Den borgerliga regeringen har en övergripande prioritering. Det är att sänka skatterna. Sedan de kom till makten så har skatterna sänkts med omkring 100 miljarder kronor. Naturligtvis slår det hårt mot välfärden. Kommuner och landsting får helt enkelt mindre pengar att fördela till bra skolundervisning, till en värdig äldreomsorg med hög kvalitet och till en sjukvård som håller högsta klass.
I olika media kan vi nästan dagligen ta del av hur effekterna av denna skattesänkariver leder till kvalitetsbrister i välfärden. Vi kan läsa om att det är för lite personal i äldrevården, att det är för stora barngrupper på fritidshemmen samt att det behövs fler lärare i förskola och skola. Ytterst handlar alla dessa brister om att vi har en regering som har som sitt främsta mål att sänka skatter. Det är landets kommuner som far ta denna smäll.
I höstens borgerliga budget blev denna skattesänkariver väldigt tydlig. Man väljer att sänka krogmomsen med totalt 5,4 miljarder kronor. Det motsvarar två stycken Lunds universitet i storlek och det är ett av våra största universitet. Den borgerliga regeringen tycker att det är viktigare att vi kan gå på krogen och äta för några tior billigare, om nu krögarna väljer att sänka priset, än att satsa skattemedel på vård, omsorg och skola.
Samtidigt som regeringen prioriterar stora skattesänkningar som slår mot välfärden så passar man på att vältra över kostnader på landets kommuner. Det blir ett dubbelt slag mot välfärden. Det senaste exemplet är finansieringen av den nya gymnasieskolan. Regeringen minskar kommunbidraget med 675 miljoner år 2012 och besparingarna fortsätter under de därpå tre följande åren. Sammanlagt så minskar regeringen anslaget till gymnasieskolorna med ca 2 miljarder kronor. Vem tro ni får ta denna smäll? Det blir naturligtvis kommunerna.
Sveriges kommuner och landsting (SKL), som styrs av en borgerlig majoritet, har protesterat mot regeringens besparing på gymnasieskolan. Ett enigt SKL protesterar mot att kommunerna får finansiera gymnasiereformen. Och det handlar om mycket pengar. Bara för Jönköpings län innebär det drygt 24 miljoner kronor i uteblivna kommunanslag under 2012. Det motsvarar 50 lärartjänster. 2015 har denna anslagsminskning växt till 69 miljoner kronor eller 129 färre gymnasielärare. Är det någon som tror att gymnasieskolan i länet blir bättre när man skär ned den med så mycket pengar?
Det finns fler exempel på denna övervältring av kostnader på landets kommuner. Ett tydligt exempel är försämringarna av arbetslöshets- och sjukersättningarna. Det har medfört att många människor kastats ur dessa trygghetssystem. De får då vända sig till landets kommuner och ansöka om försörjningsstöd. På så sätt vältras kostnader över på kommunerna. Samtidigt som 100 miljarder i skattesänkningar har medfört att kommuner fått mindre statsbidrag.
Vårt socialdemokratiska budskap är tydligt. Värnandet av välfärden går före stora skattesänkningar. Vi vältrar inte över kostnader på kommunerna. Därför tillför vi i vår budgetmotion nära 7 miljarder extra till kommunerna. Det är skillnad på socialdemokratisk och borgerlig politik.
Thomas Strand, riksdagsledamot (S)