Västsvenska paketet är grundligt utrett

Projekten i Västsvenska paketet har inte tillkommit av en slump. Bakom ligger ett gediget utredningsarbete. I stads- och trafikprojekt finns aldrig ett facit som säger att det inte går att göra ett bättre förslag. Men paketet innehåller bra och helt nödvändiga satsningar, skriver Leif Blomqvist (S).

När jag är ute och talar om det Västsvenska paketet märker jag att många tror att det gick väldigt fort att få fram projekten. Det är riktigt att det under 2009 gick fort att sy ihop finansiering med mera inför riksdagens trafikpolitiska beslut 2010 – men de olika åtgärderna har utretts under lång tid. Jag ger några exempel.

Marieholmstunneln:

* Redan 1990 togs ett förslag till ny älvförbindelse. Det var en förbifartsled från Åbymotet via Partille och sen i en österled fram till Angeredsbron. Partille sade nej.

* Därefter utreddes en Munkebäcksled, en snedkabelbro vid Torpa vidare i en österled. Vid beslutet om Göteborgsöverenskommelsen ströks dessa alternativ.

* När Partihallsförbindelsen planerades fanns också ett alternativ med om en högbro vid Lärje.

* Slutligen, för tio år sedan, valdes Marieholmstunneln, men då saknades pengar att bygga den för.

Götaälvbron:

Bron invigdes 1939. Senare breddades bron med en fil i varje riktning. När Göteborgsöverenskommelsen beslutades 1998 fanns pengar med till en upprustning. Eftersom bron är svetsad i en stålsort som i dag inte är tillåten blir den hela tiden sprödare. Detta samt påbyggnaden gör att bron är rivningsfärdig runt år 2020. I dag får till exempel inte dubbeldäckade bussar i linjetrafik köra över bron då de är för tunga. Att bygga en ny bro framstår som helt nödvändigt.

Västlänken:

* Redan när tillbyggnaden av Göteborgs C planerades 1990 framhöll dåvarande chef för Banverket Väst att snart skulle kapacitetstaket för Centralen vara nådd eftersom det är en säck- eller återvändsstation.

* Under 90-talet planerade Byggnadsnämnden för hur en tågtunnel under Göteborg kan dras. Man sökte då liksom nu hitta sträckningar som så mycket som möjligt ligger i berg. Reservat fanns med i Översiktsplanen 1999.

* 2001 gjorde Banverket en idéstudie där man tog fram förslag att öka kapaciteten på kort, medellång och lång sikt. En hel del av dessa har genomförts, men på lång sikt krävdes en tågtunnel.

* 2001–02 gjordes en förstudie där sex olika huvudalternativ med några varianter studerades (se bild). I regeringens framtidsplan för järnvägsprojekt 2004-15 finns med men det krävs extern finansiering.

* 2004–07 gör Banverken en formell Järnvägsutredning där man har med fyra alternativ: Haga-Korsvägen, Haga-Chalmers, Korsvägen under Heden och förstärkningsalternativet. I december 2007 beslutar Banverket (nuvarande Trafikverket) att det bästa alternativet är Haga -Korsvägen.

När man väljer trafiklösningar finns det väldigt många saker att beakta, inte minst måste man se till att de tillför värden för stadens estetiska och fysiska miljö, till exempel längs södra älvstranden och i Gullbergsvassområdet. Västsvenska paketet är inte perfekt i någons ögon men det är väl genomtänkt, väl utrett och inte minst är vi överens om det och har redan börjat bygga det.

Leif Blomqvist (S) regionråd Västra Götaland

 

Ursprungligen publicerad på GP Debatt 2013-06-19

Sidan uppdaterades senast: 2014-08-12 20:17