Kortare köer för de östgötska patienterna

I en artikel i Folkbladet ställer sig Sven S Olsson frågande till resultatet av de så kallade omstruktureringarna i landstinget. Jag skall därför försöka besvara de frågor som Sven S Olsson ställer.

För det första ekonomin.
Det har diskuterats huruvida landstingets omorganisation har resulterat i en bättre ekonomi. År 2002 året innan strukturförändringarna genomfördes redovisade landstinget ett underskott på 284 miljoner kronor. 2005 det första år då omstruktureringen verkat fullt ut redovisade landstinget ett överskott på 458 miljoner kronor. En resultatförbättring på 742 miljoner kronor.

Detta ekonomiska resultat har inneburit att landstinget har kunnat satsa stora extra resurser på tillexempel att behandla psykisk ohälsa och finansiera nya och mycket dyra cancerläkemedel. Bara i budgeten inför 2007 kan ytterligare 100 miljoner tillföras vården av de allra svårast sjuka.

För det andra effektiviteten.
Omstruktureringen medförde att flera länsövergripande centrum skapades. Det har inneburit att vården har effektiviserats. Väntetider för patienter i Östergötland har kraftigt kortats, antalet ”långväntare” (väntat mer än 90 dagar) har mer än halverats. Vad gäller till exempel knäledsplastik som numera utförs i Motala har antalet långväntare minskat med mer än 80% sedan i augusti förra året. Norrköpingsbor som behöver en ny höft eller knäled får i och för sig åka längre men har å andra sidan fått drastiskt kortare väntetider. Min bedömning är att vi i höst inte kommer att ha några patienter i Östergötland som får vänta längre än 90 dagar på ny höft eller knäled.

Ibland framkommer det i debatten att en del kostnader skulle ha ökat kraftigt som ett resultat av omstrukturering, som exempel lyfts ofta resekostnaderna. Bilden som av vissa debattörer lyfter fram är lite tillspetsat att vägarna i Östergötland är fyllda av patienter som far kors och tvärs mellan länets sjukhus. Fakta är att mellan 2003 och 2005 ökade landstingets kostnader för ambulanstransporter och sjukresor med 6 %. Hela den kostnadsökningen beror på en ökad ambition vad gäller ambulansvården i länet.

Avslutningsvis vill jag säga att det självklart fanns saker som inte blev bra i den stora förändring som gjordes. Ett exempel på det var förändringarna av akutverksamheten. Vi har hela tiden justerat de felaktigheter som uppstått, men sammantaget är nu bilden ganska entydig. Vården fungerar mer effektivt nu än för fyra år sedan, köerna har kortats kraftigt och resurser har kunnat frigöras och satsats på de östgötar som har de allra största behoven av vård.

Anna –Lena Sörenson ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden (s)

 

Publicerad i Folkbladet fredagen den 9 juni 2006

2006-06-09 10:58