Marie Sällström, landstingsråd (S), svarar BLT:s ledarskribent.
Med första gången i måndags (29/8) är nu Landstingsstyrelsens sammanträden öppna för allmänheten. Framöver kan alltså även media följa Landstingsstyrelsens möten till sista klubbslaget. Det innebär också att allmänhet och media får tillgång till samma information och samma föredragningar som vi politiskt förtroendevalda, och vid exakt samma tillfälle. Måndagens öppna sammanträde hölls i Karlshamn, och på plats var bland andra BLT:s ledarskribenter.
Trots det förstod inte Inga-Lena Fischer (BLT 1/9) min kommentar under ärendet med Blekingelandstingets remissvar på förslaget om nytt utjämningssystem. Istället för att återge inlägget med den bakgrund som det förtjänar, utgår hon ifrån att jag skulle vara lika sur som räven sa att det var.
Det kommunala utjämningssystemet föreslås förändras från 2013, bland annat med nya beräkningsgrunder för den så kallade Hälso- och sjukvårdsmodellen. Den berör samtliga landsting och syftar till, precis som var tanken med utjämningssystemet som sådant, att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar genom att utjämna skattekraft och andra strukturella kostnadsskillnader.
Underlaget i modellen baseras bl a på landstingens kostnader för den del av befolkningen som behöver mest sjukvård. Den så kallat vårdtunga gruppen definieras utifrån olika diagnosgrupper och med statistik från landstingens inrapportering av antal vårdtillfällen per diagnos, så kallade DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper).
Metoden har bidragit till att utjämningssystemets beräkningsunderlag blivit komplicerat, svåröverskådligt, sekretesskyddat och påverkbart. Den särskilda undersökning som gjorts inför förslaget om nytt utjämningssystem, konstaterade också stora skillnader i sättet landstingen registrerar diagnosgrupperna.
I det här sammanhanget är det värt att notera att DRG-poäng även används för andra utvärderande jämförelser, till exempel om ett landstings kostnadseffektivitet. En låg kostnad per poäng ska t ex vittna om en hög produktivitet, och tvärtom.
Det nya förslaget till kommunalt utjämningssystem, och som riksdagen förväntas rösta igenom senare i höst, har avsevärt förändrat beräkningsmetoden. Eftersom den nuvarande inte bedömts att på ett rättvisande sätt spegla det verkliga sjukvårdsbehovet i flera landsting. För bl a Blekinges del kan det nya systemet innebära intäkter på drygt 100 miljoner kronor.
Kritiken mot utjämningssystemet kan inte vara något främmande för BLT:s ledarsida. Fischers raljerande över mitt inlägg på Landstingsstyrelsen i måndags, är istället ytterligare ett led i oppositionens försök att misskreditera Landstinget Blekinge. Det gagnar inte en bra och nödvändig sjukvårdspolitisk debatt.
Sedan vill förstås alla landsting ha landets friskaste befolkning. Men att Halland toppat listor som t ex utgår ifrån DRG-poäng eller Försäkringskassans statistik över frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen, är inte detsamma som att hallänningar de facto är friskast. Den tidigare marknadsförda bilden har på senare år också ändrats till att hallänningar är bland de friskaste i landet. Just därför är det samtidigt förvånansvärt att Landstinget Halland är bland dem som fått ut mest i nuvarande utjämningssystem. Och det var det mitt inlägg byggde på, att nuvarande system är påverkbart, och på ett felaktigt sätt.
Avslutningsvis till Inga-Lena Fischer: det bor rika, friska, fattiga och sjuka människor i Blekinge liksom i Halland och övriga landet. Och förslaget till nytt utjämningssystem kommer att ge Landstinget Blekinge bättre förutsättningar att ge en likvärdig hälso- och sjukvård.
Marie Sällström (S)
Landstingsråd