Socialdemokratiskt yrkande om landstingets ekonomi

Ärende 3:1 Produktionsenheternas åtgärdsplaner samt av landstingsdirektören beslutade generella åtgärder.

Landstinget befinner sig i ett bekymmersamt ekonomiskt läge. Under 2008 redovisade landstingets produktionsenheter ett underskott på 328 miljoner. Hittills finns inga tecken på att det ekonomiska läget har förbättrats och de ekonomiska åtgärder som nu föreslås är otillräckliga.

Lika oroväckande är bristerna i ledning och styrning av landstinget som den borgerliga majoriteten uppvisar. Exempelvis kan vi konstatera att Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om prioriteringar och avtal inte längre är relevanta och att landstingets Finansplan byggde på helt orealistiska ekonomiska antaganden och därmed saknade relevans redan när den antogs av Landstingsfullmäktige

En konsekvens av bristerna i ledning och styrning är att Landstingsstyrelsens ledamöter nu föreslås besluta om åtgärder utan något underlag om vad dessa för effekter på den östgötska hälso- och sjukvården. En konsekvens av bristen på strukturerat arbete med uppdrag och prioriteringar är att styrelsen nu föreslås fatta beslut om vertikala prioriteringar.


Landstingsstyrelsen föreslås BESLUTA

att lägga landstingsdirektörens redovisning av vidtagna åtgärder till handlingarna.

att landstingsdirektören ges i uppdrag att snarast återkomma med konsekvensanalys och helhetsbedömning av produktionsenheternas förslag

att analys och helhetsbedömning och kompletteringar ska göras utifrån följande principer:

 

1. De begränsade resurserna som står till hälso – och sjukvårdsnämndens förfogande skall fördelas så att de som har de största behoven skall tillgodoses i första hand. Fördelningen skall ske i öppna processer så att det är tydligt vilka andra, lägre prioriterade vårdbehov är som får stå tillbaka. Hälso– och sjukvården skall fördelas efter behov där politiken tar ansvar för övergripande resursfördelning och horisontella prioriteringar. Professionen tar ansvar för att det upprättas rangordninglistor och därmed de vertikala prioriteringar som blir följden.

2. Den östgötska vården skall vara likvärdig. Oavsett var man bor i Östergötland skall man ha tillgång till likvärdig vård.

3. Skattefinansiering av sjukvården är grunden, med mindre inslag av avgifter. Försäkringsfinansiering är inte ett alternativ.

4. För att möta medborgarnas långsiktiga behov och tillvarata nya medicinska möjligheter krävs en ökad tydlighet i rollerna samt ansvaret för ledning och styrning. Det krävs också att vårdens medarbetare är väl rustade för ett kontinuerligt utvecklings- och förbättringsarbete. Åtgärder som riskerar hälso- och sjukvårdens utvecklingskraft och därmed den långsiktiga kvalitén skall ej genomföras.

5. Förslagen som inkommit från produktionsenheterna visar på den diskussion kring förändringsuppdrag inom landstinget som finns och de återkommande kritiska synpunkter från ledare och medarbetare kring struktur, kundfokus och styrning av service funktionerna i sjukvården som framkommer. Förslag skall tas fram som syftar till en omprövning fördelningen mellan vad som ingår i produktionsenheternas egen organisation kontra vad som sak köpas av landstingsgemensamma serviceenheter eller landstingets upphandlande servicetjänst

 

Utöver detta krävs kompletterande förslag på ytterligare åtgärder för nå ekonomisk balans. Viktigt är att dessa och andra åtgärder inte motverkar långsiktiga utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården. Dessa utvecklingsområden är viktiga för att dels nå en långsiktigt ekonomisk balans men framförallt en hög kvalité i den östgötska vården. Därför upprepar vi våra tidigare yrkanden från finansplanen:

· att utveckla medborgarinformation samt tillskapa ett producentoberoende stöd för medborgarens vårdval.

· att stärka sjukvårdsrådgivningens ställning så att patienten kunna lotsas vidare och vid behov få en tid direkt.

· att stärka primärvården i framför allt i Norrköpings och Linköpings tätorter.

· att utreda ett utvidgat patientinflytande som omfattar utredningstiden såväl inom primärvården som inom specialistvården. Det kan exempelvis lösas såväl med tidskrav som med krav på personliga utredningsplaner som upprättas i samverkan med patienten.

· att inom ramen för uppdrags- och prioriteringsprocessen säkerställa att behov med krav på snabbare tillgänglighet blir tydliggjorda och i lämpliga fall också försedda med tidskrav.

· att utarbeta och implementera riktlinjer för att beakta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård och insatser i planen för horisontella prioriteringar.

· att fortsätta och arbetet med att tydliggöra Universitetssjukhusets framtida roll

2008-02-29 10:33

TopGallery