Ordförande
När jag funderade över vad jag skulle belysa här idag övervägde jag om jag skulle ondgöra mig över den fria etableringen som regeringen tänker införa och den snedfördelning av läkartillgången som det riskerar att medföra. Men jag bestämde mig för att hålla mig till det som vi här beslutar om.
Jag har därför tänkt beröra några områden som är viktiga för hallänningens hälsa.
Vårdtyngd och/ eller socioekonomiska faktorer i Vårdval Hallands ersättningsmodell
”Lean i Vården” och Riksdagens inriktningsmål om ekologiska livsmedel.
Vårdtyngd och/ eller socioekonomiska faktorer i Vårdval Hallands ersättningsmodell
Inför LF i september ställde jag en enkel frågar till Landstingsstyrelsens ordförande. Om han bedömde det möjligt att införa vårdtyngd och/ eller socioekonomiska faktorer i Vårdval Hallands ersättnings modell, och i så fall när?
Dessvärre var inte Landstingsstyrelsens ordförande närvarande, så jag fick inget svar då.
Men, jag kunde konstatera när jag läste handlingarna till budgeten för 2009 sidan 14 att jag fått ett svar. Ett svar som jag är mycket nöjd med.
För här står att Landstinget Halland noga skall följa de modeller för Vårdval som införs i vår omgivning och som innehåller sådana variabler, och att Landstingsfullmäktige bemyndigar Landstingsstyrelsen att utveckla dessa för att kunna ingå i hälso- och sjukvårdspengen för Vårdval Halland.
Mycket bra!
Att vårdtyngd kan vara ett bra komplement till ålder när man bestämmer storleken på hälso- och sjukvårdspengen förstår nog alla. Att socioekonomiska faktorer är en viktig omständighet är kanske inte lika självklart.
Men nästan vilken forskning man än läser på området så blir det tydligt. Man kan tex läsa rapporten ”Hälsa på lika villkor?” som innehåller Hallands resultat från en nationell folkhälsoenkät.
Där framgår helt klart att det är de mest socialt och ekonomiskt utsatta som genomgående rapporterar sämre hälsa.
I Halland har vi aldrig haft vårdtyngd och socioekonomiska faktorer med som en grund för ersättningen till vårdenheterna. Inte heller före Vårdval Halland.
Men det vore en klar fördel om vi framöver kan lyckas få in det, och kan Skåne så borde Halland kunna.
Om socioekonomiska faktorer blir en del av hälso- och sjukvårdspengen hoppas jag att den delen i så fall användas för att arbeta förebyggande och att utjämna de sociala skillnaderna i hälsa som finns. Detta är ett viktigt övergripande mål för folkhälsopolitiken!
Lyckas det blir Vårdval Halland ett än bättre verktyg för att förbättra hälsan för Hallänningen.
Riksdagens inriktningsmål om ekologiska livsmedel
Riksdagens har antagit ett inriktningsmål om ekologiska livsmedel som innebär att 25 % av den offentliga sektorns livsmedelsköp skall bestå av ekologiska livsmedel 2010.
Detta för att klara en rad av miljömålen, det handlar om tex en Giftfri miljö och ett Grundvatten av god kvalitet.
För närvarande består bara 5,2 % av Landstinget Hallands livsmedelsköp av ekologiska livsmedel. Jag undrar verkligen över Landstinget Hallands strategi här.
Hur skall man nå målet? 25 % till 2010.
För Halland som ett jordbrukslän är signaler om att landstinget vill köpa ekologiska livsmedel viktiga för hallänningens hälsa. Viktiga för att Hallands jordbrukare skall ställa om och Hallands invånare skall få finnas i en giftfri miljö och kunna dricka vatten utan bekämpningsmedelsrester.
”Lean i Vården”
Det tredje området jag skall lyfta handlar om ”Lean i Vården”. På sidan 6 i Uppföljningsrapport 2 står det att Landstinget Halland kommer att delta i en utbildning om detta. Mycket bra vill jag säga. Detta kommer att kunna ha stor betydelse för Hallänningens hälsa.
Under förra mandatperioden försökte vi socialdemokrater gång på gång att få in mer av ”Lean i Vården” . Men den borgerliga majoriteten i Länssjukvårdsnämnden sa nej vilket förslag vi än kom med.
Jag berättade då om olika lyckade projekt som genomförts runt om i värden och tyckte att Länssjukvården med sina långa köer och dåliga ekonomi hade allt att vinna.
Men inte.
Ett exempel jag berättade om var Hjärtmedicinska avdelningen på Rikshospitalet i Oslo. Där införde man ”Lean i Vården” enligt Toyota modellen och året efter behandlades 54 % fler patienter. Även om våra kliniker inte lyckas med 54 % produktionsökning så har vi säkert mycket att vinna, mer vård med de resurser vi har.
Lean betyder väl ungefär mager eller slank. Dvs man skall inte använda mer resurser än vad som behövs.
En del tycker att det låter konstigt att låna idéer ifrån bilindustrin till vården. Men om man betänker att deras ledord är ”Rätt från början” så är det väl än viktigare i vården. Att byta reservdelar på en bil går ju an… men på människor vill vi allt ha ”Rätt från början”.
Får vi nu äntligen in lite mer ”Lean i Vården” i Halland så kommer våra resurser såväl ekonomiska som personella att räcka än bättre framöver och fler hallänningar kommer att kunna få sin vård i tid.
Och kostnadsökningstakten kommer att kunna minskas. Med ”Lean i Vården” skall inte personalen springa fortare men arbeta smartare.
Ordförande, jag har nu belyst tre områden som rätt hanterade framöver kan bidra till att vi än bättre når målet En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.