Denna artikel publicerades i SvD på Brännpunkt 070217.
"Vården som inkomstskapare"
Sverige står inför stora utmaningar: En allt snabbare globalisering, demografiska utmaningar med fler äldre och kortare yrkesliv samtidigt som vi lever allt längre. Följden blir att allt fler behöver välfärdens tjänster samtidigt som betalningsbördorna ska bäras av allt färre. Samtidigt har möjligheterna för Sverige aldrig varit större än nu vilket inte minst hälso- och sjukvårdssektorn är ett belägg för.
Hälso- och sjukvården är tillsammans med utbildningssystemet välfärdens ryggrad: Den berör alla människor i vårt land och är på många sätt avgörande för människors möjligheter att leva goda och självständiga liv. Inga områden är så väsentliga som dessa för att öka jämlikheten i vårt samhälle och de flesta invånarna i Sverige anser också år efter år att sjukvården är den viktigaste av alla samhällsfrågor. Resultaten har också varit imponerande: Om någon för hundra år sedan påstått att medellivslängden skulle vara 83 år för kvinnor och 79 år för män, att spädbarnsdödligheten skulle befinna sig på promillenivå, att hjärtan kunde lagas och till och med bytas, att cancer skulle kunna botas, skulle han/hon säkerligen betraktas som otillräknelig.
Men nu är vi här och borde vara glada, det var ju faktiskt meningen med välfärdspolitiken. Ändå är det många idag som betraktar det enbart som ett kostnadsproblem med alltför många äldre människor, sjuka. Visst finns det en kostnadssida av välfärden framgångar men många glömmer också att det finns en intäktssida, och den är stor.
Faktum är att hälso- och sjukvården redan idag är världens största verksamhet och för framtiden kommer att växa sig ännu större. Sjukvården tar en allt större plats i våra samhällen på flera sätt: De stora forskningsfronterna som upptar mänsklighetens tankar – nanoteknologi, bioteknik etc – har, än så länge, sina främsta tillämpningar inom medicinen. Aldrig någonsin tidigare i mänsklighetens historia har kunskapsutveckling och nya behandlingsmetoder kommit fram i en sådan takt som nu. Sväljbara maskiner som letar sig fram till sjukdomen i kroppen och borrar ett hål i ett förkalkat blodkärl eller släpper medicin precis på de sjuka cellerna. Nya biologiska läkemedel som angriper sjukdomsorsakerna snarare än symtomen. Vacciner som förebygger cancer. Nu görs till och med kliniska prövningar för vacciner mot Alzheimers sjukdom.
Aldrig har en samtid innehållit mer hopp för allvarligt sjuka människor än idag. Sjukvården kommer därför i sin klassiska roll som botare och lindrare göra enorma framsteg det kommande decenniet. För att förverkliga detta kommer vi behöva en diskussion i samhället hur vi får fram resurser för att se till att dessa möjligheter kan ges till alla i Sverige.
Men hälso- och sjukvården ökar också i betydelse för andra delar av samhällsutvecklingen. Till exempel förstår de flesta idag att operationer av gråstarr som ger människor synen tillbaka och förhindrar blindhet, eller höftledsbyten som gör att människor kan gå själva utan smärta, är av enorm betydelse för andra delar av välfärden. Vad skulle inte ett fungerande vaccin mot Alzheimers betyda för äldreomsorgens kostnader och kvalitet? Sjukvården har flera exempel på dess ökade betydelse för andra välfärdssektorer som sjukförsäkring, förtidspension, äldre- och handikappomsorg.
Det senaste exemplet är hur ADHD- barn kan träna upp sitt kortminne med hjälp av medicinska metoder kombinerat med IT. Genom ett dataspel i form av en robot där talserier memoreras och återges med belöningar i form av att roboten utför olika saker, stimuleras barn till att leka sig till ett bättre kortminne med bestående förbättringar. Både barnet självt, familjen och inte minst klassen och skolan blir hjälpta av de nya metoderna. Barnet självt växer och klarar av skolarbetet och tycker att det blir roligare, minskar sin hyperaktivitet med en god arbetsmiljö som följd i klassrummet. Dessutom har denna forskning lärt oss att hjärnan är mycket elastisk och påverkbar. Det innebär att den tidigare förhärskande idén om att hjärnskador inte kan behandlas är fel. Det öppnar stora perspektiv för framtiden.
Den politiska utmaningen består i att betrakta välfärdssystemet som helhet och se till att samhället använder sina resurser på bästa sätt totalt sett och komma ifrån de stelheter som olika huvudmän, olika budgetar och revir medför. Vi ser en framtid där också välfärden organiseras mer runt varje individ och patient snarare än runt ansvarområden och budgetar.
Den stora utmaningen är att betrakta hälso- och sjukvården som en inkomstskapare för samhället och inte bara som en kostnadspost. Mer än 10 % av människor i Sverige arbetar inom vården och fler kommer det att bli i framtiden då sjukvården är den tydligaste aktören i ett kunskapssamhälle som måste leva på kunskapsproduktion.
Redan idag exporteras det läkemedel från Sverige för 60 miljarder kronor per år. Samtidigt importerar vi för ca 20 miljarder vilket innebär ett netto på ca 40 miljarder. Det är lika stort som bilexporten, större än pappersmassa och järnmalm. Ändå beter vi oss som om sjukvården enbart är en kostnadspost i de offentliga utgifterna.
Även i det globala perspektivet har hälso- och sjukvårdssektorn en stor betydelse. Biståndet och utvecklingen av nya mediciner ger länder i tredje världen nya möjligheter att utveckla det egna välståndet. Tillgången till bromsmediciner för HIV och AIDS och vacciner är ett exempel när sjukvården blir en viktig del i biståndet.
Sverige har stolta traditioner när det gäller utveckling läkemedel och sjukvård. Astra, Pharmacia, Elekta och Gambro är bra exempel. Det typiska för denna sektor är att kunskapsutveckling och innovationssystem bygger på ett intimt och förtroendefullt samarbete mellan sjukvård, forskning och industri, eller kort och gott; ett ökat samarbete mellan privat och offentlig sektor. Om utvecklingen ska fortsätta är det viktigt att läkemedelsföretags forskning även i fortsättningen sker i Sverige.
Vi anser att socialdemokraterna måste återupprätta och förstärka detta samarbete mellan industri, forskning och sjukvård. Det är nämligen en av vårdens nya uppgifter. Förr hjälpte sjukvården människor att bli friska så att de kunde arbeta och vara produktiva inom exempelvis industrin. Nu är det på arbeta inom sjukvården och inom själva sjukvårdskunnandet vi ska leva. De som förkunnar att valet står mellan offentlig och privat sektor har fel. Det är inte frågan om antingen eller utan om både och.
Vi socialdemokrater måste inleda en översyn av vår hälso- och sjukvårdspolitik med denna breda utgångspunkt. Vi ska inte bara se hur vi ska organisera och driva vården för att alla invånare i Sverige ska få världens bästa hälsa, vi ska också se hur sjukvården ska bidra på bästa sätt till andra välfärdsområden och till tillväxt och sysselsättning.
Nu inleder socialdemokraterna i Stockholms län denna process om hur framtidens välfärd och sjukvård ska utvecklas. I ett seminarium med forskare, företagsledare och sjukvårdspolitiker startar diskussionen om hur vi bygger framtidens sjukvård och dess roll i välfärdssamhället.
Vi måste använda nuet till att bygga en politik som löser framtidens problem snarare än dagens. Hälso- och sjukvården är en sektor som för framtiden ska bygga livschanser; för hälsan, för välfärden och för arbete och trygghet.
Mikael Damberg
Ordförande för Socialdemokraterna i Stockholms län
Riksdagsledamot (s)
Ingela Nylund Watz
Socialdemokratisk gruppledare i Landstinget
Björn von Sydow
Riksdagsledamot (s), fd Talman
Ordförande i Vetenskapsrådet
Anders Lönnberg
Landstingsledamot (s)