Hälso- och sjukvårdspolitiska programmet


Målet för den socialdemokratiska hälso- och sjukvårdspolitiken är en god och jämlik hälsa för alla. Hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, det handlar om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Ett av de främsta verktygen för att nå målet är en trygg och rättvis vård. En trygg vård förutsätter en vård som man kan lita på finns där när man behöver den, utan att oroa sig för om man har råd eller inte.

Hälso- och sjukvården ska därför finansieras solidariskt via skatten. En rättvis vård förutsätter en vård som fördelas solidariskt efter behov. Den med störst behov ska gå först. Oavsett social eller ekonomisk ställning, alla har rätt till vård på lika villkor.

Vården i Östergötland är av god kvalitet och står sig ofta väl i jämförelse med andra län. Men det finns tecken på att utvecklingen är på väg åt fel håll. Många känner oro inför framtiden. Kommer hjälpen att finnas där för mig när jag behöver den? Kommer vi klara av att ha en sjukvård med hög kvalitet? Kommer vi klara av att attrahera nya medarbetare till vården?

Vår vision är enkel. Genom engagemang, samarbete och framtidsinriktade reformer kan vi nå målet om världens bästa välfärd. Den som blir sjuk ska veta att han eller hon får hjälp av personal som har den bästa kompetensen, tillräckligt med tid för sina patienter och som arbetar med de mest moderna metoderna och den senaste medicinska tekniken.

En vård i toppklass kräver välutbildad vårdpersonal och framgångsrik medicinsk forskning. Vi vill modernisera, höja kvaliteten och genomföra förbättringar i den östgötska vården. Genom samarbete med såväl patienter som personal vill vi skapa en hälso- och sjukvård som ständigt är öppen för nya tankar och arbetssätt. Hälso- och sjukvården är en viktig del av välfärden och måste bygga på sammanhållning. Alla ska bidra och alla ska få del. Vi socialdemokrater är övertygade om att det ger bäst förutsättningar för alla människor att växa och må bra.


Jämlik vård


Hälso- och sjukvården ska styras demokratiskt och finansieras gemensamt
och solidariskt. Det krävs ett tydligt politiskt ledarskap för att prioritera
vården för de sjukaste och sköraste. Alla har rätt till vård på lika villkor,
bara hälsotillståndet ska avgöra när man får offentligt finansierad vård,
aldrig privatekonomi eller olika privata försäkringar. Vi vill att människor
ska få välja vårdgivare där det är möjligt och lämpligt, men att vården ska
styras så att människor och områden med stora behov prioriteras.
Vi vill aktivt arbeta för att utjämna skillnader i hälsa mellan såväl
befolkningsgrupper som länsdelar och stadsdelar. Ibland finns det
orättfärdiga skillnader i hur kvinnor och män bemöts och behandlas.
Social bakgrund och var i länet man bor kan också ha betydelse för vilken
vård man får.

Alla som uppsöker vården ska behandlas jämställt och likvärdigt utifrån
sina behov när det gäller vilka resurser och insatser man får ta del av.
Omotiverade skillnader i bemötande och behandling ska redovisas öppet
och åtgärdas.
Den vård som ges ska utgå från patienten, inte från hur sjukvården för
tillfället är finansierad, organiserad eller vilken samhällsaktör som är
ansvarig för vad. Organisations- och huvudmannagränser får inte vara
hinder för en trygg, säker, jämställd och jämlik vård.

Hälso- och sjukvården ska inte bara bota och lindra sjukdomar utan också
förebygga ohälsa. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete bygger på ett
gemensamt ansvarstagande mellan individen och samhället. Samhället
ska aktivt stödja människors möjligheter att göra hälsofrämjande val.
Människors hälsa påverkas inte bara av individuella levnadsvanor utan
också av samhället i stort. Därför anser vi socialdemokrater att
folkhälsoarbetet och kopplingen till att minska klyftorna i samhället måste
tydliggöras.

De stora hälsoskillnaderna i Sverige och i Östergötland är både djupt
orättvisa och extremt kostsamma för samhället. Vi är övertygade om att
minskade sociala och ekonomiska klyftor är det mest verkningsfulla
medlet för en bättre folkhälsa.

En sammanhållen sjukhusvård
Vi tar tydlig ställning mot att splittra upp eller sälja länets tre akutsjukhus.
Verksamheterna på Linköpings universitetssjukhus, på Vrinnevisjukhuset i
Norrköping och på Motala lasarett är ofta mycket komplexa och är
beroende av såväl gemensam planering som samordning. Att splittra upp
sjukhuskliniker på olika utförare riskerar långsiktigt kvaliteten på vården. Vi
vill därför driva sjukhusvården i landstingets regi, utan vinstintressen.


Köfri vård


Vi ser god tillgänglighet som en prioriterad fråga. Köer och väntetider är
besvärande för patienten och dyrt för samhället. Därför är vår målsättning
att sjukvården ska vara köfri.

Det betyder att det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården och
tillgängligheten ska vara så god att ingen ska behöva vänta längre än vad
som är medicinskt motiverat på en undersökning eller behandling. Ingen
patient ska heller lämnas i oviss väntan. Patienten ska alltid ha kunskap
om vilken vård som planeras samt var och när den ska utföras. Ingen
patient ska lämna sjukvården utan att veta när återkoppling ska ges på
provsvar eller behandlingsresultat. Det ska dessutom vara lätt att ta reda
på vem som är vårdansvarig.

Patienten och sjukvården ska gemensamt komma överens om när
behandlingen eller besök ska genomföras. Att få en tid för planerad
behandling kan innebära att stora krav på patientens omgivning. Det kan
handla om att ordna barnvakter eller en vikarie till arbetsplatsen. Därför är
det viktigt att sjukvården håller det den lovat. Sjukvården behöver
organiseras på ett sådant sätt att det finns möjlighet att klara både det
akuta uppdraget och den planerade vården.

Patientkontrakt
Ett problem med dagens vårdgaranti är att det är väntetiden vid varje
besök som regleras och inte patientens sammanlagda väntetid. För
individen är det viktigt att den sammanlagda väntetiden i vården inte blir
längre än vad som är medicinskt motiverat och att man får veta när
behandling ska genomföras. Bristen på besked är ofta frustrerande och
skapar missnöje med vården.

Vi föreslår patientkontrakt som omfattar alla delar i hälso- och sjukvården:
besök, undersökningar, röntgen, remisser. I kontraktet ska det finnas en
tidsplan för remisser och eventuella behandlingar och det ska framgå vem
som ska utföra behandlingarna. När vården och patienten har kommit
överens om vad som ska göras och när, ska kontraktet fungera som en
vårdgaranti som säkerställer att patientens sammanlagda tid för
undersökning och behandling blir kort.


Vårdcentraler

Den som mår dåligt ska aldrig behöva fastna i långa telefonköer eller ha
svårt att nå sin vårdcentral. Det ska alltid finnas resurser på alla
vårdcentraler att möta sina patienters behov, även om behoven är
omfattande.

Ibland är det viktigaste att få en tid hos en sjuksköterska eller läkare
snabbt, inte på vilken vårdcentral det sker på. Om tiderna på den egna
vårdcentralen är slut för dagen och det inte finns några bokningsbara
tider tillgängliga vill vi att man ska få boka besökstid på valfri vårdcentral i
hela länet. Vår målsättning är att det ska gå att vända sig till fler
vårdcentraler än den som patienten är listad på enligt dagens modell.
Det ska vara möjligt att boka telefontid, inte enbart en dag i taget som i
dagsläget, utan flera dagar i förväg. På så sätt minskas risken för att den
som försöker nå vården möts av meddelandet att dagens telefontider är
slut. Dagens rutin leder till onödig frustration. Det ska även vara möjligt
att fysiskt besöka vårdcentralen och på så sätt boka tid för besök. En
fortsatt utveckling av E- tjänster ska göra det möjligt för patienten att får
större inflytande och insyn i planeringen av sin vård. Det kan exempelvis
handla om tidsbokning av besök eller behandling på nätet.

Vården ska organiseras på ett sådant sätt att det underlättar för patienter
och medborgare att planera sin vardag. Alla vårdcentraler ska ha mandat
att själva hitta lokala lösningar. Öppettider och administrativa lösningar
ska anpassas efter de listade patienternas behov och önskemål. Det
kräver en organisation som ställer patienten i centrum för sin verksamhet
och ser till att patienten har inflytande över och makt att påverka den
egna vården.

Ibland kräver kontakten med vårdcentralen alltför mycket tid, vi menar att
vårdcentralen behöver anpassa sitt sätt att arbeta och de system som
används efter patienternas behov av information och framförhållning. Som
medborgare ska man själv få välja vilken vårdcentral man vill vara listad på
och man ska aldrig behöva skickas runt mellan fler läkare eller annan
sjukvårdspersonal än vad som är nödvändigt.

När olika delar av vården är inblandade ska all information som behövs
om patientens behov följa med. Det ska vara lätt för patienten att få
information om den vård man fått eller kommer att få.

Vårdbehov som är vanligt förekommande ska så långt som möjligt mötas
nära medborgaren. Därför garanterar vi vårdcentralverksamhet i länets
alla kommuner. Man ska ha möjlighet att vända sig till sin vårdcentral i
frågor som gäller sitt allmänna hälsoläge för att få vägledning när det
gäller till exempel motion och kost. Många gånger är det möjligt att
undvika skador och sjukdom med tidiga insatser, något som ger en vinst
både för den enskilde och för samhället.

Hälsa handlar om både kroppens och psykets välbefinnande.
Vårdcentralerna måste rustas för att klara av att möta den psykiska
ohälsan bland sina patienter. Vi vill uppmuntra att samarbete sker med
andra myndigheter. En väg in är ett riktmärke för oss.

Utveckla hälsocentraler
Vårdcentralen spelar en viktig roll i det sjukdomsförebyggande
hälsoarbetet och för att nå målet om en jämlik hälsa. Vårdcentraler som
ligger i områden med stor ohälsa möter särskilda utmaningar. I de fem
områden med sämst hälsoförutsättningar i länet vill vi utveckla
vårdcentralerna till hälsocentraler med ett bredare uppdrag.
Hälsocentralerna ska arbeta med att förbättra hälsa, möta sociala
utmaningar, öka samhällsdeltagandet och integrationen samt att
underlätta inträde på arbetsmarknaden. Hälsocentralen ska samla
vårdcentral, familjecentral, kommunal verksamhet, försäkringskassa,
arbetsförmedling samt föreningsverksamhet.


Vårdkvalitet


Överbeläggningar och vårdplatser
Sjukhusen ska ha tillräckligt med vårdplatser för att på ett säkert och
tryggt sätt ta emot sina patienter. Alla som behöver sjukhusvård ska
kunna känna sig trygga i att de får vård på rätt avdelning och av personal
med rätt kompetens.
Vi vill ta itu med utmaningen att kraftigt minska överbeläggningarna på
länets tre sjukhus. Överbeläggningar och brist på vårdplatser är en risk för
patienterna, för medarbetarnas arbetsmiljö och för tillgängligheten till
vården. Vid kraftiga överbeläggningar kan risken att drabbas av
följdinfektioner och andra vårdrelaterade skador öka för patienterna.
Arbetet mot vårdrelaterade skador och infektioner behöver stärkas, men
försvåras av problemen med ständiga överbeläggningar.
Överbeläggningarna försämrar dessutom tillgängligheten till planerad
vård. Om sängplatsen som är tänkt för en patient som ska genomgå en
planerad operation i stället måste tas i anspråk av en patient med akuta
behov, kan operationen bli inställd på kort varsel.


Vårdens medarbetare
En vård i världsklass förutsätter att personalen trivs och mår bra, har
tillräckligt med tid för sina arbetsuppgifter och har möjlighet att
vidareutbilda sig. Vi vill förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö eftersom vi
är övertygade om att det leder till bättre kvalitet i vården. Vår vision är att
landstingets arbetsplatser ska bli Sveriges mest attraktiva senast år 2020.
För att nå dit krävs det att alla medarbetare känner inflytande och makt
över den egna arbetssituationen och över planeringen av arbetstiden. All
personal ska garanteras rätt till heltid.
Landstingets anställda ska inte behöva offra sina privatliv för jobbet,
vårdpersonal ska kunna ha ett helt liv där det finns tid och ork till både
arbete och familj. Landstinget ska uppmuntra nyblivna föräldrar att ta ut
föräldraledighet, för att bejaka både kvinnor och mäns möjligheter att
kombinera arbete och familjeliv.

Vården är kunskapsintensiv. Alla medarbetare ska kunna vidareutbilda sig
fortlöpande för att nya behandlingar, arbetssätt och teknologi ska komma
patienterna till del. Vårt mål är att all vårdpersonal ska arbeta med de
mest moderna metoderna och den senaste medicinska tekniken.

Forskning och utveckling
Hälso- och sjukvården i Östergötland ska vila på de senaste medicinska
rönen, ligga i vetenskaplig framkant och bygga på väl beprövad
erfarenhet. Landstinget ska därför ha en god förmåga att utveckla, hitta
och använda ny kunskap. Det kräver en väl utbyggd infrastruktur för såväl
egen forskning som för att fånga upp nya forskningsbaserade
behandlingsmetoder, hjälpmedel och läkemedel som utvecklats på andra
platser i världen. Vi vill prioritera omvårdnad, rehabilitering och
förebyggande hälso- och sjukvård i den landstingsfinansierade
forskningen. Forskningsresultat kan då också komma mindre röststarka
patientgrupper till del. Det är eftersträvansvärt att forskning blir mer
jämställd när det gäller områden och patientgrupper som hamnar i fokus.
Universitetssjukhuset är länets naturliga forskningscentrum, men
kunskapscentrum och forskning inom vissa områden ska kunna finnas
också på andra platser i länet. Det är viktigt att all landstingsfinansierad
verksamhet, även privata utförare, tar ansvar för forskningen och dess
förutsättningar. Goda möjligheter till forskning medverkar till att göra
landstinget i Östergötland till en attraktiv arbetsgivare.

Sidan uppdaterades senast: 2014-09-03 13:05