En god hälsa börjar i barn- och ungdomsåren

Svenska barn och ungdomar har i ett internationellt perspektiv mycket god hälsa. De är både friska och nöjda med livet. Men trots att den generella bilden av ungas hälsa är god har psykosomatiska symtom – till exempel ont i magen, ont i huvudet och sömnbesvär – ökat stadigt bland skolungdomar sedan 1980-talets mitt. Det är vanligt att tonåringar lider av huvudvärk. Användningen av antidepressiva preparat är betydligt vanligare bland unga kvinnor än bland unga män och självmordsförsök är också mer än dubbelt så vanligt bland unga kvinnor som bland män i samma ålder. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma skillnader som kan sättas i samband med individens kön eller sociala bakgrund.

Sjukvården ska även fortsättningsvis vara avgiftsfri för barn- och ungdomar.

Att värna barnhälsovården är självklart för oss men vi vill också se en utbyggnad av samverkan mellan förskola, socialförvaltning och sjukvården i familjecentraler.
Tandhälsan är ett synligt exempel på den ojämlika hälsan i samhället. Vi vill se mer av riktade insatser mot barn i riskgrupper för att förebygga dålig tandhälsa.

Ungdomars problem är ofta sammansatta och att det därför krävs olika typer av insatser. Idag är de insatserna inte samordnade på det sätt som skulle behövas: de som ansvarar för sexualupplysning sitter på ett ställe, de som jobbar med missbruksfrågor eller försörjningsstöd på ett annat och de som ansvar för den psykiska hälsan på ett tredje. Men ofta hänger problemen ihop. Samverkan och helhetssyn är nödvändig för att ge unga det stöd de behöver. Alla aktörer måste vara med i arbetet för att förbättra ungas situation och försöka få in så många skyddsfaktorer som möjligt i ungas liv. Vi ser exempelvis Ungdomshälsorna som ett bra exempel på samverkan, som bör utvecklas och förstärkas. Inte minst är det viktigt att skolorna har ett aktivt arbete mot mobbning för att förebygga psykisk ohälsa.

Sjukdomar och funktionsnedsättningar som upptäcks tidigt kan lättare botas och lindras. Det är viktigt att alla verksamheter som har koppling till barn- och ungas hälsa samverkar i detta arbete.

Många barn och ungdomar lider av övervikt eller har fetma, något som ofta ger en försämrad livskvalitet både när det gäller den fysiska hälsan men även hur de mår psykiskt. Med bättre mat, mer rörelse och vuxna som engagerar sig går det att förändra situationen till det bättre. Lika viktigt är att samhället, såväl skola som sjukvård, engagerar sig i de elever som har ätstörningar och lider av undervikt.

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. När barn och unga träffar doktorn, sjuksköterskan eller tandläkaren har man rätt att få veta vad som händer, kunna ställa frågor och få bra förklaringar, bli vänligt bemött, kunna tala om vad man tycker, visa att man är rädd, ledsen och arg utan att någon blir irriterad. Vi ser därför att landstinget inför en östgötastandard för barn och ungas bemötande och inflytande. Denna standard ska bygga på barnkonventionens krav.

Vården kring barn med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar måste bli bättre och mer sammanhållen. Inte minst gäller detta barn med flera olika funktionsnedsättningar redan från födseln. Det är viktigt att vare sig barn eller familjer behöver slussas mellan olika vårdinstanser på ett otryggt sätt. Därför behövs alltid någon namngiven samordnare i sjukvården som har ansvar för att hålla samman helheten i insatserna.

Övergången mellan ungdom och vuxenliv är viktig ur flera aspekter. För det första måste övergången mellan ungdoms- och vuxenvård ske smidigt. Idag kan det allt för ofta vara så att organisationsgränsen mellan exempelvis ungdoms- och vuxenpsykiatri också blir en gräns för den enskilde patienten, och innebär ett avbrott i den vård och stöd man får. Så får det inte vara. Övergångar måste lösas smidigt, och kunna anpassas i tid så att de inte alltid måste ske exakt vid en viss ålder.

De är också viktigt hur väl ungdomar lyckas etablera sig i vuxenlivet. Genom att kunna försörja sig själv, ha ett arbete att gå till och kunna flytta hemifrån skapas en känsla av oberoende och egenmakt som är viktig. Om man i stället långvarigt hamnar utanför arbetsmarknaden, tvingas bo kvar hemma mycket längre än man vill eller blir beroende av försörjningsstöd riskerar detta också att leda till en känsla av isolering, och i förlängningen psykisk och social ohälsa. En viktig del i att bekämpa ohälsa hos ungdomar blir därför att underlätta etableringen i vuxenlivet. För att snabbt och enkelt kunna möta unga vuxnas behov vill vi se en lösning med ”en väg in” när man behöver hjälp och stöd när man behöver stöd från flera instanser i samhället.

Sammantaget finns det mycket att göra, inte minst för att stärka barn- och ungdomars psykiska hälsa. Såväl skolhälsovården som barn- och ungdomspsykiatrin är hårt ansträngda. Det är i barnens vardagsmiljö som möjligheter till tidigt upptäckt av ohälsa finns. Det är hit som resurser bör tillföras och här som kompetenser bör utvecklas. Det här är ett område vi ser är i behov av såväl ett tydligare politiskt uppdrag som större resurser för att klara av att tillgodose de behov som finns. Det finns också ett stort behov av samverkan mellan sjukvården och skolhälsovården.

Detta innebär en socialdemokratisk politik där:

  • Insikten om, att såväl hälsa som ohälsa börjar tidigt i livet, finns i all sjukvårdsverksamhet.
  • Hälso- och sjukvården fortsätter att vara avgiftsfri för barn och ungdomar.
  • Det finns ”en väg in” för unga vuxna som behöver hjälp och stöd från flera instanser i samhället.
  • Vi uppmuntrar fler och fördjupade samarbeten mellan olika verksamheter hos olika huvudmän som alla arbetar med barn och ungas hälsa. Det kan handla om familjecentraler, ungdomshälsor eller nya spännande organisationsformer.
  • Vi gör en förstärkning av resurser och utveckling av verksamhet och kompetens i barn och ungdomars vardagsmiljö för att stärka och bevara god hälsa. Detta förutsätter såväl ökade resurser som förändrade arbetssätt och organisationsformer.
  • Hälso- och sjukvården deltar aktivt i arbetet mot såväl övervikt som undervikt hos barn och ungdomar.
  • Tandvården riktar fler förebyggande åtgärder mot barn i riskgrupper.
  • Vi utvecklar en Östgötastandard för hur barn och ungdomars bemötande och inflytande ska fungera i vården. Denna standard ska bygga på barnkonventionens krav.
  • Vården av barn och unga med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar blir mer sammanhållen.
  • Övergången mellan ungdoms- och vuxenvård fungerar smidigare än idag.
Sidan uppdaterades senast: 2010-04-18 15:32