Vision för ett hållbart Skåne

Vision för hållbart Skåne, antagen av de skånska socialdemokraternas kongress 2009


I de politiska riktlinjerna, som antogs av partikongressen 2005, inleds avsnittet En hållbar utveckling:

”Vi vill alla leva i ett samhälle där luften är frisk, vattnet rent, skogarna gröna och maten hälsosam. Att få ströva i naturen, plocka bär eller klättra i berg är en viktig del av vår livskvalitet. För socialdemokratin är målet att kunna överlämna en bättre värld till kommande generationer än vi fick av våra föräldrar. Kunskapen och medvetenheten om sambanden måste öka och komma alla till del.”

Inriktningen av miljöpolitiken har utvecklats vidare i bl a det rådslagsarbete som bedrivits under senare år. En särskild klimatplattform har tagits fram inom ramen för rådslaget om vårt klimat.
Distriktsstyrelsen har den 15 december 2008 yttrat sig över detta.

I Skåne har Länsstyrelsen, med bred regional förankring, 2003 lagt fast Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, med målåret 2020. Utgångspunkten har varit de nationella miljömålen, som anpassats till de skånska förhållandena. Syftet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Varje år redovisas en uppföljning av de skånska miljömålen, där en bedömning görs av situationen för varje miljömål.

Distriktsstyrelsen anser att Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram är en mycket viktig utgångspunkt för miljöarbetet i Skåne.
Omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle kräver att alla medverkar; medborgare, föreningar, näringsliv, samhällets olika institutioner på olika plan. För att nå uppsatta mål krävs en tydlig strategi för information, medborgardialog och förankring.

Förslag till vision för ett hållbart Skåne

Några viktiga skånska förutsättningar

Skåne är Sveriges sydligaste landskap, omgivet av hav. Längs kusterna finns på vissa platser problem med översvämningar och erosion. Klimatet är milt och blåsigt. Landskapet hyser en stor mängd värdefulla naturtyper och en rik biologisk mångfald. Stora delar präglas dock av intensiv jordbruksdrift, i söder och väster ofta kopplad till grisproduktion, i övriga delar mjölk- och nötköttsproduktion. Den intensiva jordbruksdriften bidrar till miljöproblem såsom övergödning och giftspridning.

Den biologiska mångfalden hotas.

Skåne är Sveriges mest tätbefolkade region, med en betydande  befolkningsökning och ett högt exploateringstryck. Tillväxten i Skåne är högre än i landet i övrigt. Huvuddelen av befolkningen bor i västra och södra Skåne, men Skåne kännetecknas också av ett stort antal tätorter spridda över landskapet. Kännetecknande för Skåne, tillsammans med Själland, är att det finns åtskilliga utbildningsinstitutioner. I regionen bedrivs ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete av såväl universitet/högskolor som näringslivet.

Skåne präglas av närheten till Danmark och Östersjöländerna i söder. På grund av sitt geografiska läge är Skåne en transitregion för godstransporter från hamnarna och Öresundsbron. Trafiken på väg E6 har fördubblats på tio år. Även övrig trafik på vägarna har ökat kraftigt. Genom stora satsningar på  ollektivtrafiken har emellertid en betydande andel av resorna kunnat föras över till kollektivtrafiken. T ex ökade resandet med Skånetrafiken år 2006 med ca 10%. Det samlade transportarbetet förväntas öka.

Trafiken svarar för de största miljöpåverkande utsläppen: ca 90 procent av kvävedioxidutsläppen och ca hälften av utsläppen av koldioxid, flyktiga organiska ämnen och svavel. Trafiken orsakar även buller, barriäreffekter, trängsel mm.

Sammanfattningsvis kan sägas att de största miljöproblemen i Skåne härrör från jordbruket och trafiken.

Vision

År 2020 är de stora miljöproblemen lösta i Skåne.

  • Utsläppen av klimatgaser, miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten har minskat från vägtrafiken. Minst 90 procent av skåningarna har möjlighet att välja att åka kollektivt till arbete och utbildning. Godstransporterna på väg har minskat, och de har ökat på järnväg.
  • Alternativa energikällor, till exempel vindkraft, biogas, solceller och vågkraft används i större omfattning. Kärnkraften i Skåne är avvecklad för gott.
  • All ny bebyggelse är klimatsmart. Äldre bebyggelse använder mindre energi.
  • Utsläppen av miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten har minskat från jordbruket.
  • Den biologiska mångfalden har ökat. Värdefulla naturtyper och kulturmiljöer är säkerställda. Fler naturområden görs lättillgängliga för allmänheten.
  • Miljögifterna i samhället, t ex i varor, avfall och slam, har minskat.
  • Samhällsplaneringen har den inriktningen att transportbehovet har minskat och att exploateringen av mark- och landskap för ny bebyggelse och infrastruktur har minskat.
Riktlinjer

Den övergripande riktlinjen för miljöpolitiken är att nå visionen till år 2020. En närmare redovisning av vilka åtgärder som behöver genomföras kommer att finnas i Skåneprogrammet, vilket ska antas av distriktskongressen år 2010.
Vid utarbetandet av Skåneprogrammet skall bl a följande frågor särskilt övervägas och konkretiseras med åtgärdsförslag:

  • Minska utsläppen från trafiken. Vilka satsningar på infrastruktur är nödvändiga för att bl a skapa förutsättningar för att kraftfullt öka dels det spårbundna resandets andel av persontransporterna, dels andelen gods på järnväg?
  • Hållbar samhällsplanering ur ett skånskt perspektiv. Hur bör samhällsplaneringen bedrivas för att skapa bra utgångspunkter för ett långsiktigt hållbart samhälle, som är resurssnålt med bl a minskat transportbehov, minskad exploatering och miljöbelastning?
  • Minskat energibehov. Vilka åtgärder behövs för att minska energibehovet i samhället, t ex i byggnader och fordon?
  • Ökad användning av förnybar energi. Vilka åtgärder ska genomföras för att t ex öka användningen av biogas, vindkraft och solenergi?
  • Miljöanpassat jordbruk. Vilka åtgärder ska vidtas för att minska utsläppen av gifter och övergödande ämnen samt för att utveckla den biologiska mångfalden? Vilka åtgärder bör vidtas för att öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel?
  • Vilka åtgärder måste vidtas för att minska utsläppen av miljögifter totalt sett?
  • Miljö- och landskapsanpassat skogsbruk. Hur kan arealerna för de naturligt växande trädslagen i Skåne, i första hand de ädla lövträden bok och ek, långsiktigt ökas?
  • Skydda och utveckla den biologiska mångfalden. Vilka åtgärder behövs för att säkerställa värdefulla naturtyper och kulturmiljöer samt områden för rekreation, friluftsliv och naturupplevelser?
  • Miljöforskning. Vilka satsningar bör göras på miljöforskningen inom skånska universitet och högskolor?
  • Hur kan man utforma tydliga miljö- och rättvisekrav vid offentlig upphandling?
  • Ekonomiska styrmedel. Är de möjliga och nödvändiga för att lättare nå målen, och hur ska de i så fall utformas?
  • Information, medborgardialog och förankring. Hur utformar vi omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle, så att alla känner sig delaktiga och kan medverka?
  • Omhändertagande av organiskt avfall såsom matavfall. Vilka åtgärder bör vidtas för att bland annat kunna omhänderta 35 procent av matavfallet för biogasproduktion till 2010
Sidan uppdaterades senast: 2009-08-26 10:26

TopGallery