Månadsbrev mars 2006

Sonia Karlsson 

Under denna månad har jag i finansutskottet lagt ner mest arbete på ett förslag till yttrande till utbildningsutskottet. Bakgrunden är den att högeralliansen tillsammans med miljöpartiet lagt en gemensam reservation i utbildningsutskottet där det lämnas ett förslag för införande av etableringsfrihet för förskolor, som innebär att kommunerna blir skyldiga att lämna tillstånd respektive bidrag till enskilda huvudmän som uppfyller kraven för verksamheten.

Detta är alltså ett förslag som väckts i utbildningsutskottet, och inte fått en sådan sedvanlig  prövning som förslag som läggs av regeringen till  riksdagen genomgår. Utbildningsutskottet har därför remitterat frågan till finansutskottet för att vi ska pröva om en sådan etableringsrätt får ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Att frågan om ett eventuellt införande av en sådan rätt inte föregåtts av förhandlingar i enlighet med den så kallade finansieringsprincipen.

Högeralliansen och mp reserverade sig i utbildningsutskottet mot att frågan skulle remitteras till finansutskottet, de hävdade att det inte skulle medföra några kostnader, dessutom påstod de att det skulle vara i strid mot rådande praxis i riksdagen att med hänvisning till finansieringsprincipen remittera lagstiftning till finansutskottet.

Till saken hör att högeralliansen och miljöpartiet har majoritet i kammaren så de kommer att kunna genomdriva denna förändring av lagstiftningen, om etableringsfrihet för enskilda förskolor från den 1 juli 2006.

Under finansutskottets beredning av ärendet har vi vid en intern utfrågning inhämtat synpunkter om förslagets ekonomiska konsekvenser från bl.a. representanter för Finansdepartementet och Svenska kommunförbundet. Enligt Finansdepartementet och Kommunförbundet medför det aktuella förslaget att ytterligare en osäker variabel, i form av ett i praktiken okontrollerbart antal nyetableringar, tillförs den kommunala planeringen. Förslaget ger de privata aktörerna rätt att utan någon tidsbegränsning tillhandahålla barnomsorg och få bidrag till detta, samtidigt som kommunernas skyldighet att täcka upp för den efterfrågan som enskilda huvudmän inte tillgodoser kvarstår. 

I detta sammanhang har man från Finansdepartementet påpekat att det aktuella förslaget inte medger flexibilitet för kommunerna och undergräver deras möjligheter att vara kostnadseffektiva. I och med de föreslagna regeländringarna ska kommunerna lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet utan reell möjlighet att besluta om när så ska ske. Enligt finansutskottets mening är det uppenbart att detta förhållande kan försvåra kommunernas planering och leda till merkostnader för enskilda kommuner. Den möjlighet som reservanterna tilldelar kommunen om den enskilda verksamheten ”innebär påtagligt negativa följder för motsvarande verksamhet i kommunen” ska enligt författningskommentarerna dessutom tolkas ytterst restriktivt. Detta medför att förslaget kraftigt begränsar kommunens möjlighet att neka bidrag, men även att återkalla tillstånd och upphöra med bidrag p.g.a. minskad efterfrågan, vilket förhindrar effektiviseringsåtgärder som även omfattar den enskilda förskoleverksamheten. De i vissa situationer nödvändiga besparingsåtgärderna skulle därför bara drabba den kommunala förskolan. Mot denna bakgrund drar Finansdepartementet slutsatsen att förslaget leder till en inskränkning av kommunens rätt att besluta om hur de kommunala skattemedlen skall användas.

En skyldighet för kommunerna att lämna tillstånd för och bidrag till enskilda förskolor innebär således en begränsning av utrymmet för den kommunala självstyrelsen.

Vad gäller finansieringsprincipen så är det just övergången från möjlighet till skyldighet att bevilja tillstånd och bidrag till fristående förskolor som gör att finansieringsprincipen är tillämplig.  Uppskattningar från Utbildningsdepartementet pekar på kostnader i storleksordningen150- 750 miljoner kronor. Beräkningen för den lägre summan bygger på att ett barn per kommunal förskola placeras i privat verksamhet och att detta sker i de 25 procent av kommunerna som har störst problem med minskande eller oförändrade barnantal. Kommunen antas i dessa fall inte kunna anpassa sina kostnader till minskningen i den egna verksamheten under ett år men behöver betala full ersättning till den privata förskolan. Kostnaden ökar då med 2,3% i en förskola med genomsnittligt barnantal. Om man i stället antar att fem barn per förskola byter till privat verksamhet utan att kommunen kan anpassa kostnaderna blir beloppet fem gånger större.  Kommunen får därutöver ökade kostnader för tillsyn över och tillstånd till enskilda verksamheter. I dag kan kommunerna i högre grad kontrollera att den enskilda verksamheten uppfyller kommunens kvalitetskrav genom avtal. Vid fri etableringsrätt ökar behovet av tillsyn i verksamheten.  Om kostnaden ökar med 250 000 kr per kommun i genomsnitt ( en ½ tjänst) blir totalkostnaden 70 miljoner kronor för alla kommuner.

Finansutskottet har den 30 mars yttrat sig till utbildningsutskottet och anser precis som Finansdepartementet och Kommunförbundet att den regelförändring som föreslås av reservanterna, högeralliansen och mp, föranleder ersättning från staten till kommunerna i enlighet med finansieringsprincipen. Vad gäller frågan om det kommunala självstyret så ankommer det inte på finansutskottet att väga frågan om fri etableringsrätt, finansutskottet förutsätter dock att utbildningsutskottet eller konstitutionsutskottet bedömer huruvida en fri etableringsrätt för enskilda huvudmän kan anses väga så tungt att det motiverar ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen.

Avslutningsvis vill jag sända med ett citat av Curt Riberdahl, tidigare jurist på Svenska Kommunförbundet. Det är från Konstitutionsutskottets utfrågning 2001-02-01, angående kommunal självstyrelse. Enligt Curt Riberdahl, utgångspunkten är 1974 års regeringsform, tittar man på förarbeten som finns och den praxis som har utvecklats efter det är nog min uppfattning att det inte finns någon enhetlig praxis när det gäller synen på kommunal självstyrelse. Det varierar över tiden, det varierar mellan olika partier och det kan variera inom olika partier. Självstyrelsen kan aldrig vara total. Det finns motstående intressen, rättssäkerhet, krav på likabehandling, likartad tillgång till viss samhällsservice över landet.

”Från självstyrelseperspektiv innebär friskolereformen ett ingrepp genom att det är första gången man i lagstiftning har en tvångslag, där kommunerna blir skyldiga att lämna bidrag till privat verksamhet. Annars har man alltid gjort det på frivillig grund.”

Vad som nu händer, om högeralliansens och mp:s förslag vinner majoritet i kammaren, vilket de har tillsammans, det är att vi utvidgar ingreppet i den kommunala självstyrelsen på ett sätt som aldrig har funnits tidigare!

Conny Öhman

I början av mars var jag tre dagar i Paris.  Jag deltog i flera kommittemöten i Europarådet.  Våren hade ännu inte anlänt till Paris. Det var kallt i dubbel bemärkelse. Förutom vädret, talade så gott som alla fransmän om den franska regeringens förslag att arbetsgivare ska kunna sparka ungdomar under 26 år omedelbart utan motivering. Alla jag talade med var upprörda över förslaget.  Frågan dominerade i all slags media.  Det kändes i luften att man planerade protestdemonstrationer. Dagarna efter min hemkomst började demonstrationerna.  Flygbladsutdelning och namninsamlingar för att protestera mot förslaget fanns redan de dagar jag var kvar i Paris. Jag skrev själv mitt namn på en protestlista.  

I Sverige driver ju Maud Olovsson och centerpartiet samma krav som den franska högerregeringen. Det är hög tid för en kraftfull protest även här hemma mot förslaget som ju innebär en diskriminering av ungdomar på arbetsmarknaden. Dessutom borde Maud Olovsson  åka  ner  till  Frankrike så att hon på plats kan ta del av det massiva motståndet  mot förslaget.

Svenska Riksdagen tar emot ett mycket stort antal besökare. Denna månad har jag varit inblandad i tre besök från det engelska parlamentet.  Bland annat deras hälsoutskott besökte Riksdagen för att diskutera sjukvårdsfrågor. Sjukvård är en mycket stor fråga i England. De har stor brist på både läkare, tandläkare och sjuksköterskor, många små sjukhus i otidsenliga lokaler på grund av otillräckliga investeringar. En nyvald labour¬politiker sa att han önskade att man kunde ta den svenska sjukvårdsmodellen och överföra den till England.  Men han konstaterade också att det aldrig skulle gå. Konservatismen och vaktslåendet om det egna lilla sjukhuset är så djupt rotat hos befolkningen att det är utomordentligt svårt att komma från en valkrets där man försöker göra strukturförändringar. England har ju enmansvalkretsar vilket tvingar en engelsk politiker att slå vakt om den egna valkretsen i så gott som alla lägen.

22 mars var ett magiskt datum denna termin i Riksdagen. Det var nämligen sista dagen för Regeringen att avlämna propositioner till Riksdagen denna mandatperiod.  Över 80 propositioner inkom. Rekordmånga enligt tjänstemän här i huset. Våren blir en mycket arbetsfylld tid för många av utskotten och för kammaren. Jag har själv just nu ansvar för 5 betänkanden som vi processar i Socialutskottet. Så pressat arbetsläge har jag inte  upplevt något tidigare år här i Riksdagen.

Den kanske viktigaste propositionen från 22 mars som ska hanteras i mitt utskott är den Nationella utvecklingsplanen för vård och omsorg om äldre. I denna plan utlovas en rejäl resursförstärkning till äldrevården. En nivåhöjning med 10 miljarder under de kommande 10 åren utlovas. En lång rad förslag finns också när det gäller boendet för äldre, insatser för de mest sjuka, kompetensutveckling av personalen och en par-bo-garanti i  särskilt  boende.

SM-finalen i bandy är en given höjdpunkt under mars.  Återigen rekordpublik i Uppsala, men tyvärr en match där spelkvaliteten inte var på topp och där spänningen uteblev.  Edsbyn blev värdiga svenska mästare. Men det utgår jag från att alla känner till.

Louise Malmström

Under mars månad har propositionerna haglat tätt. På utbildnings-/kultursidan har bland annat propositionen om framtidens folkbildning, Lära, växa, förändra lagts. Kort skulle man kunna beskriva den som en hyllning till folkbildningen och i propositionen slås fast att folkbildningen även fortsättningsvis ska vara fri från statlig och kommunal styrning. Dessutom tillförs folkbildningen nya resurser. I stället för de gamla målgruppsbidragen pekar regeringen ut sex utvecklingsområden för folkbildningen, värdegrunden, den mångkulturella utmaningen, den demografiska utmaningen, det livslånga lärandet, kulturverksamheten, personer med funktionshinder och folkhälsa/hållbar utveckling/global rättvisa. Kvalitetsarbete, forskning och uppföljning inom folkbildningen stärks. Andra förslag/propositioner som lagts på utbildningssidan är förändringar i särvux och sfi, kvalificerad yrkesutbildning på uppdrag, ökad tydlighet för särskolan och särvux, yrkesämnen och teoretiska ämnen knyts närmare varandra, gymnasial lärlingsutbildning till hösten, 30 miljoner i stöd till högskolereformen 2007 (bolognaprocessen), ordningsregler i skolan, mat- och motionssatsning i skolan och en översyn av den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Förra veckan tillsattes också en utredning kring lärarauktorisation och ett  barn- och elevombud har utsetts för att bevaka att den nya lagen om förbud mot diskriminering i skolan följs. I kammaren har jag debatterat förskolan sen sist. Det är ett område som är intressant att lyfta fram eftersom de borgerliga partierna skiljer sig så åt i sin politik där. Medan kristdemokrater och centerpartister talar om barndagar och vårdnadsbidrag så att fler mammor ska kunna vara hemma längre, är motståndare till maxtaxan och vill att förskolan ska vara tydligare präglad av omsorg tycker folkpartiet och moderaterna tvärtom. De vill förtydliga pedagogikens roll i förskolan och moderaterna vill till och med ha avgiftsfri förskola för alla barn från tre år. För oss socialdemokrater är det viktigt att slå vakt om förskolans tillgänglighet och särarten, den unika kombinationen av omsorg och lärande som präglar dagens förskola. Vår förskola är outstanding i internationell jämförelse och flera europeiska länder som bygger upp förskoleverksamhet just nu har vår förskola som modell. Dessutom är nio av tio föräldrar nöjda med förskolan här enligt brukarundersökningar.

När de gäller den fria etableringsrätten för förskolor som de borgerliga partierna och miljöpartiet håller på att driva igenom har deras förslag nu kommit tillbaka från Lagrådet med ett yttrande utan några sakliga invändningar. Därtill har finansutskottet hörts kring förslagets ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Finansutskottet konstaterar att lagändringen sannolikt kommer att öka kommunernas kostnader med 150-700 miljoner kronor. Kostnadsökningarna beror framför allt på kommunernas svårigheter att förutse utvecklingen och det faktum att de måste hålla med överkapacitet om de fria förskolorna till exempel skulle gå i konkurs eller av andra skäl lägga ned med kort varsel. Det värsta med förslaget är dock vad det kan komma att innebära för barnen, eftersom kommunerna inte får ställa kvalitetskrav på de nya förskolorna. Dessutom öppnar förslaget upp för flera konfessionella förskolor. Nu får vi se hur frågan går vidare men som det ser ut nu kommer lagändringen att röstas igenom i kammaren och gälla från och med 1 juli redan i år.

Johan Löfstrand

Våren innan ett val sägs vara den mest betungande delen av mandatperioden. Det är då som alla propositioner som tidigare inte hunnits med, ska lämnas till riksdagen. I år sägs det vara ännu värre, jag vet inte för det här är ju min första mandatperiod, men jag kan i alla fall konstatera att det är mer än vad det är en vanlig riksdagsvår. Nu har de allra flesta propositioner lagt av regeringen så nu återstår baraJ att behandla dem i riksdagen.

För egen del har jag debatterat några ärenden under mars där man kan säga att betänkandet gällande företagens förmånsrätt var den största. Frågan är gammal, men situationen ny. Det handlar om i vilken ordning och hur mycket de olika borgenärerna ska få vid en företagskonkurs. Skillnaden mot tidligare är att vi inte hade majoritet i riksdagen vilket medförde ett tillkännagivande om att delar av den tidigare införda reformen måste återställas.

Mars månad är också årsmötenas månad så det har blivigt många sådana både som gäst på tex SSU-distriktets årsmöte och som ordförande för arbetarkommunen i Linköping. Några S-föreningsårsmöten och några fackliga årsmöten har det också blivigt.

Ett antal företagsbesök och arbetarplatsbesök har jag också hunnit med under den gånga månaden, på bland annat Eklunds Chark, entreprenörsdagarna, US och Samtax. Det har givit mig många nya idéer och bra erfarenheter. Jag håller just nu på att hjälpa Eklunds Chark med de nya reglerna kring tillsyn av livsmedlesproduktion. Även en gammal företagskontakt Dynamic Code har hört av sig och ville ha lite hjälp.

Mycket av tiden går också åt till att planera och genomföra olika typer av utåtriktade aktiviteter som en uppstart på valrörelsen. Ett bra exempel var kollektivavtalets dag den 17 mars. Då ett antal partikamrater och fackligakamrater stod på Stora torget i Linköping och serverade ärtsoppa och propagerade för fackliga rättigheter.

Anne Ludvigsson

Det är alltid intensivt på våren med många årsmöten men också mycket stimulerande att få delta och prata om viktiga politiska frågor. S-kvinnors årskonferens i Norrköping var välbesökt och vårt förslag om obligatorisk jämställdhetsutbildning fick stor uppmärksamhet i media. För att leva upp till våra jämställdhetsmål och för att följa våra lagar behövs kunskap i myndigheter och organisationer såväl i Sverige som i övriga världen.

Respekt för mänskliga rättigheter, rättvisa och social utveckling är i första hand ett nationellt ansvar. I alla internationella kontakter och i allt internationellt samarbete har Sverige påtalat och stått upp för dessa värden. Även WTO-avtalen bör främja detta. Näringsutskottet har precis behandlat en rad motioner på handelspolitikens område och vår ställning är klar och tydlig.

Utvecklingsländernas intressen ska tas tillvara och jämställdhetsperspektivet måste också få fäste i WTO:s löpande arbete. Handeln är inte ett mål i sig utan ett verktyg som om det används rätt kan bidra till att uppnå mål om ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling för jordens alla länder.

I betänkandet behandlas också motioner om tjänstedirektivet som varit en aktuell och debatterad fråga i Sverige och övriga EU. Uppgörelsen inom EU-parlamentet utgör en god grund för de fortsatta förhandlingarna om tjänstedirektivet. Kompromissförslaget i parlamentet öppnar för en ökad tjänstehandel i Europa, samtidigt som höga krav kan upprätthållas när det gäller arbetsvillkor och ett starkt miljö- och konsumentskydd. För oss socialdemokrater är det glädjande att konstatera att vi lyckats med att hålla skola, hälso- och sjukvård utanför direktivet, liksom att Sveriges möjligheter att bestämma hur försäljning av alkohol och läkemedel ska skötas inte påverkas av direktivet. Självklart ska vi värna den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal, dvs. personer från andra EU-länder ska kunna verka på samma villkor som svenska anställda och inte diskrimineras.

I EU är handel med människor förbjudet, men ändå vet vi att över en halv miljon kvinnor säljs som sexslavar till Europa varje år. Inför fotbolls-VM i Tyskland har detta uppmärksammats och Jämo förordar en bojkott från svensk sida för att ta avstånd och markera mot den ökande slavhandel som äger rum i Europa år 2006.

Man kan diskutera om detta är rätt väg, men frågan kvarstår. S-kvinnor har agerat och uppmanat våra ministrar att agera inom EU:s ram, vilket också gjorts inte minst av Tomas Bodström. Fotbollförbundet och hela idrottsvärlden bör också agera. S-kvinnor har tagit fram en tröja för alla att bära i VM-sammanhang. Mer finns att läsa på vår hemsida www.s-kvinnor.se.

Innan jag firar påsk ska jag resa till Turkiet för att på plats följa upp arbetet med mänskliga rättigheter. Just nu är det stora oroligheter i framförallt sydöstra Turkiet vilket gjort att vi inte kan följa den ursprungliga resplanen. Men det blir desto fler möten i Ankara och Istanbul. (Alternativet hade varit att flyga till Blåkulla, men det får bli ett annat år). Glad Påsk!


Socialdemokraterna i Riksdagen - Östergötland
Lars ”Laban” Bengtsson, laban@ostergotland.sap.se, 011-28 59 61, ombudsman
Roger Berzell, roger.berzell@riksdagem.se, 076-836 99 68, valkretssekreterare

Sidan uppdaterades senast: 2006-04-04 16:02

TopGallery