Yrkesutbildning och kompetensförsörjningsfrågor

Även om den ekonomiska krisen minskat behovet något, finns det redan idag en mängd bristyrken i Östergötland. I takt med att de stora pensionsavgångar som väntas det närmaste årtiondet kommer behovet av utbildad arbetskraft inom många yrken att öka kraftigt. För att kunna bibehålla både verksamhet och kvalitet inom såväl olika branscher inom det privata näringslivet som inom olika offentliga verksamheter krävs en aktiv utbildningspolitik som försöker matcha utbudet av utbildningar mot det framtida behovet. Här krävs en aktiv dialog mellan branscherna, inklusive de fackliga organisationerna, och samhället i form av kommuner och regionala aktörer inom utbildningsområdet Även privata utbildningsanordnare och friskolor måste på ett bättre sätt komma in i den dialogen. Ingen tjänar på att vi utbildar människor till arbetslöshet genom utbildningar som saknar en framtida arbetsmarknad.

Samtidigt ställer detta krav på branscherna. Oavsett vilken nivå utbildningen drivs på kräver yrkesutbildningar ett stort inslag av praktik och arbetsförlagt lärande. Om inte företag och andra arbetsgivare kan ställa upp med detta för alla studerande, kan inte heller det offentliga garantera en utbildning av vare sig tillräckligt hög kvalitet eller tillräcklig omfattning för att möta branschens behov.

Skolan behöver också bli bättre på att förbereda unga inför arbetslivet. Man ska lära sig hur det fungerar att vara anställd med de rättigheter och skyldigheter det innebär. Det kan till exempel handla om att lära sig om A-kassa, kollektivavtal och arbetsmarknadsförsäkringar.

Gymnasieskolans yrkesutbildningar har en nyckelroll i kompetensförsörjningsfrågorna. Här läggs grunden inom många yrken. Vissa är bredare och andra mer specialiserade. Det krävs en dialog mellan länets kommuner för att dimensioneringen varken ska bli för stor eller för liten inom olika utbildningar. Detta är extra viktigt inom vissa spetsutbildningar där det i praktiken bara finns underlag för en utbildning i länet. Branscherna har också ett ansvar för att locka elever till utbildningar inom sina områden. Det krävs en bra studie- och yrkesvägledning, med information om hur den framtida arbetsmarknaden ser ut inom olika områden.

För vuxna finns yrkesutbildningar på en mängd olika sätt. Det kan vara genom den kommunala vuxenutbildningen, genom kortare arbetsmarknadsutbildningar till yrkesområden där det råder brist på arbetskraft eller genom de nya Yrkeshögskoleutbildningar som bland annat ersätter KY, de kvalificerade yrkesutbildningarna. Oavsett form finns behov av såväl samordning som dialog med branscherna även här.

Som socialdemokrater ser vi kritiskt mot den hårda gräns som på grund av regeringspolitiken börjar växa fram mellan akademiska och icke akademiska utbildningar. Vi ser därför positivt på samarbeten och kopplingar mellan akademiskt inriktade utbildningar och mer praktiska yrkesutbildningar. Exempel på sådana arbeten är Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege på gymnasienivå, eller mer akademiska inslag på yrkeshögskoleutbildningar.

Vi socialdemokrater vill se ett ökat regionalt samarbete om yrkesutbildnings- och kompetensförsörjningsfrågorna. Det är viktigt att de ses som en helhet, och att politiken för gymnasieskolan hänger ihop med den för yrkeshögskola och andra former av vuxenutbildningar

Socialdemokraterna i Östergötland vill:

  • Se en aktiv utbildnings- och kompetensförsörjningspolitik på regional nivå.
  • Skapa en bättre dialog om yrkesutbildningsfrågor mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningsanordnare.
  • Att Östergötland ska vara ett föregångslän inom Yrkeshögskolan.
  • Bryta gränserna mellan akademiska och icke akademiska utbildningar.
Sidan uppdaterades senast: 2010-04-18 17:38