Vi anser att yttrandet är alltför korthugget och avfärdande och att frågan om traumasjukvårdens framtid blir alltför styvmoderligt behandlad. Det är lätt att dela uppfattningen att utredningen inte för sig själv kan utgöra underlag för mer konkreta beslut kring investeringar och prioriteringar. För detta behövs en mer detaljerad nulägesbeskrivning. Dock ligger det i sakens natur att ett dokument med underrubriken ”övergripande målbild” inte heller har några sådana ambitioner. Ett sådant dokument bör ligga till grund för inriktningsbeslut och fortsatta utredningsuppdrag. Den styrande majoriteten väljer istället att avfärda utredningen som betydelselös. Helt i onödan anser vi, då utredningen rymmer väldigt många politiskt viktiga frågor att ta ställning till.
Frågan om den framtida kompetensförsörjningen och kvalitetsutvecklingen innehåller frågor om hur vi utbildar fler akutläkare, hur vi riggar ett arbetssätt som ger läkare en större prehospital vana, hur vi säkrar en bättre uppföljning och hur forskningen kring traumatologi stärks. Frågan om den framtida organisationen rymmer frågor kring huruvida det ska finnas ett särskilt Traumacentrum, om det verkligen behövs traumakommittéer på varje sjukhus, om vi vill ha en multidisciplinärt sammansatt styrgrupp under regionvårdsnämnden och vilka samordningsmekanismer i övrigt som behövs för att hålla samman kedjan från utlarmning till rehabilitering. Frågan om investeringar rymmer i huvudsak frågor om op-salar och en helikopter, men även CT-kapacitet för extremt överviktiga. Att ett fragmentiserat journalsystem får konsekvenser för patientsäkerhet och behandlingstider är inte ett isolerat problem för traumasjukvården, men traumasjukvården ställer specifika krav på utvecklingen av IT-stödet. Inte heller om detta vill den styrande majoriteten ha en uppfattning.
En rimligare arbetsordning än att bara avfärda utredningen vore att ta ställning till i vilka delar den övergripande målbilden som presenteras är önskvärd, och i vilka delar den inte är det. Därefter kan respektive sjukvårdshuvudman göra egna analyser kring nuläget, vad målbilden innebär för den egna organisationen och vad som är realistiskt att genomföra på kort och lång sikt.
Det handlar om stora värden, mätt i såväl liv och hälsa, som i ekonomiska resurser. Det borde kunna innebära en mindre styvmoderlig behandling av en utredning om traumasjukvårdens framtid.
För Socialdemokraterna i regionstyrelsen
Rikard Larsson