Anförande på Regionfullmäktige den 28 mars 2011 av Kerstin Zander, ungefär som det blev.
Ordförande,
SKR – Sveriges kvinnojourers riksförbund, en organisation som tyvärr är en nödvändig resurs till skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor - tjejer o barn.
SKR bejakar också det arbete som görs av andra organisationer både lokalt, nationellt och internationellt nivå.
En del av det kommunala och statliga ansvaret tas genom avtal och ekonomiskt stöd från olika organisationer.
Här saknar jag Regionens stöd, tidigare sökte kvinnojourerna i länet ekonomiskt stöd från Landstinget, för några år sedan var det Länsstyrelsen som fick ansvar för dessa medel och kommunerna som fick söka och kvinnojourerna av kommunen! Det innebar att det länsövergripande kvinnojours arbete inte längre fungerade av ekonomiska skäl och ligger för tillfället på is!
Det är avgörande är inte vilken organisation som bedriver arbetet för kvinnofrid, det är ett arbete för kvinnofrid. Det måste finnas tillräckligt med resurser, kunskap och engagemang, både på nationell, regional kommunaltnivå och att det finns handlingsplaner och ekonomi för detta arbete.
Jag saknar regionens engagemang i denna fråga borde finnas med i vårt Folkhälsoarbete.
Det sa i ett tidigare inlägg att det är skamligt att ha psykiska problem, det är lika skamligt att vara misshandlad.
Det finns brister i synen på kvinnomisshandel.
Vad gör man om som yrkesverksam om man misstänker att en kvinna, tjej eller barn blivit utsatt för våld!
Här behövs utbildning för vår personal, vi har otroligt duktiga jourkvinnor som kan ge information, det är bara att bjuda någon från kvinnojourerna i länet, ett förslag är Lotta Sonemalm ordf i Falkenberg.
Det är viktigt att vi tar denna fråga på alvar och ger även dessa utsatta personer – samma bemötande och respekt som dom så väl behöver.
Tack!
Detta missade jag att säga
Vår värdegrund måste även gälla för dessa kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för misshandel.
Kerstin Zander