Hälso- och sjukvårdspolitiskt program

Målet för vår socialdemokratiska hälso- och sjukvårdspolitik är en god hälsa och en vård på lika villkor för alla. En god hälso- och sjukvård kännetecknas av att den är solidarisk, ges efter behov med patienten i centrum. Den skall kännetecknas av trygghet, på så sätt att den är säker, kunskapsbaserad och lättillgänglig. En god vård är också en effektiv vård som är ändamålsenlig, ges på rätt vårdnivå och som hushållar med de gemensamma resurserna. På så sätt kan fler vårdbehov tillgodoses.

Vi vill att vården skall genomsyras av några viktiga principer som skall vägleda allt arbete i vården.

Vår politik syftar till att medborgarna kan leva:
- ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas.
- ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas
- ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet
- ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning

Socialdemokratisk hälso- och sjukvårdspolitik är framgångsrik. I en internationell jämförelse är skillnaderna i hälsa små. I Sverige är man inte beroende av en god inkomst för att få vård, även den sjuke utan inkomst kan få en vård i absolut världsklass. Samtidigt är utmaningarna fortfarande stora. Det finns fortfarande skillnader i hälsa beroende på kön, etnicitet och klass och det finns fortfarande människor som inte får sina behov av vård tillgodosedda. En socialdemokratisk hälso- och sjukvårdspolitik utgår ifrån att kön, klass, etnicitet, handikapp och HBT perspektiven beaktas.

I Sverige upplever de flesta barn och ungdomar att de har en god hälsa. Det beror bland annat på en bra förebyggande hälsovård. Trots det finns även fortsatt flera utmaningar. Det gäller barn och ungdomar som lever i utsatta miljöer och far illa eller riskerar att fara illa. Där måste samhället säkerställa skydd, trygghet, hälsa och utveckling. Det gäller också barn och ungdomar som lever med en eller flera kroniska sjukdomar. En god uppväxt kräver då inte bara en god vård utan samordning och samverkan mellan olika samhällsinsatser och där så krävs stöd till familj och anhöriga. En sådan politik ställer stora krav på barn och ungdomars inflytande och delaktighet.

I en modern hälso- och sjukvård måste den enskildes önskemål väga tungt. Det gäller inte minst om man ofta har kontakt med vården. Många äldre har flera sjukdomar och har behov av regelbunden vård och stöd. Idag brister ibland samverkan mellan olika vårdgivare, det innebär att den enskilde inte alltid för den vård man har behov av.

Allt för många östgötar lever i dag i ett utanförskap. Utanförskapet kan bestå i arbetslöshet men också långtidssjukskrivning eller en besvärlig social situation. Med utanförskap följer ohälsa. Hälso- och sjukvården skall stödja en hälsofrämjande livsstil. Samt tillsammans med andra aktörer som kommun och försäkringskassa aktivt arbeta för att bryta utanförskap.

I en socialdemokratisk hälso- och sjukvård går de med faktiska vårdbehov före de med röststyrka och ekonomiska resurser. Alla skall med, så enkelt är det.
 
En solidarisk hälso- och sjukvård
En socialdemokratisk hälso- och sjukvårdspolitik syftar till att alla skall få en god vård efter behov och att skillnader i hälsa utjämnas. Idag är tillgången till hälsa fortfarande ojämnt fördelad. Hälso- och sjukvården skall därför vara solidarisk finansierad, där vi bidrar efter förmåga och får efter behov.

Den medicinsk- tekniska utvecklingen går allt snabbare. Sjukdomar som för tio år sedan var dödliga går idag att bota och lindra. Det är en fantastisk utveckling. Men det medför också utmaningar. Trots en god ekonomisk utveckling i Sverige innebär det att varje år ökar skillnaden med vad som kan göras och hur långt resurserna räcker. En socialdemokratisk politiks uppgift är att fördela de gemensamma resurserna så att de med de största behoven, inte ekonomiska resurserna får tillgång till vård.

En politik som utgår från östgötarnas behov betyder med andra ord en politik som vågar göra prioriteringar och därmed sätta resurssvaga personers i centrum, men som också ger utrymme för östgöten att påverka vårdens utformning. I Östergötland skall alla med behov av hälso- och sjukvård oavsett inkomst kunna få en vård av världsklass. Likvärdigheten garanteras av öppenhet. Prioriteringar, liksom tillgänglighet och kvalitet måste redovisas öppet. På så vis stärks medborgarnas inflytande och patienternas ställning. En tydlig rollfördelning är viktig. Det innebär att politiken sätter mål och fördelar resurser medan medarbetarna i vården utformar verksamheten runt patienten.

Öppenheten skall också omfatta den enskildes möjlighet att jämföra kvalitén på vård i länet och mellan olika landsting. Genom att öppna sina kvalitetsregister kan landstinget i Östergötland stimulera en sådan utveckling.

För oss socialdemokrater är en rättvis hälso- och sjukvård målet. Solidariteten att stödja den som är i behov av vård är medlet och öppenheten om vårdens resultat och prioriteringar är drivkraften för förändring och förbättring.

En solidarisk hälso- och sjukvård skulle kunna fungera så här:
Mikael
För Mikael har livet inte funkat något vidare. Han hade en trasslig skolgång och någon studentmössa efter avslutat gymnasium blev det aldrig. Mikael har haft ett antal jobb men aldrig någon längre anställning. Oftast har det som i skolan slutat med konflikter och hårda ord. Nu var det länge sedan Mikael hade något jobb. Drogerna kom in ganska tidigt i Mikaels liv och för varje misslyckande blev de allt lättare att ta till dem för att dämpa ångesten. Den enda möjligheten till försörjning blev socialbidrag. Mikael hamnade allt längre in i sin ensamhet och allt längre utanför samhället. Han sa att han kände sig som en ”remiss”, där han skickades mellan socialkontoret, vårdcentralen och försäkringskassan. Med en avstickare till arbetsförmedlingen då och då. Det blev ett slags moment 22, där alla ville men ingen kunde hjälpa.

Mikaels liv förändrades den dag han träffade Maja. För hennes skull var han beredd att ta ansvar för sitt liv, så han bad om hjälp nästa gång han träffade sin socialsekreterare.

Hon erbjöd Mikael att delta i ett program som startats av kommunen tillsammans med sjukvården, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Mikael skulle få behålla sitt försörjningsstöd om han deltog i ett missbruksprogram, där utbildningsinsatser, praktikarbete inom åldringsvården kombinerades med stöd mot missbruket. Mikael erbjöds också samtalsstöd som förmedlades via vårdcentralen.

Trots att det var svårt kämpade Mikael på och hittade så småningom ut ur sitt missbruk och in i ett liv där han såg en framtid. Han ser nu fram mot att bli färdig med sin utbildning till undersköterska och ett arbete med äldre. Med stöd har han också bildat familj med Maja och de väntar nu sitt första barn. De känner sig trygga med att få den stöd och hjälp de behöver för att klara av föräldraskapet.

Nalin
Nalins ankomst till världen blev dramatisk. Hon föddes sex veckor för tidigt och fick tillbringa sina första veckor på avdelning 15 US. Mamma och pappa blev helt ifrån sig. Oj, Ska de vara så här små? Hur gör man? Måste de skrika så mycket? Det var många frågor som de ställde sig och som de också fick hjälp med att besvara. Samtidigt blev de uppmuntrade att ta sitt föräldraansvar. De var delaktiga i alla beslut som togs om vården av Nalin och de fick själva ta ansvaret att sköta henne på avdelningen med stöd av personalen förstås.

Nalin fick som alla barn komma till Barnavårdscentralen, BVC. Nalin mättes, vägdes, undersöktes, gavs sprutor och togs hand om på BVC. På ett av mötena på BVC konstaterade man att Nalin inte hade kommit lika långt i sin utveckling som andra barn i samma ålder gjort. Efter en kort utredning konstaterades att Nalin hade en lindrig utvecklingsstörning.

För Nalins föräldrar kom beskedet om Nalin lindriga utvecklingsstörning som en chock. Men personalen på BVC såg till att Nalins föräldrar fick kontakt med FUB, föreningen för utvecklingsstörda barn, barn- och ungdomshabiliteringen som kunde ge Nalins föräldrar förklaringar till vad en lätt utvecklingsstörning innebär. Nalins föräldrar fick på ett tidigt stadium bli delaktiga i Nalins vård och utveckling. På FUB träffade de andra föräldrar som kunde dela med sig av sina erfarenheter att vara föräldrar till ett handikappat barn och Nalins föräldrar fick på så sätt stöd i sin svåra föräldraroll.

Nalin har blivit beviljad insatser enligt LSS, Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. Det innebär att Nalin har rättigheter som ska garantera henne goda levnadsvillkor och att hon får den hjälp hon behöver i det dagliga livet och att hon kan påverka vilket stöd och vilken service hon får.

Nalin har fått en person som tar ansvar för att samverka alla insatser som hon får. Det innebär att samverkan mellan habilitering, skola och medicinska vården fungerar på ett bra sätt Nalin är 18 år. Hon är inte längre ett barn utan en vuxen person. Övergången från barn till vuxen har gått bra till exempel mellan habilitering och vårdcentral. Samordning stöd och insatser har fungerat. Under hela Nalins uppväxt har Nalin och Nalins föräldrar fått stöd som haft som syfte att Nalin själv ska kunna leva sitt liv som hon vill göra.

Det innebär en socialdemokratisk politik där..

· Likvärdighet i vården garanteras.
· Hälso- och sjukvårdens resurser skall fördelas efter behov.
· Fördelning av hälso- och sjukvårdens resurser skall ske efter en tät medborgardialog.
· Styrning och fördelning som utgår från behov, bygger på kunskap och fokuserar på resultat.
· Hälso- och sjukvården använder sig av öppna prioriteringar och resultatredovisningar.
· Öppenhet garanteras bland annat genom att öppna upp de så kallade kvalitetsregistren.


 
En trygg hälso- och sjukvård
En av hälso- och sjukvårdens viktigaste uppgift är att skapa trygghet.
Östgöten ska veta att man får en bra vård och blir väl omhändertagen den dagen man blir sjuk. En trygg hälso- och sjukvård har hög tillgänglighet, både vad gäller rådgivning och behandling. En trygg hälso- och sjukvård ger också god kontinuitet genom möjlighet till en fast vårdkontakt. En trygg hälso- och sjukvård förutsätter kunniga och engagerade medarbetare. Arbetsgivare inom välfärdssektorn är ansvariga för att medarbetarna ges goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag.

En trygg sjukvård utgår från och är anpassad till individens behov och förutsättningar. Ingen vill bli omhändertagen men alla behöver någon gång stöd. När förmågan sviktar skall vi känna trygghet i att det finns ett stöd. Vi myndigförklarar våra medborgare genom att på olika sätt erbjuda service i stället för myndighetsutövning.

Människor som har flera sjukdomar har ofta behov av en kontinuerlig vård, som alltid skall präglas av närhet och trygghet. De som är kroniskt sjuka eller har flera sjukdomar är ofta i behov av fortgående stöd från såväl kommun som landsting. Idag fungerar den enskilda vårdinsatsen bra men ibland brister samverkan och samordning. Ny medicinsk teknik i kombination med en kvalificerad omvårdnad möjliggör också att i hemmet eller på vårdcentralen ge sådan vård som tidigare endast kunde ges på sjukhus.

Sällan är det så att komplexa behov kan mötas med enkla lösningar, tvärtom behöver de mötas med en mångfald av insatser. Genom dialog och direkt påverkan skall östgöten själv ges möjlighet att ta ansvar för, kunna påverka vårdens utformning och vara delaktig i sin vård. Den som är tillfälligt sjuk skall veta att hälso- och sjukvården är trygg och tillgänglig.

I Sverige ökar den psykiska ohälsan. Många människor känner ångest och nedstämdhet, och behöver stöd och hjälp. Hälso- och sjukvården måste bli bättre på att möte det tidigt och i vardagsmiljöer. Det är nödvändigt att öka vårdens tillgänglighet för att möte den psykiska ohälsan. Det gäller framförallt för barn och ungdomar.

En trygg hälso- och sjukvård skulle kunna fungera så här:

Gun 94
Gun  bor hemma på landsbygden en mil utanför närmaste tätort. Hon är ensamstående och i behov av kontinuerlig stöd och hjälp för dagliga behov. Hennes närmaste anhöriga är en dotter och svärson bor i närmaste tätort.

Guns behov av vård är kända av landsting och kommun. Kommunen och landstinget har utformat ett gemensamt vårdprogram. Gun har bra kontakt med sin distriktsköterska som tillgodoser många av vårdbehoven. Hon har även bra kontakt med vårdcentralen som fungerar som koordinator för de olika insatser som behövs från samhället. Därifrån sköts i praktiken många av de kontakter som Gun har med kommunen.

Gun vill bo kvar i hemmet där känner hon sig trygg. En väl utbyggd hemsjukvård och kommunens bostadsanpassningsprogram har möjliggjort det trots att bostaden egentligen är ganska gammaldags. På vårdcentralen finns även för att kunna ge en kvalificerad palliativ vård i hemmet om så skulle krävas.
Eva och Lars
Eva och Lars blev nervösa när deras förstfödda blev sjuk för första gången . Babyn grät hela natten trots att de båda turades om att bära henne. När de tog tempen visade den på 39,5. De ringde sjukvårdupplysningen där en trygg sköterska frågade om babyns symptom. Sköterskan lugnade Eva och Lars med att det inte är ovanligt att små barn får hög feber och att det på deras beskrivningar att döma mycket väl kunde röra sig om en öroninflammation. Hon förmedlade en besökstid för familjen till vårdcentralen samma dag och där bekräftade doktorn diagnosen.

Det innebär en socialdemokratisk politik där..

· Resurser skall avsättas för vidareutbildning av medarbetare. Det för att stärka framförallt omvårdnadskompetens.
· Varje familj med ett kroniskt sjukt barn skall om man så önskar få en samordnare som hjälper till med kontakter med tillexempel skola, sjukvård.
· Äldre med sammansatta och omfattande behov skall ha rätt till en samordnare som koordinerar insatser från olika vårdgivare, det gäller även personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning.
· Det i varje kommun utvecklas samverkan kring barn och ungdomar exempelvis enligt familje- och ungdomscentralkonceptet.
· Allt mer av vård skall kunna ges i hemmet eller i hemmets närhet.
· Östgöten skall erbjudas individuell vårdplan.
· Östgöten skall erbjudas fast vårdkontakt.
· Man för en lyhörd dialog med medborgarna
· Barnkonventionens krav på barns inflytande och delaktighet är en självklarhet.
· Vårdcentralen kan möte den psykiska ohälsan genom förstärkning av den psykiatrisk kompetensen.

 
En effektiv hälso- och sjukvård
En god ekonomi är en förutsättning för en bra hälso- och sjukvård idag och i morgon. Det ger förutsättningar för långsiktig planering för att klara framtidens hälso- och sjukvårdspolitiska utmaningar. Kortsiktiga ofinansierade satsningar kommer att gå ut över morgondagens patienter. Eftersom de samlade behoven av vård alltid kommer att överstiga de resurser som står till förfogande är det är politikens ansvar att använda de gemensamma resurserna så effektivt som möjligt.

I en modern hälso- och sjukvård ställs stora krav på en effektiv organisation. Den skall vara ekonomiskt hållbar men också ge östgötarna en säker och tillgänglig vård. Genom nya medicinska metoder förbättras vården, men det ställer också nya krav på hälso- och sjukvårdens organisation. Det kan till exempel innebära att det krävs personal med mer specialiserad kompetens och ökade investeringar i ny medicinsk teknik. Sådan specialisering ställer ofta krav på samordning så att investeringar skall kunna användas så effektivt som möjligt. Vårdens kvalité höjs men hamnar ibland längre från många människor rent geografiskt. En sådan utveckling ställer stora krav på arbetsgivare inom välfärdssektorn. Specialiserad kompetens förutsätter omfattande satsningar på vidareutbildning och kompetensutveckling.

Effektiv vård och specialisering innebär också hög tillgänglighet och korta väntetider. I östgötsk hälso- och sjukvård skall ingen behöva vänta längre än 90 dagar på åtgärd. Det är en självklarhet att Östergötland skall leva upp till vårdgarantins krav på tillgänglighet. Tillgänglighet är också kunskap att veta när och var man skall få en behandling. Varje östgöte skall kunna få en tid till behandling när diagnos är fastställd.

Men den medicinsk- tekniska utvecklingen möjliggör också att allt mer kan göras på vårdcentralen eller i hemmet. Vård som för tio år sedan bara kunde erbjudas på sjukhus kan idag erbjudas i hemmet. Det möjliggör för östgöten att få sina basala och ibland avancerad behov av vård, tillgodosedda på vårdcentralen eller i hemmet. För många östgötar exempelvis kroniskt sjuka eller äldre med många sjukdomar innebär en sådan utveckling ökad vårdkvalitet och ökad livskvalitet. Allt för ofta har vård av sjukdomar som hör åldrandet till inneburit att många människor fått lämna en trygg hemmiljö för offentliga institutioner. Med modern teknik och moder organisation kan den som så vill få mycket av den vård som tidigare gavs på sjukhus på vårdcentralen eller i hemmet. En effektiv vård är också en vård som arbetar förebyggande och stimulerar det friska. Motion på recept är ett bra exempel på en  sådan vård. I Östergötland skall landsting tillsammans med kommunerna aktivt arbeta för att nå de nationella folkhälsomålen.

Med en modern hälso- och sjukvårdspolitisk organisation kan östgöten vara trygg i att hälso- och sjukvården arbetar med system för säkerhet och med kunskapsbaserad vård enligt nationella riktlinjer och vårdprogram. En kunskapsbaserad vård förutsätter en satsning på forskning och utveckling. Det är därför viktigt att begreppet US omfattar hela Östergötland och att forskning och utveckling kopplas till de olika profiler som finns på länets tre sjukhus i Linköping, Norrköping och Motala.

En effektiv hälso- och sjukvård skulle kunna fungera så här:

Maria
Maria studerar på campus Norrköping sedan två år. Hon trivs bra med staden och sina studier men har på senaste tiden känt sig nedstämd och hon har drabbats av ångestattacker vid några tillfällen. Maria sover dåligt och hon märker hur hon får allt svårare att fungera i vardagen. Till sista tentan orkade hon inte plugga och hon ser inte hur hon skall kunna få krafter att ta itu med sin situation.

Hon får rådet av en studiekamrat att vända sig till studenthälsan och där förmedlar man omedelbart en kontakt till vårdcentralen som har en psykiatriker där ett par gånger i veckan. Han ordinerar Maria både medicin och samtalsterapi. Det blir en lång och svår tid för Maria men hon får stöd och hjälp av både vårdcentralen och studenthälsan och nästa termin är hon tillräckligt frisk för att återuppta sina studier igen.

Berit 69
Berit är 69 år och bor tillsammans med Sten 71 i en mindre tätort i Östergötland. Berits mamma bor en mil utanför tätorten som är i behov hennes stöd och hjälp för att klara de dagliga behoven. För Berit blir det allt mer betungande eftersom hon själv har en begynnande Starr och hennes sambo. Sten har begynnande demens och behöver allt mer av hennes stöd och hjälp.

Eftersom Stens förmåga att ta vara på sig själv gradvis försämras är det helt nödvändigt för Berit att veta att vården av sten fungerar. Genom en väl fungerande sjukvårdsupplysning känner hon tryggheten att hon snabbt kan får stöd om något skulle hända. Den lokala vårdcentralen där familjen är listad är också väl medvetna om familjens situation och Berit har en bra kontakt med den läkare som sköter kontakten med såväl Berit och Sten.

Berit har även varit på ett hälsosamtal. Efter det konstaterades att Berit har en begynnande starr. Det begränsar naturligtvis förmågan att ta vara på sig själv och vara ett stöd för Sten och sin mamma. Landstinget kunde snabbt ge besked om att Berit skulle få en operation så snart synen var så nedsatt att det utgjorde ett alvarligt hinder för henne. Hon kunde inte få operationen på närmaste sjukhus men vad gör väl ett par mil extra , bara man slipper stå i en vårdkö.

Berit känner ofta behov av att få prata och umgås utanför hemmet. På vårdcentralen har hon fått kontakt med en grupp med människor i samma livssituation. De träffas en gång varannan vecka.


Det innebär en socialdemokratisk politik..

· Som är öppen i beslutsfattandet och redovisning.
· Som betraktar våra sjukvårdsresurser i Östergötland som länsgemensamma. Det betyder att vi socialdemokrater ska fortsätta utveckla och stärka profilerna på länets sjukhus, dessa profiler är högspecialiserad vård på Universitetssjukhuset, kirurgi på Vrinnevi och ortopedi på Motala Lasarett.
· Som verkar för en ekonomi i balans.
· Som arbetar med uppdrag vilket möjliggör en professionell Vårdorganisation med krav på system för säkerhet, kvalitet och effektivitet.
· Som är långsiktig vad gäller forskning, investeringar och strukturer. Det betyder att det skall finnas specialistvård, forskning och utveckling vid länets sjukhus i Motala, Linköping och Norrköping.
· Som ställer krav på rätt kompetens för att möta framtidens behov.
· Som ger tillgänglig vård med korta väntetider.
· Som ställer krav på likvärdig vård.
· Som har vårdavgifter som ej utgör hinder för den enskilde eller familjen att söka den vård de är i behov av.
· Som ger korta väntetider och god tillgänglighet.
· Där östgöten skall ha tillgång till en likvärdig hälso- och sjukvård oavsett boendeort.
· Där östgötsk hälso – och sjukvård skall organiseras på ett sådant sätt att man kan tillgodose individuella förutsättningar och önskemål.
· Där patienten känner att det finns hållbara vårdkedjor och att vården tar ett helhetsansvar.
· Där östgöten skall, om så behövs, erbjudas: Tid för specialistbesök, röntgen och laboratorieundersökningar direkt vid besök hos sin distriktsläkare.

Sidan uppdaterades senast: 2009-07-01 11:26

TopGallery