Det talade ordet gäller!
Ordförande,
I Årsredovisningen står det mycket om hur bra hallänningen mår, och flera har här idag talat stolt om detta.
Jag vill reflektera lite över hur några olika förhållanden kan tänkas hänger ihop.
Några uppgifter från Årsredovisningen:
Halland har högre medellivslängd än riket. (s 21).
Halland har lägst medicinskt åtgärdbar dödlighet (s 27).
Hallänningarna har ett lågt ohälsotal, 3,5 dagar mindre per försäkrad jämfört med riket (s 11).
Visst blir man stolt över hur bra vi lyckas i Halland.
Men i Årsredovisningen står också att
Hallands befolkning har högre sysselsättning än riksgenomsnittet (s 10).
Att andelen biståndsmottagare är långt lägre än jämfört med riket (10).
Och i Rapporten Yngst i Halland nyligen utgiven av Region Halland framgår att Halland:
Har färre barn som lever under bristfälliga ekonomiska förhållanden (s 10). En mycket positiv uppgift. Enligt som Majblommans årsrapport hade nästan en av 10 föräldrar i Sverige väntat med att hämta ut barnens medicin för att de inte hade råd. I Halland har de troligen varit betydligt färre.
Visst är Halland bra!
Att de mest socialt och ekonomiskt privilegierade genomgående rapporterar bättre hälsa visas ständigt. Nu senast i rapporten Vård på (o)lika villkor.
Hälsan påverkas av många faktorer. De faktorer vi inte kan påverka är sådant som ålder, kön och genetiskt arv.
Men sedan finns en rad faktorer som vi kan påverkar.
Faktorer som varierar med individens livsvillkor, den typ av samhälle individen lever i och ekonomiska och sociala förutsättningar.
De hälsopåverkande faktorer som vi i landstinget oftast talar om är rökning, motion, kost och alkoholbruk.
Många ser dessa som självvalda.
Men även dessa levnadsvanor formas av den omgivning som individen vistas i (s 17).
Kan man inte försörja sig själv påverkas hälsan negativt (s 17, 19).
Att ständigt känna att ens ekonomiska valmöjligheter är begränsade kan skapa oro och stress.
Och man vet att ständigt känna stress kan trigga psykosociala mekanismer som påverkar hälsan, både den psykiska och fysiska negativt(s 19).
Bor man i ett social utsatt område påverkas hälsan negativt.
Kvinnor som bor i områden som karakteriseras som fattigast i fråga om materiell standard har visats löpa fördubblad risk för hjärtinfarkt (s 57).
Internationella studier har tillexempel visat att rökare som bor i socialt underprivilegierade områden röker mer och har en svagare motivation att sluta röka (s 57).
Slutsatsen man drar av detta är att politiker borde satsa på förbättring av de socioekonomiskt svaga miljöerna.
Halland erbjuder en god miljö till en stor del av sin befolkning och hallänningen mår som sagt bättre än riket.
Det vore mot denna bakgrund intressant att se en redovisning av de olika mätetal jag redovisade i början av mitt anförande där man jämför mot likvärdiga socioekonomiska faktorer.
Hur blir det då?
Har Halland fortfarande högre medellivslängd än riket?
Har Halland fortfarande den lägsta medicinskt åtgärdbar dödlighet?
Har Halland fortfarande ett lågt ohälsotal jämfört med riket?
Jag hoppas det! Men är inte helt säker på det.
Kanske Årsredovisningen för 2009 kan titta på detta förhållande.
Äntligen logistiskkompetens
Landstingets ekonomi är som vi hört här i dag ansträngd. Då gäller det att ännu mer vara noggrann med att vi får ut max för våra skattepengar.
En viktig åtgärd är att organisera bättre och jobba smartare. Färre kan göra mer utan att ”springa fortare” om man arbetar smartare. Landstinget har engagerat logistiker för att hjälpa till med dessa åtgärder. Detta är mycket bra, men lite senfärdigt. Redan förra mandatperioden ville socialdemokraterna i dåvarande Länssjukvårdsnämnden ta in logistiskkompetens för att effektivisera. Vid flera tillfällen la man olika yrkanden om detta. Men de borgerliga politikerna sa enhälligt nej oavsett hur förslagen såg ut. Kanske hade vi nu haft ett bättre läge om socialdemokraterna då fått gehör.
Gynekologisk cellprovskontroll
I början av 2006 motionerade jag om att åtgärder kring den gynekologisk cellprovskontrollen. I september 2006 fick jag svar.
Svaret var ett bifall.
Motionen hade två att satser.
1 ) Insatser skulle göras för att kraftigt öka deltagandet i den gynekologiska cellprovskontrollen.
2 ) Resultatet av insatserna, dvs. hur stor andel av kvinnorna som deltar i screening, skulle redovisas återkommande till Landstingsfullmäktige.
I årsredovisningen för 2007 fanns så 2006 års siffror med.
I årsredovisningen för 2008 finns dessvärre inga siffror med, trots att jag efterfrågat dem.
Att motionera till fullmäktige om angelägna frågor känns viktigt.
När det blir bifall blir man glad, men sedan gäller det också att svaret efterlevs.