Bygg höghastighetsnät

Socialdemokraterna tycker det är svagt av regeringen att inte ta steget fullt ut. Vi föreslår höghastighetsnät i Östergötland.

Runt om i Europa och världen minskar restiderna tack vare höghastighetståg. I Frankrike kom de första höghastighetstågen i reguljär trafik 1981, i Tyskland startade kommersiell trafik drygt tio år senare 1992. Andra länder i Europa med höghastighetståg är Storbritannien, Nederländerna, Belgien, Italien och Spanien. Norge har nyligen gjort en omfattande utredning om ett nationellt höghastighetsnät. I Japan började höghastighetståg köra i reguljär trafik redan 1964.

Höghastighetståg kan även i Sverige bli ett konkurrenskraftigt alternativ till både inrikesflyget och bilen. Med höghastighetståg förkortas restiderna och befintliga banor avlastas till förmån för regional tågtrafik och godstrafik. Det innebär stora fördelar för godstransporterna på järnväg. Det gynnar klimatet och minskar transportsektorns oljeberoende. Den kanske största och viktigaste klimatutmaningen i Sverige är att minska transportsektorns utsläpp.

Ytterligare en stor fördel är att höghastighetståg är en viktig del i skapandet av större arbetsmarknadsregioner. Forskning visar att större, väl fungerande, arbetsmarknadsregioner leder till högre sysselsättning, bättre matchning på arbetsmarknaden och bättre löneutveckling.

Om tio år kommer den fasta förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, Fehman-Bält, att stå klar. Det gör att Sverige kommer få möjlighet att koppla upp sig på det omfattande europeiska höghastighetsnätet.

Våra förslag:

Planera för hela Götalandsbanan och Europabanan. Vi ser det som angeläget att järnvägsutredningar görs både för Götlandsbanan och Europabanan. Götalandsbanan är en logisk forsättningen av Ostlänken och Göteborg-Borås. De två järnvägarna möts i Jönköping. Europabanan är en tänkt sträckning från Jönköping ner genom Skåne till Lund-Malmö-Köpenhamn. Dessa sträckor har studerats i Höghastighetsutredningen (SOU 2009:74) och det är nu dags att gå vidare i den konkreta planeringen. Enligt det så kallade US02 alternativet i Höghastighetsutredningen så skulle restiden Stockholm-Göteborg kunna bli 2 timmar och 15 minuter och restiden Stockholm-Köpenhamn 2 timmar och 50 minuter. Den allra största fördelen är troligtvis att möjligheterna till arbetspendling förbättras kraftigt. Om inte hela banan planeras kommer den troligtvis inte att trafikeras i högre hastigheter än 200 km/t eftersom ingen operatör kommer att köpa in nya fordon för att trafikera Bollebyggd-Mölnycke eller Järna-Linköping.

Påbörja byggnationen av ett svenskt höghastighetsnät. Det är hög tid att Sverige får sina första sträckor för höghastighetståg. Både den så kallade Ostlänken mellan Järna och Linköping samt sträckan Göteborg-Borås är utredda av Trafikverket som höghastighetsbanor för att klara 320 km/h. Byggnationen av dessa båda sträckor bör påbörjas under planperioden. Vi ser det också som angeläget att byggnationen av en första etapp på Europabanan påbörjas under planperioden, sträckan Malmö-Hässleholm.

Projektbolag för solid finansiering och effektivt genomförande. Höghastighetsutredningen (SOU 2009:74) föreslår att hela den svenska höghastighetssatsningen läggs i ett projektbolag som samordnar de statliga insatserna när det gäller projektering, upphandling och framtida förvaltning. Vi vill pröva möjligheten till att göra exploateringen via ett projektbolag. En sådan exploateringsmodell skulle kunna korta byggtiden och öka möjligheterna till medfinnasiering.

Regeringens förslag – omgärdat av frågetecken

I samband med att regeringens satsningar på Ostlänken och Göteborg-Borås presenterades den 29 augusti uppkom många oklarheter. Istället för den planerade Ostlänken valde regeringen att tala om “nya stambanor” för max 250 km/h och kombinerad gods- och persontrafik. Detta är en lösning som enligt Trafikverkets kapacitetsutredning skulle bli mellan 5 och 11 miljarder dyrare än den planerade lösningen. Den lösningen uppvisar även betydande samhällsekonomisk olönsamhet. 

Finansminister Anders Borg har hävdat att deras förslag skulle innebära en restid mellan Stockholm och Linköping på 50 minuter. Experter menar att det i verkligheten skulle krävas tåg med en hastighet på 400 km/h för att nå ner till sådana restider.

Sidan uppdaterades senast: 2012-10-30 11:24