".
- Slutligen: självklart är det nu starkt fokus på grannarna i söder och den arabiska våren. Men vi får inte därför äventyra en rimlig balans i förhållande till stödet för våra östliga grannar, Ukraina, Moldavien, Armenien, Azerbajdzjan, Georgien och på sikt Vitryssland. De vill hålla sitt EU-perspektiv levande, t o m med sikte på medlemskap.
Glädjande nog gick årets Sacharovpris, parlamentets "Nobelpris" för tankefrihet, till fem aktivister från arabiska våren. Mottagarna uttryckte sin tacksamhet för priset som en viktig symbol för Europas starka stöd under den arabiska vårens uppror. De påpekade också de utmaningar när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati som deras länder fortfarande står inför.
Endast två av pristagarna kunde närvara personligen vid prisutdelningen: Asma Mahfouz, en ung bloggerska från Egypten, och Ahmed El-Senussi, den samvetsfånge som suttit längst i libyskt fängelse. Parlamentet höll en tyst minut till minne av Mohammed Bouazizi (som fick priset postumt), vars självbränning i protest mot de tunisiska myndigheternas förtryck utlöste omfattande protester.
6. Ny talman i parlamentet
Det sista som hände denna sista Strasbourgvecka var att vår polske talman Jerzy Buzek (EPP) sade adjö med ett tal om vad som hänt under hans 2,5-åriga mandat. Han är en snäll och vänlig man som har fört med sig välkomna östeuropeiska perspektiv in i arbetet, men särskilt stark och dynamisk har han inte varit. Han efterträds i januari med stor sannolikhet av vår socialdemokratiske gruppledare sedan 7,5 år - Martin Schulz. Om honom kan man säga mycket, men han är definitivt både en stark ledare och dynamisk - ibland till överdrift.
Det finns visserligen några motkandidater, men ingen med stöd av någon av de större grupperna. De har samlats bakom Schulz.
Martin ska sedan i januari ersättas som socialdemokratisk gruppledare. Nu kämpar tre kandidater om den posten. Det är glädjande nog tre rätt bra kandidater, som jag tror alla kan vara godtagbara för oss svenska sossar:
Favorit är Schulz närmaste man, vår grupp-whip, österrikaren Hannes Swoboda, som har varit med sedan Österrikes inträde i EU 1995. Han utmanas av britten Stephen Hughes, i parlamentet sedan 1984 med bakgrund som både ordförande och s-gruppledare i parlamentets arbetsmarknadsutskott. Hans syn på ekonomi och arbetsmarknad liknar vår, men det är klart - i dagsläget är det inte lätt för en britt! Och så har vi Catherine Trautmann, Frankrike, den kanske mest meriterade av de tre: f d borgmästare i Strasbourg, f d fransk kulturminister mm. Franska socialister har vi ibland lite svårt med, men hon är en ovanligt sansad, och dessutom utmärkt engelsktalande fransyska!
7. Jens äntligen på plats!
Så är vi då efter 2,5 år fulltaliga i den svenska s-gruppen i och med att Jens Nilsson från Östersund äntligen har fått inta sin plats! Jens för med sig tung erfarenhet som f d mångårigt kommunalråd och partidistriktsordförande, men också en gedigen erfarenhet av Europafrågor, bl a många år i EUs regionkommitté. Han kommer att bli vår företrädare i alla de frågor som har med EUs strukturfonder att göra.
Det blir kanske en del andra förändringar i parlamentet i och med den s k "reshuffle" som genomförs mitt i perioden (se ovan under p 6), men också p g a kommande nationella val. I mitt budgetutskott riskerar jag t ex att förlora båda våra fransoser, Estelle Grelier och Stéphane Le Foll, som båda kandiderar i valet till den franska nationalförsamlingen i juni 2012.
Till sist: I dessa svåra tider för Europatanken kanske Ni känner att Ni skulle vilja gå med i Europarörelsen. Det kan Ni göra genom att höra av Er till Owe Ivarsson på europaforum@europaforum.se, och betala in medlemsavgiften på Plusgiro 516191-4, 100 kr. GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!