Ekonomi i balans en förutsättning för god vård och investeringar
Debatt 2007-11-14 | Uppdaterad 2007-11-14
Landstinget i Kalmar län är ett välskött landsting. Länsinvånarna får för sina skattepengar en sjukvård som håller mycket hög kvalitet. Jämfört med andra landsting är Landstinget i Kalmar län bland de absolut bästa i Sverige, det gäller exempelvis när man mäter vårdköer och bemötande. Samtidigt är ekonomin stark. Det senaste delårsbokslutet visar på ett överskott på 107 miljoner kronor under 2007.
Mot den här bakgrunden är det många länsinvånare som undrar varför landstinget de kommande åren behöver effektivisera sin verksamhet. I den här artikeln ska vi försöka svara på det.
På landstingsstyrelsens sammanträde den 15 november ska ett ekonomiskt inbromsningspaket behandlas. Det är dels inriktat på att nå budgetbalans. Dels föreslå åtgärder som på kort och lång sikt effektiviserar landstingets förvaltning. Inbromsningspaketet är föranlett av ett antal osäkerhetsfaktorer, bland annat en prognos för kostnadsutvecklingen som kommer att accelerera om ingenting görs.
Det första och främsta skälet till att det behövs en inbromsning är att vi långsiktigt vill försvara vårt landstings goda position i sjukvårdssammanhang. Den medicinska och tekniska utvecklingen inom hälso- och sjukvården går oerhört snabbt. För att kunna finansiera nya läkemedel och behandlingar som vi vet kommer framöver krävs det att förvaltningarna håller tilldelad budget. Om patienterna även i framtiden ska ha tillgång till en sjukvård utan långa köer måste landstingets förmåga att effektivisera sin verksamhet bli bättre.
Det andra skälet är att landstinget står inför omfattande fastighetsinvesteringar vid länets tre sjukhus. Omkring 1,3 miljarder kronor behöver investeras de kommande åren för att exempelvis sjukhusens operationssalar och akutmottagningar ska hålla modern standard och klara morgondagens krav. För att betala investeringarna måste landstinget nå sitt uppsatta överskottsmål om två procent.
Det tredje skälet är att den borgerliga regeringen har försämrat de ekonomiska förutsättningarna för landstingen påtagligt. Statsbidraget för läkemedel har inte räknas upp tillräckligt och för det generella statsbidraget har ingen uppräkning skett överhuvudtaget. Totalt rör det sig om en ekonomisk försämring i värsta fall på 120 miljoner kronor under åren 2008-2010. Regeringen har också försämrat det kommunala skatteutjämningssystemet för glesbygdslän som Kalmar.
Visserligen är den ekonomiska konjunkturen för närvarande god med bland annat högre skatteintäkter som följd. Men frågan är hur länge vi kommer ha den nationella och internationella högkonjunkturen med oss?
Vi måste förbereda landstinget inför en kommande lågkonjunktur. Det gäller att vara förutseende. För en sak är tvärsäker: Människor blir inte mindre sjuka för att det blir ekonomiskt sämre tider. Sjukvården måste kunna operera och ge behandling oavsett hur börskursen eller arbetslösheten utvecklar sig.
Förslaget till inbromsningspaket innebär inga drastiska nedskärningar eller stora omstruktureringar. Den här gången har vi inte haft kniven på strupen som de borgerliga hade 2003. Huvuduppdragen för våra verksamheter och sjukhus ligger fast. Likaså ligger ambitionen med kortare vårdköer och ökad tillgänglighet fast.
I korthet ska underskottet i hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetas bort genom att bland annat förbättra inköpsprocessen, dra nytta av att landstinget har infört digitala patientjournaler och genom att lägga mindre pengar på hyrläkare. Folktandvårdens ekonomi förväntas bli bättre eftersom att landstinget har lyckas rekrytera nya tandläkare. Underskottet i psykiatriförvaltningen hanteras genom att andelen köpt vård av andra huvudmän minskas.
Vi menar vidare att det är möjligt att på kort sikt effektivisera bland annat administrationen i landstinget med 35-40 miljoner kronor. Vi tror även att det går att effektivisera verksamheten genom att arbeta med ett så kallat systematiskt förbättringsarbete. Erfarenheterna säger oss att så mycket som 10-30 procent av en tjänsteproducerande organisations totala kostnader orsakas av brister i kvalitet, i landstinget exempelvis av vårdrelaterade infektioner, läkemedelsbiverkningar med mera. Patientsäkerhetsarbetet och tankesättet att göra små förbättringar varje dag blir därför prioriterat under de kommande åren.
Landstingsmajoriteten vill tillämpa strategin att både ”bromsa”, det vill säga göra effektiviseringar och övervaka så att kostnadsutvecklingen inte tillåts skena iväg, och ”gasa”, det vill säga bejaka nya medicinska framsteg, ta till oss av tekniska innovationer och ständigt förbättra kvaliteten. Genom att hålla budgeten i balans får vi långsiktigt hållbara förutsättningar att göra nödvändiga fastighetsinvesteringar och trygga en god sjukvård även i framtiden för länsborna.
Anders Henriksson
Lena Segerberg
Ann Hellenborg
Johnny Petersson