Denna artikel publicerades 070416 i Stockholm City.
"Bättre infrastruktur ger fler jobb än slopad skatt"
Det går bra för svensk ekonomi. Statens inkomster växer så det knakar till följd av den snabbt ökande sysselsättningen. Det intressanta är hur den borgerliga regeringen väljer att använda utrymmet – nämligen till att avskaffa förmögenhetsskatten. Därmed förlorar staten intäkter på nära 5 miljarder kronor årligen.
När regeringen väljer att gynna dem som redan har det allra bäst i vårt samhälle ställs de klassiska frågorna om höger och vänster i politiken i ett sällsynt skarpt ljus. Regeringen ger till dem som redan har, men från vem tar man?
För oss som dagligen ser behoven av investeringar i kollektivtrafikens infrastruktur i Stockholmsregionen är svaret uppenbart. Det är den som får stå tillbaka när de privata förmögenheterna ska fredas från beskattning.
Regeringen tror att ökat privat kapital leder till nya jobb. Vi menar att statliga investeringar i ny infrastruktur i storstäderna skulle vara av oerhört mycket större betydelse för tillväxten och jobben. Dessutom skulle miljön vinna på det.
I höstas meddelade regeringen plötsligt att bygget av en järnvägstunnel under centrala Stockholm, den så kallade Citybanan, blir för dyr för staten. Regeringen påstod att det krävs ytterligare finansiering om cirka 5 miljarder kronor, bland annat från kommuner och landsting i hela Mälardalen. Samma belopp som förmögenhetskatten drar in på ett enda år. Staten har alltså pengarna. Det handlar om hur de ska användas.
Här i Stockholmsregionen – såväl som i andra delar av landet – skulle flera viktiga investeringar kunna göras om förmögenhetsskatten istället behålls. Sett över en 15-årsperiod handlar det om 70–75 miljarder kronor som dras undan från statskassan.
Förutom Citybanan skulle en rad nya kollektivtrafiklösningar kunna förverkligas. Både en utbyggnad av tvärbanan från Alvik i norrgående riktning och en helt ny snabbspårväg från Älvsjö via Skärholmen till Flemingsberg skulle kunna byggas. Dessutom kompletta dubbelspår hela vägen till Nynäshamn, vilket skulle förbättra pålitligheten i hela pendeltågsnätet. Även tunnelbana från Kungsträdgården till Nacka och en ny pendeltågsgren från Solna till Arninge skulle på lite sikt kunna bli verklighet.
Så frågan infinner sig: Har vi råd att göra investeringar i ny kollektivtrafik? Svaret är att det beror på om man prioriterar sänkt skatt för de rikaste eller om man sätter miljö och rättvisa i första hand.
Anna Kettner, s
vice ordförande i Regionplane- och trafiknämnden i Stockholms län
Leif Rönngren, s
Stockholm, ledamot Regionplane- och trafiknämnden
Erika Ullberg, s
ledamot Regionplane- och trafiknämnden
Anders Johansson, s
ledamot Regionplane- och trafiknämnden