Vi håller med representanterna för den styrande Femklövern i Region Skåne (Aktuella frågor 28.1) om att diskussioner i sak är att föredra framför diskussioner i form.
Ofta är dock formerna en förutsättning för kvaliteten på sakdiskussionen. En förutsättning för att kunna diskutera sakfrågor är exempelvis att man pratar med varandra. Om sakdiskussionen skall bli meningsfull krävs därutöver att den viktiga informationen är tillgänglig för alla som deltar i diskussionen.
Det vanliga i Region Skåne är för närvarande att inget av ovanstående villkor är uppfyllt innan majoriteten har fattat sitt beslut. När beslut väl är fattat går det däremot utmärkt att komma till oppositionen och facket för att prata och informera.
Det är naturligtvis inte konstigt, med ett sådant ledarskap, att en del av diskussionerna kommer att handla just om formerna för beslutsfattandet.
När det gäller den information om bildandet av Skånes universitetssjukhus, Sus, som majoritetens gruppledare hävdar att Uno Aldegren fick ”i god tid” så kom informationen i form av ett halvfärdigt dokument på torsdagen, eller möjligen onsdagen, innan presskonferensen den 26 oktober 2009.
Samtidigt som dokumentet överlämnades informerades om att presskonferensen var planerad till måndagen. Någon diskussion i sak efterfrågades naturligtvis inte, beslutet var ju redan fattat, däremot gjordes det klart att det vore välkommet om vi på stående fot sade ja till sammanslagningen. Det gjorde vi inte, av lätt insedda skäl.
Femklövern kan rimligtvis inte mena att oppositionen brukar avstå från att diskutera sakfrågor. Vi har diskuterat sakfrågor under hela mandatperioden och avser att fortsätta göra det.
Exempelvis har våra båda partier gjort flera utspel om sammanslagningen av universitetssjukhuset där våra ståndpunkter i sakfrågan tydliggjorts. Likadant när det gäller Hälsostaden i Ängelholm. Diskussionerna om regionledningens ledarskap och syn på den demokratiska processen är dock inte enbart en fråga om formalia, utan även i allra högsta grad om förtroende och möjligheten till långsiktighet i de stora beslut som fattas.
I det avseendet är det försämrade politiska klimatet i Region Skåne väldigt olyckligt.
Att regionledningen brister i att informera om och förankra sina beslut är det för övrigt fler än oppositionen som drabbas av.
När Vårdförbundet nu säger upp samverkansavtalet med Region Skåne är det resultatet av precis det som vi kritiserade regionledningen för i vår första artikel, nämligen att man diskuterar med fack och opposition först efter det att man har bestämt sig, pressmeddelandena är skickade och besluten i princip redan är fattade.
Då blir diskussionerna bara ett spel för galleriet, något man inte gärna ägnar sig åt som oppositionspolitiker, och definitivt inte kan ägna sig åt som förhandlare för tusentals anställda i Region Skåne.
Om regionledningen anser sig kunna ta så lätt på oppositionens kritik av ett försämrat samtalsklimat i Region Skåne, så borde man åtminstone ta den fackliga kritiken på riktigt stort allvar. Lite självkritik i formfrågan vore på sin plats för majoriteten. Så kommer sakdiskussionerna också att bli intressantare.
UNO ALDEGREN (S)
VILMER ANDERSEN (V)
Publicerad i Sydsvenskan 9 februari 2010