Bekämpa brott och orsakerna till brott

 

Rätten till trygghet mot brott är en grundläggande välfärdsfråga. Ingen ska behöva vara rädd för att gå ut om kvällarna, varken gamla eller unga, kvinnor eller män. Vi har alla ett ansvar för att förebygga brottslighet och för att skapa ett samhällsklimat där alla kan känna sig trygga.

Brottsutvecklingen på senare år är inte entydig. Stöldbrotten, som står för närmare hälften av all brottslighet, har minskat sedan början av 1990-talet. Bland annat minskar bil- och cykel-stölder samt bostadsinbrott. Det är bra. Men samtidigt har antalet anmälda våldsbrott ökat. Det gäller bland annat misshandel, våldtäkt och rån. Till viss del beror uppgången säkert på att anmälningsbenägenheten har ökat, t ex när det gäller sexualbrott och våld mot kvinnor, men en stor del av ökningen är sannolikt faktisk. Vi lever i ett våldsammare samhälle än tidigare, och det finns därför idag en utbredd känsla av otrygghet bland många. Detta måste tas på stort allvar.

En strategi för att minska brottsligheten och öka tryggheten måste innehålla både brotts-bekämpande och sociala insatser. Vi är övertygade om att ett samhälle som präglas av jämlikhet och minskande klyftor mellan fattiga och rika utgör den bästa grunden för att förebygga brott. Därför slår vi vakt om en ambitiös fördelningspolitik och en stark generell välfärd. Vi är också övertygade om att brottslighet ofta föds ur utanförskap, och utanförskap i sin tur ofta föds ur arbetslöshet. Därför måste vi åter till full sysselsättning.

Barns och ungdomars uppväxtvillkor är avgörande för det brottsförebyggande arbetet. På många sätt är familjen samhällets bästa förebyggande resurs. Ibland är emellertid familjen en del av problemet och inte en del av lösningen. Det gäller t ex när det förekommer kriminalitet eller missbruk i familjen. När familjen är svag, måste samhället vara starkt. Då måste det finnas en stark social barn- och ungdomsvård och en stark missbrukarvård, så att barnen kan få skydd och hjälp och att föräldrarna kan få vård mot sitt missbruk. Att erbjuda föräldraut-bildning i samband med den första kontakten med socialtjänsten är ett av många verktyg för att stärka föräldrarollen.

En aktiv kommunal ungdomspolitik är också viktig för att fånga upp ungdomar som håller på att hamna i kriminalitet. Det gäller t ex fritidsverksamhet och tillgång till idrottsaktiviteter. Det behövs också ett aktivt kommunalt alkohol- och drogförebyggande arbete, för att minska ungdomars drickande och droganvändning.

Ett mycket oroande tecken på senare år är de nätverk av unga kriminella som börjar ta form i våra storstäder, och som bl.a. gör sig skyldiga till en stor mängd rån och stölder. Det är mycket viktigt att med polisiära och sociala insatser motverka en sådan utveckling.

Mycket av brottsligheten, t ex en stor del av stölderna och inbrotten, är missbruksrelaterad. Det är därför nödvändigt att det finns en fungerande missbrukarvård, där alla som behöver
 
hjälp kan få det i rimlig tid. För att lyckas behövs en sammanhållen vårdkedja, där avgiftning, vård och behandling och eftervård hänger samman. I Region Skåne behövs fler avgiftnings-platser, och det behövs bättre samverkan mellan kommunerna och regionen. För den som avtjänat sitt straff inom kriminalvården är det också viktigt med eftervård. Ute i kommunerna måste det finnas ett ordnat mottagande som hjälper till med återanpassningen till samhället och som motverkar det kriminella beteendet.

Rättsväsendets insatser mot brottsligheten måste stärkas, och det är viktigt att polisen finns närvarande i hela Skåne. Sedan år 2000 har antalet poliser i Sverige ökat med 1500. I Skåne har motsvarande ökning varit över 200. Det är mycket bra och antalet poliser i Skåne måste fortsätta att öka. Polisen behöver även öka sin andel av personal med utländsk bakgrund. Skåne är en stor rekryteringsbas för poliser, och en ny polisutbildning bör därför förläggas till Skåne. Fler poliser behövs i hela Skåne, såväl i de större städerna som i de glest befolkade delarna.

Polisen bör också få bättre redskap, bl.a. mot den organiserade brottsligheten, som vi ser växa till sig i Skåne. Det gäller t ex kriminella mc-gäng och alkohol- och narkotikasmuggling. Polisen bör därför få rätt att genomföra hemlig avlyssning, s.k. buggning, av personer som misstänks vara inblandad i grov brottslighet. Också polisens och tullens resurser för att utreda ekonomisk brottslighet måste utökas, och samverkan förbättras.

Socialdemokraterna i Skåne vill:

  • att den sociala barn- och ungdomsvården stärks,
  • att missbrukarvården byggs ut, med bl.a. fler avgiftningsplatser och sammanhållen
    vårdkedja,
  • att alla kommuner inrättar former för lokalt brottsförebyggande och alkohol- och drogförebyggande arbete,
  • att en polisutbildning förläggs till Skåne.