Inlägg från Maud Lanne, socialdemokraterna med anledning av att hennes motion

"Gör vården mer jämlik och jämstäld" besvarades på Landstingsfullmäktige den 6 april 2009. Läs motionen.

Ordförande 

Jag får börja med att tacka för svaret på motionen. För ett år sedan när jag lämnade in denna motion hade jag läst studier som visade att män och kvinnor behandlades olika i vården och att högutbildade och höginkomsttagare fick bättre och dyrare vård än lågutbildade och låginkomsttagare.

I dag när motionen blir besvarad är den mer aktuell än någonsin.
För ett par veckor sedan kom en kunskapsöversikten från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL ( nr 13/09) som förstärkte bilden från den rapport jag hade läst.
Höginkomsttagare och låginkomsttagare bemöts på helt olika sätt inom sjukvården.
Lågavlönade med lägre utbildning får ofta sämre vård och behandling.
Högutbildade patienter får dyrare vård och nyare läkemedel.

Socialt utsatta får sämre behandling
Låt mig ta några belysande exempel:
Revaskularisering är en etablerad behandlingsmetod vid instabil kranskärlssjukdom som minskar dödligheten ger färre nya hjärtinfarkter och mindre besvär med kärlkramp.

Revaskularisering innebär att blodflödet i kranskärlen förbättras.

Två studier har tittat på socioekonomi och tillgången på revaskularisering.
Den ena visade att arbetare genomgick revaskularisering mer sällan än tjänstemän (män).
Den andra visade att högre inkomstgrupper genomgick revaskularisering mellan två och tre gånger så ofta som lägre inkomstgrupper (oavsett kön).

Förutom tillgången till revaskularisering undersöktes också överlevnaden fem år efter diagnos och forskarna fann socioekonomiska skillnader i överlevnad.

Bland dem som genomgått ingreppet såg femårsöverlevnaden ungefär likadan ut oavsett socioekonomisk tillhörighet.
Bland dem som inte genomgått revaskularisering drabbades de socialt utsatta gruppernas hårdast.

En annan del av behandlingen efter hjärtinfarkt är medicinering med blodfettssänkande medel.

Enligt Socialstyrelsen får bara 62 procent av de lågutbildade blodfettssänkande medel, medan 71 procent av dem med högre utbildning använder dem.
Detta trots att lågutbildade i allmänhet har högre halter av blodfetter.

Högutbildade får nyare och dyrare läkemedel
Vid flera olika sjukdomstillstånd har man sett att högutbildade får nyare och dyrare läkemedel, exempelvis vid hjärtsvikt, stroke och Kol.

Ett konkret exempel är att lågutbildade med lungsjukdomen Kol ofta får kortverkande luftrörsvidgande medel i tablettform, som inte längre rekommenderas.
Samtidigt som högutbildade oftare får långverkande nyare mediciner.

Varför blir det så här?
Ja, jag tror inte att läkarna tänker
”Här kommer det en höginkomsttagare med hög utbildning den skall få dyrare och bättre vård”. 

Snarare tror jag att den högutbildade är mer informerad om vilka läkemedel som finns att tillgå och därför aktivt efterfrågar dessa.

Och att den högutbildade känner sig jämlik med läkarna och därför tycker att det är självklart att diskutera och ställa krav.

Dessvärre finns det risk att ojämlikheten blir än större.
Ju svårare det är att komma till vården, desto risk är det att den som inte förstår sig på systemet ger upp.
I en av studierna fann man att de socioekonomiska skillnaderna tenderade att minska i takt med att medel sköts till hjärtsjukvården.

Därför framför forskarna bakom studien att resurstillskott kan vara ett sätt att komma till rätta med ojämlikhet i tillgång till bästa möjliga hjärtsjukvård…

Risken är väl bara att det blir det motsatta med dagens ekonomiska problem.

Vad kan vi göra åt ojämlikheten
Sedan 27 år tillbaka slår hälso- och sjukvårdslagen fast att målet är
”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”.

Dessvärre har vi en bit kvar till att uppfylla detta. Det vi kan göra för att förbättra är till att börja med att använda den kunskap vi har. Genom att diskutera och medvetandegöra vårdens personal om hur det ser ut så tror jag att förbättringar kan åstadkommas.

Men dessutom krävs mer kunskap. 
Därför glädjen det mig att denna motion är föreslagen att bli bifallen. För motionen ställer krav på mer forskning och kunskapsinhämtning om ojämlikheterna mellan såväl män och kvinnor som socioekonomiska grupper.
Det kommer att bli mångas ansvar när motionens intentioner skall förvärkligas. Och jag lovar att följa den fortsatta hanteringen av denna motion. Precis som jag följer mina tidigare motioner.

Bifall till motionen och till LS förslag.