Idag debatterar jag med finansminister Anders Borg (M) om regeringens ovilja och oförmåga att ta sig an det ökade skattegapet mellan Danmark och Sverige.
En ny utredning från Statskontoret visar att Sverige kompenserar Danmark med 21 kronor per intjänad hundralapp medan vi bara får tillbaka 8 kronor från danskarna för arbetspendlare. Det är rena Ebberöds bank och regeringen har inte ens begärt en omförhandling med Danmark. Vi som vill främja Öresundsregionens tillväxt måste se till att regeringen agerar – för varje dag som går ökar skattegapet och det blir allt dyrare för Danmark att rätta till skevheterna.
Arbetspendlingen över Sundet har ökat kraftigt de senaste åren – och det är bra. Men tillämpningen av skatteavtalet från dansk sida, liksom de stora bristerna i avtalet, gör att hela integrationstanken kan motverkas av ett folkligt missnöje med ”snyltande”. Tendenserna har vi redan sett i områden med många danskar och vid ett möte med föreningen Öresundsborger fick vi politiker klart för oss att de danska pendlarna inget hellre vill än att betala sin skatt i Malmö.
Statskontorets utredning visar att problemet ökar lavinartat. Bara mellan 2004 och 2007 fördubblades lönesumman som arbetspendlare från Sverige tjänade i Danmark. Sedan dess vet vi att pendlingen ökat än mer. 2006 var den lönesumman 5,6 miljarder kronor och borde då ha gett 1,7 miljarder till de svenska hemkommunerna, men kompensationen blev bara drygt 600 miljoner. Det innebär att de svenska kommunerna idag förlorar minst 2 miljarder kronor.
Obalansen i skatteavtalet och dess tillämpning gör att situationen förvärras än mer om pendlingen i andra riktningen ökar. Över tid kommer säkert den danska inpendlingen att öka – inte minst ESS-etableringen i Lund kan medverka till det. Men då uppstår det paradoxala att Sveriges kommuner får betala mer än dubbelt i kompensation till danska kommuner.
Redan 2007 visade Skatteverket på skevheterna i avtalet och på att endast 28 procent av pendlarna överhuvudtaget berördes av avtalet. Regeringens svar då var att avvakta ett gynnsamt förhandlingsläge och sedan dess har regeringen inte gjort annat än just avvaktat. Regeringen har menat att frågan måste lösas när Danmark har någon annan angelägen fråga att tala med Sverige om. Men en sådan förhandlingstaktik tar man till när parternas utgångsläge är någorlunda jämbördigt.
Här har vi en situation där Danmark profiterar på ett fördelaktigt avtal – och tillämpar det på ett för sig gynnsamt sätt. När en sådan obalans råder ligger det i bägge parters intresse att rätta till det. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har i diffusa ordalag talat om att ha något att erbjuda Danmark i en förhandling. Man undrar ju om det är Ven som ligger i potten. Under tiden regeringen inväntar rätt förhandlingstillfälle ökar gapet lavinartat. När finansminister Anders Borg tillträdde handlade det om några hundra miljoner kronor som tills idag ökat till miljarder.
För Danmark blir det dyrare för varje dag att medverka till att pendlarna får vara med och finansiera välfärden där de och deras familjer bor. Jag är ledamot av skatteutjämningskommittén som utreder frågan om hur pengarna som trots allt flyter in till Sverige fördelas. Statskontoret har i en rapport till oss visat att de skånska pendlarkommunerna missgynnas kraftigt av dagens system.
Idag läggs intäkterna från Danmark i den stora påsen för utjämning. Den studie vi nu fått visar att om man istället fördelar pengarna på de kommuner som har kostnaderna för pendlarna så minskar inkomstutjämningen men kostnadsutjämningen ger tillbaka ännu mer. Det beror på att pendlarkommunerna ser ut att ha mycket lägre sysselsättning än de har och därför antas de inte ha behov av barnomsorg i så stor utsträckning. Det är naturligtvis nödvändigt att snarast rätta till de här felen.
Pendlarkommunerna skulle med en sådan förändring leva mer på egna intäkter och ha utrymme för bättre kvalitet i välfärden. Men en sådan förändring rättar inte till skattegapet mellan Danmark och Sverige – det rättar bara till orättvisorna mellan kommunerna i Sverige. Skattegapet kan bara regeringen rätta till genom att kräva ett rättvist skatteavtal med Danmark.
Leif Jakobsson (S)
Riksdagsman Malmö
Publicerad i Sydsvenskan 28 juni 2010