Vad är...

... ett hormonstörande ämne och var finns de?

Vår kunskap om de här ämnena är fortfarande begränsad. Forskningen utvecklas snabbt och vi lär oss mer, men mer forskning behövs.

En vedertagen definition av ett hormonstörande ämne har tagits fram av WHO:s Internationella program för kemikaliesäkerhet och är den som de flesta forskare och lagstiftare utgår ifrån. Definitionen lyder:

"An endocrine disrupter is an exogenous substance or mixture that alters function(s) of the endocrine system and consequently causes adverse health effects in an intact organism, or its progeny, or (sub)populations."

Hormonstörande ämnen finns runt omkring oss i vår vardag. De finns i matförpackningar, hudvårdsprodukter, kosmetika, byggmaterial, elektronikprodukter, möbler och golv. Många produkter gjorda av plast i våra hem och på våra arbetsplatser innehåller någon eller några typer av kemikalier som misstänks ha hormonstörande verkan. Som enskild konsument är det ofta omöjligt att veta vilka ämnen som finns i vilka produkter, särskilt för varor som inte innehållsdeklareras.

Hormonstörande ämnen frigörs från material och produkter och hamnar till exempel i dammet i våra hem. Därför är små barn som rör sig på golvet och dessutom gärna stoppar saker i munnen extra utsatta. Med tanke på att barn dessutom är extra känsliga för påverkan är detta mycket bekymmersamt.

Här är några exempel på ämnen som det har forskats mycket på och som är relativt välkända:

Bisfenol A, eller BPA, används vanligen som bindemedel i plast. Bisfenol A kan påverka hjärnans utveckling, beteende, prostata- och mjölkkörtlar, sköldkörtelns funktion. BPA används ofta i produkter som vi kommer i kontakt med till vardags som till exempel vattenflaskor, plastförpackningar för mat och elektronikprodukter för att nämna några.

Parabener, såsom exempelvis butylparaben och propylparaben, används som konserveringsmedel i hygienprodukter såsom hudkräm och schampo. Dessa parabener har östrogena och antiandrogena egenskaper och tester visar att de minskar spermieproduktionen hos råtthanar.

Ftalater har många olika användningsområden. Exempelvis dicyclohexyl (DCHP) finns i PVC-produkter, i färg, bläck och i matförpackningar. DCHP är en av de mest östrogena ftalaterna och påverkar också signalsubstanser i hjärnan.

UV-filter såsom 3-benzylidene camphor och 4-methylbenzylidene camphor används i kosmetika och solskyddskrämer och påverkar immunsystemet och hjärnans funktionssätt.

Triclosan och triclocarban är ämnen med antibakteriella egenskaper som ofta tillsätts i konsumentprodukter såsom exempelvis tandkräm. Forskning visar att båda ämnena stör hormoner som är viktiga för hjärnans utveckling och reproduktionssystemet.

Den så kallade SIN-listan (Substitute it now) drivs av ChemSec och samlar 378 kemikalier som har identifieras som särskilt farliga ämnen baserat på kriterierna i REACH. 22 kemikalier på listan antas vara hormonstörande. Listan och förklaringar av ämnena kan nås här:

 http://www.chemsec.org/images/stories/2011/chemsec/22_new_SIN_substances_SIN_List_2.0.pdf

 

 

* * *

Sidan uppdaterades senast: 2014-07-07 00:28