Hur formar vi en skola som utvecklar allas talanger? Hur blir Sverige världsbäst på utbildning och kunskaper? Hur kan vi uppmuntra vidareutbildning mitt i livet? Det är några av de frågor som vi vill diskutera för att få fram ett bra underlag till socialdemokraternas framtida skolpo-litik. För oss är det viktigt att få en bred genomlysning där många deltar.
Förskolan är starten på det livslånga lärandet och bidrar genom utbildade och kunniga medarbetare tillsamman med en nationella läroplanen till att utjämna skillnader så att alla barn ska få en bra start i livet. Redan i förskoleåldern grundläggs många av de värderingar och attityder som sedan präglar oss hela livet. Ett litet barn är fyllt med luts och nyfikenhet till sin omvärld. Hur kan vi ta till vara den och hur kan den utvecklas? Kommer framtidens förskola att se ut som den gör idag? Vilka utmaningar och möjligheter kommer vi att ställas inför? Hur kan vi utveckla lärande genom lek? Modersmålsstödet i förskolan hur kan det se ut och utvecklas? Ska vi bedriva traditionell förskola eller ska vi skilja mellan förskola och barnomsorg? Vad kan det bidra med för konsekvenser?
Skolan är för oss en språngbräda för det jämlika samhället. Genom att ge alla barn och ung-domar samma möjligheter till kunskap, lärande och utveckling skapar vi förutsättningar för fler att förverkliga sina livsdrömmar. Vårt mål som socialdemokrat är att ge alla barn och ungdomar, oavsett föräldrarnas bakgrund, samma chans och möjlighet att utvecklas och en möjlighet att få välja sitt eget liv. Så är det inte i dag. Skolan som vi vill ha ska utjämna skill-nader i livet, kan vi i dag snarare konstatera förstärker och cementerar klasskillnader och ojämlikheter. Skillnader i resultat beroende på föräldrarnas utbildningsnivå är otvetydig. Studievana hemifrån och stimulanser att läsa och lära också utanför skoltid har avgörande betydelse för förutsättningarna att nå målen. Det gäller alla skolor men särskilt tuffa förut-sättningar har skolor i områden där huvuddelen av eleverna inte kommer från studievana hem och där många har utländsk bakgrund. Med den skolpolitik som nu bedrivs från vår skolministers håll ser vi bara att dessa skillnader kommer att förstärkas ytterligare.
Vår svenska utbildningspolitik, som den har bedrivits tidigare, har för många runt om i värl-den setts som en förebild och ett föredöme, samtidigt är vi socialdemokrater de första att erkänna att många barn och ungdomar inte får de kunskaper och den utveckling vi önskar i dagens skola. Vi vill att alla våra elever ska få de förutsättningar som de behöver för att ta del av undervisningen och ges den möjlighet att lära. Alla barn är olika och lär sig i olika takt. Vi vet också att olika undervisningssätt passar barn olika. Med vår socialdemokratiska grundsyn är det vara självklart att alla barn får det stöd som de behöver tidigt i skolan och att undervisningen anpassas till varje individs behov och förutsättningar. Det kräver att resurser och tid fördelas efter behov så att de som har tuffast förutsättningar får mest. Det kräver också att arbetet i skolan läggs upp så att varje enskilt barn ges möjlighet att nå maximalt i sin utveckling. Vi kan bara konstatera att med den väg för skolan som vår skolminister Jan Björklund (fp) nu stakat ut så ser vi att de elever som har behov av stöd får inte det för att nå målen, och de elever som redan nått målen inte kan få tillräckliga utmaningar att lära sig ännu mer. Vi är inte beredda att i ”smeta” ut skolan så att det ska bli en form där man sätter ner alla barn i oavsett förutsättningar. Vi vill fortsätta diskutter hur vi kan utveckla vår politik där vi ser till varje elev och dennes möjligheter att lära sig.
Att skolan ska ge kunskap är en självklarhet likaväl som att följa upp att eleven har nått de kunskapsmål som han/hon ska uppfylla. I skolan bedrivs undervisningen redan i dag med olika metoder för att passa varje elev. Vi tror att såväl undervisningsmetoder som uppföljning av vilka kunskaper man skaffat sig går att utveckla för att möta elevers framtida behov och krav. Läraryrket är ett av samhällets viktigaste yrken. Elevernas rätt till kunskaper måste alltid stå i centrum. Lärare har den ambitionen men ändå vittnar flera om att de tycker att yrket har fått en lägre status och respekten för yrket har minskat. Framtidens lärare vilka metoder kommer de att behöva tillgå, våra elever och vårt samhälle utvecklas hela tiden så visst måste våra lärare och förskollärare ges möjlighet att följa med i den utvecklingen. Vi vill föra en dialog med samtliga berörda inom det här området.
Vilka insatser är viktigast för att ge alla elever möjlighet att nå målen?
Hur kan lärarnas status och deras professionella ställning stärkas?
Skolan är elevernas arbetsplats. Det är viktigt att det är ordning och att eleverna känner trygg-het och får arbetsro i skolan. Vi känner inte igen oss i den bild av skolan som folkpartiet vill måla upp med kaos och anarki i skolan som huvudtema. Den skolan finner vi inte i vårt län. Därför är det angeläget att vi håller debatten levande om hur vi tillsammans med elever, föräldrar och skolans medarbetare kan ta ansvar för en skola där det råder lugn och ro och att alla känner sig välkomna och trygga.
Gymnasieskolan är i praktiken en obligatorisk skolform eftersom det i dag krävs den kunskap som gymnasieskolan ger för att få behörighet till fortsatta studier och möjlighet till egenför-sörjning i form av arbete eller starta eget företag.
Dagens gymnasieskola brottas med stora utmaningar. Alla elever har inte de grundkunskaper med sig från grundskolan som de behöver. Utbudet stämmer inte alltid med samhällets behov. Hur kan vi ge all elever möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i grundskolan så att de kan komma in på den gymnasieutbildning som de önskar? Hur ska framtiden gymna-sieutbildningar utformas för att möta de framtida behov och krav som kommer att finnas?
Idag ser vi att vårt arbetsliv är flexibelt och att det förändras snabbt och varierar mellan bran-scher. Att ge alla både en chans att komma tillbaka till arbetslivet men också en möjlighet att ställa om och därmed se det livslånga lärandet som en del av livet. Det innebär att tryggheten måste finnas i att snabbt kunna få ta del av vuxenutbildningen. I det sammanhanget är deras roll oerhört betydelsefull. Hur kan vi ta till vara de kunskaper vi har i dag för att utveckla vuxenutbildningen?)
Välkommen till ett spännande samtal om socialdemokratins framtida skolpolitik!
Cecilia Strömberg ordf. i Barn- och ungdomsnämnden, Kalmar
Lis Lyrbo ordf. i Barn- och utbildningsnämnden, Oskarshamn.