2:a seminariet i serien


En seminarieserie i 5 delar om hur vi förbättrar jobbskapandet, konkurrenskraften, kompetensen och arbetsmiljön i Sverige och Europa. Arbetet för fler jobb och färre arbetslösa måste bygga på en ambitiös och konstruktiv dialog där alla berörda parter deltar fullt ut. Jobbfrågan får inte fastna i käbbel, trångsynthet eller dogmatik.

 

Är vi smarta nog för de nya jobben?
 
Vad behöver Sverige och Europa göra för att hänga med i kunskapsutvecklingen?

  

Tid Måndag 12 november 2012, klockan 18.00-20.00
(kaffe serveras från klockan 17.30)

Plats Radisson, Södra Hamngatan 59, Göteborg
Talare - Göran Persson
- Pehr G Gyllenhammar
- Ann-Sofi Lodin, regiondirektör Västra Götalandsregionen
Kommentatorer - Gunilla Almgren, entreprenör, ordförande Ueapme (Bryssel) & Företagarna Göteborg
- Tobias Baudin, förste vice ordförande LO
Moderator Cecilia Garme, politisk journalist, fil.dr. statskunskap
Info och anmälan Seminariet är gratis och helt öppet. Alla är hjärtligt välkomna!
Anmälan är obligatorisk och görs till:
susanne.karlsson@ifmetall.se
Arrangörer - Soc & Dem-gruppen, europaparlamentariker Olle Ludvigsson
- IF Metall Göteborg
- LO Västsverige
- Tankeverksamheten

 

Kunskapsutvecklingen går snabbt. På de flesta områden i samhället blir kompetenskraven allt tuffare.

Många företag verkar på globala marknader där kunskap blivit den viktigaste konkurrensfaktorn. Personalens kompetens avgör i allt högre grad var jobben och vinsterna ska hamna. En välutbildad och kunnig arbetskraft är numera en förutsättning för att ett land eller en region ska kunna blomstra.

Även i offentlig sektor är kunskapsfrågan central. Inte minst inom vård och omsorg kommer kompetensen framöver att behöva stärkas. Den åldrande befolkningen ger inte bara ett ökat vårdbehov, utan även omfattande pensionsavgångar i flera vård- och omsorgsyrken. Samtidigt ställer avancerade behandlingsmetoder och pålästa vårdtagare allt större krav på de anställda.

Sammantaget är trenden att jobben får ett ökat kunskapsinnehåll. År 2000 var 22 procent av de sysselsatta i EU högkvalificerade och 29 procent lågkvalificerade. År 2010 var förhållandet omvänt. År 2020 beräknas 35 procent av jobben vara högkvalificerade och bara 15 procent lågkvalificerade.

Av aktuella kompetensprognoser att döma är det tveksamt om arbetskraften klarar att möta denna trend. Redan idag är matchningsproblemen stora. Trots hög arbetslöshet har arbetsgivarna svårt att hitta den kompetens de söker. Svenska företag misslyckas i dag med vart femte rekryteringsförsök.

  1. Vad kan vi göra i Sverige och Europa för att möta dessa utmaningar? Hur ser vi till att befolkningen har de kunskaper som behövs för att kunna ta de nya jobben?
  2. Åtgärder för att höja kompetensnivån kan vidtas på en rad punkter: grundskola, gymnasium, yrkesskola, folkhögskola, vuxenutbildning, högskola, lärlingsutbildning, praktik, folkbildning, arbetsmarknadsutbildning, kompetensutveckling etc. Var, hur och av vem bör insatserna sättas in?
  3. 1997-2002 genomfördes i Sverige ett relativt brett kunskapslyft. Finns det för svensk och europeisk del ett behov av att göra något liknande igen? Hur borde i så fall ett uppdaterat upplägg se ut? 

 

Se hela inbjudan/programmet i PDF-format [öppnas i nytt fönster]

 Bakgrunds PM inför seminariet  [öppnas i nytt fönster]

 Rapporten "Är vi smarta nog för de nya jobben?" av David Ljung  [öppnas i nytt fönster]

 


Sidan uppdaterades senast: 2014-07-07 00:30