Gemensamt förslag från (S), (V) och (Mp) om apoteksutredningen

Yttrande över huvudbetänkandet – omreglering av apoteksmarknaden
 Socialdepartementet
 103 33  Stockholm


Landstinget i Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över huvudbetänkandet av Apoteksmarknadsutredningen ”Omreglering av apoteksmarknaden” (SOU 2008:4).
Landstinget i Östergötland avstyrker i huvudsak de ändringar som föreslås i utredningen. Utredningens huvudförslag är att omreglera apoteksmonopolet och ge andra aktörer än Apoteket AB möjlighet att bedriva detaljhandel med receptfria och receptbelagda läkemedel.

Förslaget att avreglera apoteksmonopolet och öppna för olika internationella läkemedelsbolag eller apoteksbolag att ta över de svenska apoteken hotar att leda till högre kostnader och sämre säkerhet. Vi motsätter oss en sådan utveckling. Kostnadseffektivitet, säkerhet och god tillgänglighet i hela landet bör också fortsättningsvis vara det som styr läkemedelsförsörjningen, inte ideologiskt motiverad utförsäljning.

Utredningens förslag påverkar hälso- sjukvårdssystemet på flera olika sätt. Landstinget i Östergötland anser att utredaren i princip inte har gjort någon konsekvensanalys av förslagen för landstingen och hälso- och sjukvården. Utredaren pekar själv på behovet av ytterligare konsekvensanalyser för landstingen. Han har därför föreslagit en särskild utredning ska göras. Ett rimligare alternativ hade naturligtvis varit att utredaren själv hade ägnat tid åt att belysa detta istället för att lägga förslag som ger orimliga konsekvenser för landstingen. 

De senaste årens utveckling inom svensk hälso- och sjukvård har inneburit ett mer integrerat vårdsystem där svårt sjuka patienter ömsom behandlas i öppen ömsom i sluten vård. Det är viktigt att ett apotekssystem bejakar denna utveckling och möjliggör för sjukvården att på ett rationellt sätt behandla sina patienter. Landstinget i Östergötland hade därför önskat att utredningen i sina förslag utgått från den enskilde patientens behov istället för dogmatisk tro på avregleringens positiva effekter.

Landstinget vill även klargöra att utredningen innehåller andra förslag som inte är acceptabla för landstinget.

De mest väsentliga bristerna i utredningen är:
· Den komplicerade modellen för prissättning som landstinget kraftfullt ifrågasätter. Landstinget förordar istället den modell som föreslagits av Sveriges kommuner och landsting.
· Avsaknaden av möjligheter för landstingen att påverka prisförhandling etc. gällande läkemedel. Landstinget anser bl.a. att möjligheterna att åstadkomma en prispress för läkemedel med aktivt patent bäst kan ske med en aktiv definierad roll för landstingen.
· Förslaget gällande förbrukningsartiklar. Landstinget anser att förbrukningsartiklar skall upphandlas och tillhandahållas patienterna av landstingen.

Oklarheter kring integritetsskydd, krav på system för datakommunikation etc. till och från de nya potentiella aktörerna på apoteksmarknaden. Landstinget anser att detta är frågor av mycket hög prioritet som inte tillräckligt tydligt belysts av utredningen.

Apoteksmonopolet har ett stort folkligt förtroende och bör bestå. Apoteket AB är både ekonomiskt effektivt och medicinskt mycket säkert. Det svenska systemet innebär att läkemedelsbolagen konkurrerar om att sälja till Apoteket AB. Detta konkurrensinstrument, tillsammans med små prispåslag, bidrar till låga priser i kundledet. Vi ser framför oss stor risk för fördyringar för skattebetalarna om grossister tillåts äga apotek. Risken finns att det då blir som i Norge med några få stora internationella kedjor. Slutligen kan olönsamma apotek tvingas stänga vilket skulle försämra servicen för många kommunmedborgare i Östergötland.

Landstingsstyrelsen föreslås BESLUTA

a t t  ställa sig bakom bilagt förslag till yttrande över betänkandet omreglering av apoteksmarknaden.

 
Följande synpunkter lämnas från Landstinget i Östergötland:
Landstinget i Östergötland är i grunden negativa till att förändringar sker som ger en omreglerad apoteksmarknad. Landstinget i Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över huvudbetänkandet av Apoteksmarknadsutredningen ”Omreglering av apoteksmarknaden” (SOU 2008:4).Landstinget i Östergötland avstyrker i huvudsak de ändringar som föreslås i utredningen. Utredningens huvudförslag är att omreglera apoteksmonopolet och ge andra aktörer än Apoteket AB möjlighet att bedriva detaljhandel med receptfria och receptbelagda läkemedel. Tyvärr innehåller utredningen inte så mycket av hälso- och sjukvårdsperspektivet utan utredningen har ett tydligt huvudfokus på marknadsfaktorer och försäljning av läkemedel.

Apoteksmonopolet har ett stort folkligt förtroende och bör bestå. Apoteket AB är både ekonomiskt effektivt och medicinskt mycket säkert. Det svenska systemet innebär att läkemedelsbolagen konkurrerar om att sälja till Apoteket AB. Detta konkurrensinstrument, tillsammans med små prispåslag, bidrar till låga priser i kundledet. Vi ser framför oss stor risk för fördyringar för skattebetalarna om grossister tillåts äga apotek. Risken finns att det då blir som i Norge med några få stora internationella kedjor. Slutligen kan olönsamma apotek tvingas stänga vilket skulle försämra servicen för många kommunmedborgare i Östergötland.

7.1 Förändringsansats
Utredaren föreslår att omregleringen bör följas upp och utvärderas efter en etableringsfas om två år. Därefter kan nödvändiga justeringar i lagstiftningen komma att ske. Utredaren anger också att han föreslår åtgärder för att på sikt stärka LFN:s roll men förslagen saknas i utredningen.
Landstinget i Östergötland tillstyrker att det nya systemet följs upp. Uppföljningen behöver initieras och startas samtidigt som att förändringar genomförs. Landstinget är emellertid tveksamt till att hela denna process kan ske på två år. Detta då det troligen inte går att analysera en så omfattande omreglering och utvärdera alla dess moment på denna begränsade tid.

7.2 Bättre läkemedelsanvändning
Utredaren föreslår att den läkemedelsrelaterade sjukligheten närmare utreds. Apotekens och farmacevternas roll i folkhälsoarbetet föreslås synliggöras och stärkas. Landstinget i Östergötland anser att detta är en mycket viktig fråga. Apotekens arbete måste anpassas till och vara i samklang med sjukvårdens intentioner. För landstingen är det väsentligt att apoteken utför sitt arbete på ett sätt som inte står i strid med sjukvårdens intentioner. Om ett checksystem ska införas för patientinformation ska det föregås av ett upphandlingsförfarande. De senaste åren har inneburit en snabb utveckling mot ett mer integrerat vårdsystem där gränserna mellan öppen och sluten vård blivit mindre tydliga. Det är viktigt att ett moderniserat apotekssystem bejakar denna utveckling och möjliggör för sjukvården att på ett rationellt sätt behandla sina patienter. Landstinget i Östergötland hade önskat att utredningen i sina förslag tydligare utgått från patienten och hälso- och sjukvårdperspektivet och lagt förslag kring hur apoteken kan stötta sjukvårdens läkemedelsprocess till nytta för patienten. Merparten av förslagen i utredningen är tydligt fokuserade på försäljningen av läkemedel och regleringen av denna. Analys av och förslag kring mervärden som ett utvecklat apotekssystem kan ge är få eller saknas.

8.1 Tillståndsgivning.
Läkemedelsverket föreslås bli den myndighet som ger tillstånd till detaljhandel med läkemedel.
Landstinget i Östergötland tillstyrker utredarens förslag.

8.2 Farmacevtisk kompetens
Utredaren föreslår att varje apotek ska ha personal med farmacevtisk kompetens närvarande under öppethållandet och dessutom ha en läkemedelsansvarig till sitt förfogande.
Landstinget i Östergötland tillstyrker utredarens förslag. Det är viktigt att det finns tillräckligt med personal med farmacevtisk kompetens på varje apotek så att varje patient kan ges korrekt information om det läkemedel som förskrivits m.m. För tillhandahållande av mer kvalificerade tjänster som t.ex. mer avancerad läkemedelsrådgivning anser landstinget att det kan vara befogat med krav på apotekarexamen eller motsvarande.
8.4 Risk för brist på farmacevter
Utredaren befarar att en omreglering av apoteksmarknaden kan leda till brist på farmacevter i landet. Det bör därför vidtas åtgärder för att motverka detta.
Landstinget i Östergötland anser att en förutsättning för att en omreglering ska kunna ske är att tillgången på farmacevtisk kompetens säkras i hela riket. Bedömer regeringen att det finns risk för brist bör statliga åtgärder omedelbart sättas in för att förhindra det.

8.5 Förutsättningar för tillstånd
Utredaren har listat ett antal krav som den som söker tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel ska visa sig klara.
Landstinget i Östergötland anser att särskild vikt måste läggas vid att de nya apoteken klarar personuppgiftshanteringen, då det rör sig om uppgifter som är lika integritetskänsliga som övriga uppgifter inom hälso- och sjukvården. Ett tydligt specificerat regelverk samt definierade tekniska krav på datakommunikationen är nödvändig.
Merparten av de krav som ställs kan sannolikt inte kontrolleras vid tillståndsgivningen utan först vid första tillsynstillfället. Tillsynen blir härmed mycket viktig och en väsentlig del av den utvärdering av omregleringen som skall ske.

9. Hinder mot ägande av apotek
Utredaren föreslår att varken tillverkare, den som har tillstånd för läkemedelsförsäljning, förskrivare samt juridiska personer i vilka förskrivare har avgörande inflytande enligt närmare precisering inte ska få tillstånd att bedriva apotek. Dessutom anser utredaren inte att landsting inte bör få driva apotek. Det ska däremot privata ägare av vårdinrättningar få göra
Landstinget i Östergötland anser inte att detta är konkurrensneutralt. Privata vårdgivare kan dra fördel av samordningsvinster mellan sin sjukhusapoteksverksamhet och apotek riktade till allmänheten medan landstingen ska vara förhindrade att göra detta. Det kan också finnas samordningsvinster för en vårdenhet som kan använda sina farmaceuter i andra delar av läkemedelsprocessen eller få en mer rationell och säker service vid patienternas övergång från sluten- till öppenvård. I utredningens tidigare redovisade delbetänkande Sjukhusens läkemedelsförsörjning förordas en stor frihet för sjukhusen att hitta rationella och säkra lösningar på läkemedelsförsörjningen. Landstinget i Östergötland vill här klargöra att det idag saknas tydliga gränser för vad som är öppen respektive sluten vård och att landstingen därför inte skall hindras möjligheten att etablera öppenvårdsapotek. Landstingen skulle med möjligheten att driva öppenvårdsapotek t.ex. kunna förbättra förutsättningarna för ett ordnat systematiskt införande av nya läkemedel, koordinera information och rekommendationer tydligare samt underlätta i situationer som kräver en särskild hantering av läkemedel som t.ex. säker överföring mellan vårdformer. Vidare skulle möjligheterna öka för kampanjer eller särskilda informationsinsatser i samverkan med sjukvården. Landstinget i Östergötland anser att lagen (2004:1225) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sjuktransporter, som trädde ikraft 2005-01-01, kan tjäna som förebild för en lag som ger landstingens möjligheter att bedriva apotek.

10. Krav på apotekslokaler och utrustning
Utredaren förslår att lokalerna ska vara utformade, inredda och utrustade så att de är lämpliga för sitt ändamål.
Landstinget i Östergötland ansluter sig till det särskilda yttrande som avgivits av Konsumentverkets expert och som syftar till att säkerställa att lokaler, utrustning m.m. ska vara utformade så att de är anpassade till personer med funktionshinder.

11. Tillsyn och kontroll av apotek
Utredaren föreslår att Läkemedelsverket ska vara den myndighet som ansvarar för tillsyn och kontroll av apotek.
Landstinget i Östergötland tillstyrker förslaget.

12.1 Delbetalning
Utredaren föreslår att varje apotek/apotekskedja ska få avgöra hur deras delbetalningssystem närmare ska utformas med den begränsningen att patienten ska ha rätt att avbetala skulden jämt fördelad under ett års tid.
Landstinget i Östergötland anser att denna del behöver övervägas ytterligare då effekterna för den enskilde kan bli att delbetalning ska ske till flera apotek och alltså summan kan komma att överstiga de 150 kronor som är maximal månadsavgift idag.
12.4 Producentoberoende information och rådgivning
Utredaren förslår att apoteken ska ge individuellt behovsanpassad producentoberoende information och rådgivning om läkemedel, läkemedelsanvändning och egenvård till konsumenter.
Landstinget i Östergötland anser att apotekens roll inte är tillräckligt behandlad i betänkandet. Apotekens roll kan här vara utomordentligt viktig och måste utvecklas i samverkan med sjukvårdshuvudmännen och syfta till en förstärkning av vårdens budskap. Landstinget i Östergötland bedömer det som komplicerat för apoteksaktörer, som kan ha avtalsrelationer med vissa leverantörer, att med trovärdighet förmedla producentoberoende information och rådgivning.

12.6 Dosdispensering
Utredaren föreslår att dosdispensering bara ska få ske av den som fått tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel och uppfyller ytterligare två krav.
Landstinget i Östergötland anser att landstingen borde få bedriva dosdispenserings-verksamhet själva av samma skäl som landstingen bör få bedriva detaljhandel med läkemedel. Av stor vikt är bl.a. möjligheterna att underlätta övergångar mellan vårdformer och situationer där ansvaret för vården flyttas mellan olika huvudmän.

12.7 Giftinformationscentralen
Utredaren föreslår att giftinformationscentralens verksamhet ska flyttas till SOS Alarm AB.
Landstinget i Östergötland har inget att erinra mot denna förändring men om SOS Alarm ABs verksamhet inte anses vara av sådan karaktär att det är lämpligt är Landstinget i Östergötland villigt diskutera andra nationella lösningar. Det är angeläget att verksamheten bibehålls och kan fortsätta att utvecklas.

14.4 IT-infrastruktur
Utredaren föreslår att ett nytt bolag bildas Apotekens Servicebolag AB som får ta över personuppgiftsansvaret för receptregistret, läkemedelsförteckningen, högkostnadsdatabasen, receptbrevlådan för elektroniska recept, dosdatabasen och samtyckesregistret. Dessutom föreslås att bolaget ska ta över ansvaret för arbetsplatskodsregistret. Bolaget ska också ha tillgång till kopia av SPAR samt uppgifter om förskrivare.
Landstinget i Östergötland vill inledningsvis erinra om att registeruppgifterna om arbetsplatskoder tillhandahålls av landstingen.
Landstinget i Östergötland anser att samtliga register bör överföras till en och samma huvudman och delar utredaren uppfattning därom. Landstinget i Östergötland anser emellertid att personuppgiftsansvaret bör ligga på en myndighet och inte på ett bolag. Registren som idag Apoteket AB är personuppgiftsansvarigt för innehåller mycket integritetskänsliga uppgifter om i det närmaste hela befolkningen. Myndigheter såväl statliga som kommunala och landstingen samt bolag som ägs av kommuner och landsting ska följa tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Det betyder att det finns en ordning för insyn och domstolsprövning som tillämpas i hela den offentliga förvaltningen. Ett statligt bolag däremot omfattas inte med automatik av tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Landstinget i Östergötland anser av ovannämnda skäl att det är naturligt att en myndighet blir personuppgiftsansvarig för de aktuella registren. ’
Landstinget i Östergötland anser dessutom att den statistikpolicy som avtalats mellan Landstinget i Östergötland och Apoteket AB borde kodifieras. Det är vidare angeläget att de nya apoteken ska ha samma uppgiftsskyldighet som Apoteket AB idag har enligt lag. En fråga av synnerligen stor vikt och betydelse för Landstinget i Östergötland är frekvens och kvalitet på återrapporteringen av apotekens transaktioner. Denna återrapportering, som idag sker månadsvis från Apoteket AB, är en viktig förutsättning för arbetet med ett decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel i landstinget i Östergötland. Både landstingets arbete med decentraliserat kostnadsansvar och delar av det kvalitetsarbete som bedrivs kring läkemedel är beroende av en rationell återrapportering av hög kvalitet. En omreglering får under inga omständigheter äventyra detta.

Landstinget i Östergötland anser inte att det är en rimlig ordning att de nya apoteken får ersättning för att leverera uppgifter till olika myndigheter m.m. enligt lag och samtidigt ska betala för användningen av uppgifter från servicebolaget. Det är enbart en rundgång av pengar.
I förslaget till receptregisterlag har, förmodligen av misstag, överförts den nuvarande regeln i 3 § 2.att personuppgifter får behandlas av Apoteket AB för debitering till landstingen. Den uppgiften bör utgå då det i en avreglerad marknad är de nya apoteken och inte servicemyndigheten/bolaget som ska debitera landstingen för uppkomna kostnader för uthämtade läkemedel. Den uppgiften hör inte naturligen hemma hos den nya registermyndigheten/bolaget och bör därför utgå ur lagförslaget.

 

15.5.5 Prissättning av läkemedel
Utredaren föreslår att Läkemedelsförmånsnämnden ska besluta om utpris från apoteken som ska vara lika i hela landet. Ingen ändring sker av högkostnadsskyddets konstruktion. Prissättningen av receptfria läkemedel föreslås förbli fri. Tillhandahållandeskyldighet föreslås för samtliga förskrivna läkemedel och förbrukningsartiklar. Ersättningen till apoteken föreslås ändrad så att viss ersättning utgår per receptorderrad och viss årlig ersättning för själva verksamheten.
Landstinget i Östergötland är enig med utredaren beträffande dessa delar av förslaget.
Utredarens förslag att det är apoteken som ska förhandla om inköpspriserna med leverantörerna avvisas helt av Landstinget i Östergötland. Sammantaget föreslår utredaren fem olika delmodeller för prissättning av läkemedel med komplicerade kontrollfunktioner inbakade. Landstinget i Östergötland anser att det är landstingen dvs sjukvårdshuvudmännen som ska ges förhandlingsrätt och rätt att komma överens om inköpspriser med leverantörerna, i de segment där landstingen har störst påverkan på vilken vara som expedieras. Dessa segment är icke utbytbara läkemedel, förbrukningsartiklar samt extempore och licensvaror.

15.6 Prissättning av läkemedel med aktivt patent
Utredaren föreslår att apoteken ska få förhandla om inköpspriser i detta segment. Då det finns parallellimport ska apoteken vara tvingade att tillhandahålla den billigast tillgängliga varan. Apoteken ska få tillåtelse att i egen regi parallellimportera läkemedel. Parallellimport beräknas öka kraftigt.
Landstinget i Östergötland avvisar bestämt förslaget att apoteken ska få förhandla om inköpspris på läkemedel med aktivt patent. Det är bara landstingen, som dessutom tillsammans med staten som har kostnadsansvaret för läkemedlen, som har kunskap om alternativa behandlingar och som kan väga insatser mot varandra dvs som har den kunskap som behövs för att föra en verklig dialog med läkemedelstillverkarna. Det är dessutom landstingens läkemedelskommittéer som gör rekommendationer till förskrivarna inom landstingsområdet om vilka läkemedel som bör användas i första hand osv. I ett flertal segment väljer apoteken inte vara utan deras uppgift är att tillhandahålla den förskrivna varan. Landstingen är således de enda som har någon förhandlingsposition gentemot läkemedelsföretagen.
Landstinget i Östergötland avvisar förslaget om parallellimport eftersom det bli omöjligt att kontrollera och ytterst fördyrande för samhället. Tillhandahållandeskyldigheten är inte tillräckligt hårt reglerad. Apoteken borde åläggas att anlita den grossist som säljer den billigaste varan oavsett om man har en tidigare affärsrelation med den grossisten.
Landstinget i Östergötland anser att dagens parallellimportsystem är välfungerande. ”Förhandling” med en nationell myndighet (LFN) ger genomslag på samtliga apotek. Landstinget i Östergötland bedömer att dagens parallellimportörer är skickliga i att finna läkemedel att importera och att utredningen förslag inte förbättrar denna situation.

15.7 Prissättning vid stabil generisk konkurrens
Utredaren föreslår ett nytt prissättningssystem för utbytbara läkemedel som bygger på att apoteken förhandlar med läkemedelsleverantörerna om inköpspris. Läkemedelsförmånsnämnden föreslås få uppdrag att kräva in samtliga avtal mellan apoteken och leverantörerna, granska dem och sedan efter sex månader om förutsättningar finns besluta om sänkta utpriser. Idag ändras priserna kontinuerligt beroende på den naturliga konkurrens som finns mellan olika leverantörer. Den effekten försvinner i det föreslagna systemet. Landstinget i Östergötland ser risker för att små generikaföretag slås ut att en oligopolmarknad skapas och priserna på generika går upp.
Landstinget i Östergötland avvisar helt förslaget i denna del. Ett förslag som garanterar fortsatt prispress men som samtidigt förbättrar möjligheterna till kontinuitet för enskilda patienter borde istället föreslagits. Landstinget i Östergötland menar att det förslag som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting kan tillgodose detta behov.

15.8.2 Utredningens överväganden rörande förbrukningsartiklar
Utredaren anser att frågan om förbrukningsartiklar bör utredas vidare i samband med framtida översyn av förmånssystemet och väljer att inte föreslå något nytt.
Landstinget i Östergötland anser att förbrukningsartiklar ska upphandlas och tillhandahållas patienterna av landstingen. Det är endast sjukvårdhuvudmännen som har tillräcklig kunskap på området som kan avgöra vilka förbrukningsartiklar som bäst svarar mot patienternas behov. Det är därför inte rimligt med den lösning som utredaren förespråkar.

15.8.4 Prissättning av extempore- och licensläkemedel
Utredaren förslår att dagens prissättningssystem på extempore ska vara kvar. När det gäller licensläkemedlen anser utredaren att apoteken ska ansöka om licens.
Landstinget i Östergötland anser att det prissättningssystem som finns bara fungerar tillfredsställande på en monopolmarknad med staten som ägare dvs där inga kommersiella vinstintressen tillåts speglas i priset. Det finns ett välfungerande system idag, APL borde brytas ut och läggas i ett statligt monopol. Insynen för och återrapporteringen till landstingen bör i samband med detta förbättras. När det gäller licensläkemedlen borde istället förskrivaren kunna ansöka om licens eftersom det är denne som avgör vilket preparat patienten behöver och därmed är närmast tillhands att ansöka.

15.9 Prissättning av receptfria läkemedel
Landstinget i Östergötland delar utredarens uppfattning att prissättningen liksom idag ska vara fri på icke receptbelagda läkemedel.

16.1 Tillgången till läkemedel
Landstinget i Östergötland delar utredarens bedömning att en grundläggande förutsättning för att läkemedelsförsörjningen ska kunna säkerställas efter en omreglering av apoteksmarknaden är att det finns tillgång till läkemedel av rätt sort i tillräcklig omfattning som patienten kan få inom rimlig tid. En brist är att utredaren inte lägger något förslag till reglering liknande de tidsgränser som Apoteket AB i princip garanterar idag.

16.2.2 Apotekens täckning
Utredaren anser att det i samband med avyttring av delar av Apoteket AB bör ställas villkor om att aktörerna på apoteksmarknaden gemensamt ansvarar för apotekstäckningen i landet.  Vid uppföljning och utvärdering får det på nytt övervägas om det krävs särskilda åtgärder för att tillgodose läkemedelsförsörjningen i landet.
Landstinget i Östergötland delar utredarens uppfattning att läkemedelsförsörjningen måste vara garanterad i hela landet.

16 Distanshandel med läkemedel
Utredaren anser att det inte bör finnas någon begränsning avseende vilka läkemedel som kan tillhandahållas genom distanshandel.
Landstinget i Östergötland delar utredarens uppfattning. Posten och andra distributörer hanterar stora mängder gods och bör även i framtiden kunna hantera läkemedelsförsändelser med den omsorg som krävs. Landstinget i Östergötland anser inte att vissa särskilt stöldbegärliga läkemedel ska förbjudas att skickas via posten. Bekämpningen av narkotikabrott får ske med sedvanliga medel och inte medföra att patienter i glesbygd blir utan livsviktig medicin, smärtlindring eller dylikt.

18. Tillhandahållande av extempore- och licensläkemedel
Landstinget i Östergötland delar utredarens förslag att varje apotek ska kunna tillhandahålla samtliga förordnade extempore- och licensläkemedel liksom att vårdgivare ska kunna införskaffa licensläkemedel för bruk i den egna verksamheten.

19. Åldersgräns vid köp av receptfria läkemedel
Landstinget i Östergötland delar utredarens bedömning att det inte ska införas någon åldersgräns för inköp av receptfria human- och veterinärmedicinska läkemedel. Det vore enligt Landstinget i Östergötlands mening olyckligt att införa åldersgränser för inköp av receptfria läkemedel. Missbruksproblem, som Landstinget i Östergötland ser allvarligt på, försvinner knappast enbart genom att åldersgränser införs för receptfria varor. Dessa problem får angripas på annat sätt. Det skulle också allvarligt förhindra ungdomar att bedriva egenvård, något Landstinget i Östergötland anser vara väsentligt.

20. Säkerställande av att läkemedel lämnas ut till behörig person.
I likhet med utredaren anser Landstinget i Östergötland att dagens regler är tillfyllest även på en avreglerad marknad. Landstinget i Östergötland har också erfarit att det redan idag kan vara svårt för patienter att få ut förskrivna läkemedel om de saknar id-kort eller är dementa och därför inte kan ge fullmakt åt någon att hämta läkemedel. Det har dessutom kommit till Landstinget i Östergötland kännedom att familjehemsföräldrar har svårigheter att hämta ut förskrivna läkemedel till de barn som placerats hos dem i de fall de biologiska föräldrarna vägrar medverka med fullmakter. Landstinget i Östergötland anser att det är en självklarhet att patienter ska kunna erhålla förskrivna preparat eftersom de utgör ett led i vården av den enskilde.

21. Implementering
Landstinget i Östergötland anser att implementeringsfasen är avgörande för om omreglering ska lyckas. Patientsäkerheten måste alltid sättas främst. Landstinget i Östergötland utgår därför från att det inom regeringskansliet skapas grupper som aktivt kan arbeta härmed.

23. Konsekvenser av förslagen
Utredaren anser att förslaget för landstingens del kan leda till ”en något ökad börda för samordning av information till allmänheten m.m.”
Landstinget i Östergötland anser att utredaren i princip underlåtit att konsekvensanalysera förslagen för landstingens del.
Utredaren anger också under denna rubrik att han har föreslagit att en särskild utredning ska göras i vilken hälso- och sjukvårdens roll uppmärksammas i den allmänna strävan att läkemedlen så långt som möjligt ska spegla deras kliniska värde.  Det är intressant att utredaren istället för att själv föreslå en sådan ordning anser att det ska hanteras av en annan utredning. Det rimligaste alternativet hade enligt landstingets uppfattning varit att utredningen ägnat tid åt det istället för de förslag som nu läggs och som är oacceptabla för landstinget.

 


Landstinget i Östergötland

 

2008-03-31 10:12