Denna artikel publicerades i Länstidningen Södertälje 070306.
"Säkra framtidens jobb i läkemedelsindustrin"
Hur ser vi till att vår läkemedelsindustri fortsätter växa och utvecklas här i Sverige? Frågan har fått obehaglig aktualitet genom varslen om stora personalnedskärningar vid Astra Zeneca den senaste tiden. Man kan konstatera faktum: globaliseringen gör allt fler branscher utsatta för en hårdare konkurrens. Läkemedelsindustrin är en ett typexempel på en sådan bransch.
Hälso- och sjukvårdssektorn i bred mening är redan idag världens största verksamhetsfält och kommer att växa sig ännu större. De stora forskningsfronterna – nanoteknologi, bioteknik etc – har sina främsta tillämpningar inom medicinen. Aldrig någonsin tidigare i mänsklighetens historia har kunskapsutveckling och nya behandlingsmetoder kommit fram i en sådan takt som nu. Sväljbara maskiner som letar sig fram till sjukdomen i kroppen och borrar ett hål i ett förkalkat blodkärl eller släpper medicin precis på de sjuka cellerna. Nya biologiska läkemedel som angriper sjukdomsorsakerna snarare än symtomen och vacciner som förebygger cancer.
Sjukvården och den medicinska forskningen kommer i sin klassiska roll som botare och lindrare att göra enorma framsteg det kommande decenniet. Den stora utmaningen blir då att betrakta hälso- och sjukvården som en tillväxtskapare för samhället.
Mer än 10 procent av arbetskraften i Sverige arbetar inom vården och fler kommer det att bli i framtiden då sjukvården är den tydligaste aktören i ett samhälle som måste leva på kunskapsproduktion. Redan idag exporteras läkemedel från Sverige för 60 miljarder kronor per år. Det är lika stort som bilexporten, större än pappersmassa och större än järnmalm.
Man kan säga att våra stora sjukhus, och särskilt universitetssjukhusen, i sina bästa stunder är hjärtat i ett innovationssystem som bygger på ett intimt och förtroendefullt samarbete mellan sjukvård, forskning och industri. Vad som nu måste göras är att förstärka detta samarbete – annars kan vi inte räkna med att läkemedelsindustri och medicinteknisk industri fortsätter att växa i Sverige. De som förkunnar att valet står mellan offentlig och privat sektor har fel. Det är inte frågan om antingen eller utan om ett ömsesidigt samarbete.
Det finns tre saker som jag skulle vilja framhålla för att vi långsiktigt ska kunna underlätta för en fortsatt tillväxt inom vår läkemedelsindustri.
För det första: Om vi ska få se en positiv utveckling även framöver måste läkemedelsföretagens forskning även i fortsättningen ske i Sverige. Staten måste därför satsa mer än idag på forskning och forskarutbildning. Industrin måste förses med forskarutbildade personer med gedigen kompetens.
För det andra: Kontaktytan mellan forskning, sjukvård och industri bör göras mer systematiserad, bland annat kring den kliniska prövningen av nya läkemedel. Vid Karolinska universitetssjukhuset har de första stegen tagits till ett centra genom vilket universitetssjukhuset och läkemedelsindustrin kan inleda ett fördjupat samarbete. Landstinget måste se till att detta projekt prioriteras.
För det tredje: Landstingen kan förbättra vårddokumentationen. I Sverige har vi visserligen en konkurrensfördel när det handlar om medicinsk forskning; våra personnummer. Vårt system har helt enkelt gjort det lättare för forskare att följa breda grupper av patienter. Men vårddokumentationen kan göras ännu bättre. I vårt landsting startades under förra mandatperioden ett arbete med att skapa en enda samlad elektronisk journal per patient, det vill säga en för alla vårdgivare gemensam vårddokumentation. Det här arbetet måste fullföljas och också få efterföljare i andra landsting.
Förr hjälpte sjukvården människor att bli friska så att de kunde arbeta och vara produktiva inom exempelvis industrin. Nu är det i högre grad på arbete inom själva sjukvårdskunnandet vi ska leva. Vi måste se till att ta vara på hälso- och sjukvården som en faktor tillväxt och jobb. Inte minst för oss här i Södertälje.
Ingela Nylund Watz
Oppositionslandstingsråd (s)