Fördjupning av rapporten i åtta punkter

  1. Särskild satsning på psykologiskt stöd i skolhälsovården

    Socialstyrelsen har konstaterat stora brister i skolhälsovården i Stockholms län i synnerhet vad gäller arbetet med att förebygga och behandla psykisk hälsa bland eleverna. Detta är dels en resursfråga och dels en fråga om metodik. Skolhälsovården har en unik möjlighet att tidigt upptäcka och hantera ungas psykiska ohälsa, om den har rätt verktyg. Särskilt vill vi här lyfta fram behovet av kompetens för att möta olika grupper på ett professionellt sätt, varför det finns ett behov av att till exempel höja personalens HBT-kompetens. Satsningen på Skolhälsovård i Stockholms stad innebär en resursförstärkning med c:a 20 skolpsykologer eller motsvarande personalkategorier.

  2. Nya anti-skolkteam i Stockholms stad

    Sedan 2004 har Sundbybergs kommun med ekonomiskt stöd från Myndigheten för Skolutveckling drivit ett samverkansprojekt för att minska långtidsskolk. Samverkan mellan olika myndigheter och yrkeskategorier innebär att elever inte hamnar mellan stolar samt ger möjlighet till individuellt anpassade åtgärdsprogram. Erfarenheten från programmet är att elever skolkar av många olika – men behandlingsbara – orsaker. Det kan handla om social fobi, ångest, svåra hemmaförhållanden eller inlärningssvårigheter. Inom ramen för Sundbybergsprojektet har det funnits tillgång till bland annat kognitiv beteendeterapi och speciallärare. Från 2004 till 2007 minskade projektet antalet hemmasittare från 25 elever till en enda elev. Nu vill vi införa denna arbetsmodell i de områden i Stockholms stad som inte redan har liknande samverkansverksamhet. Landstingets psykiatri ska här ingå som en självklar samverkanspart. Anti-skolkteam ska arbeta med såväl elever på grundskolan som med gymnasieelever, trots att de senare inte omfattas av skolplikt. Det är viktigt att oavsett skolform fånga upp elever som mår psykiskt dåligt och som har risk att inte klara skolan. I de fall liknande och välfungerande verksamhet finns lokalt behålls den befintliga verksamheten. Målet är att under mandatperioden minska långtidsfrånvaron med 90 procent.

  3. Sömnmottagning för barn och unga

    Sömnproblem blir allt vanligare hos unga och är associerade med olika psykiska problem och diagnoser. För en del kan problemen vara övergående och lösas genom bättre och mer regelbundna kvällsrutiner. För andra blir dock problemen långvariga. Genom att komma tillrätta med sömnen kan psykiska besvär liksom koncentrationssvårigheter förebyggas och i viss utsträckning behandlas.  Vi föreslår därför att landstinget sluter avtal med en eller flera privata sömnmottagningar i Stockholmsregionen, vars sömnutredningar idag endast är tillgängliga för privatbetalande patienter. Uppdraget till vårdgivarna ska bland annat vara att erbjuda utredning och behandling som särskilt inriktar sig mot barns och ungas sömnproblematik. Stockholms stad ska ge Skolhälsovården ett särskilt uppdrag i att arbeta med att förebygga sömnproblem.

  4. Större tillgång till vård för unga med psykisk ohälsa

    Unga som söker vård för psykisk ohälsa vid vårdcentralen ska inte vägras hjälp på grund av dålig lönsamhet eller tidsbrist hos personalen. Vi vill avskaffa Vårdval Stockholm och införa  Hälsoval Stockholm i primärvården. Ersättningen till vårdgivarna ändras så att de har råd att anställa personal med psykosocial kompetens och tid för att ge stöd vid psykisk ohälsa. Genom den nya ersättningen ska det helt enkelt börja löna sig för vårdgivarna att behandla psykiska besvär, vilket inte är fallet med det nuvarande vårdvalssystemet. Patienter i behov av längre besök och sammansatta vårdinsatser vid vårdcentralen ska få det. Genom kompetensutveckling i psykisk ohälsa för vårdpersonalen förbättras möjligheterna att upptäcka psykiska besvär hos unga patienter som inte alltid vågar söka vård för den typen av problematik. Patienter med svårare psykiska besvär ska givetvis kunna slussas vidare till specialistvården.

  5. Internetpsykiatri för unga under 18 år

    Många unga mår psykiskt dåligt, men alla kanske inte känner att de vill uppsöka en vårdmottagning eller BUP för att få hjälp. Ofta är det också så att behovet av hjälp för vanligt förekommande psykisk ohälsa är långt större än tillgången på vård. I Stockholms läns landstings egna regi erbjuds idag internetförmedlad psykologisk behandling, vilket både ökar tillgängligheten och erbjuder ett bra komplement till andra vårdformer. Personer från 18 år och uppåt kan utan remiss anmäla sig till KBT-behandling förmedlad via Internet, bestående av textmaterial och övningar att göra på egen hand hemma. En gång i veckan erbjuds deltagarna även uppföljande kontakt med erfaren behandlare. Vi vill att Internetpsykiatrin prövar möjligheterna att utveckla sitt koncept för att även kunna hjälpa unga med psykisk ohälsa som ännu inte fyllt 18 år.

  6. Nytt centrum för att främja ungas psykiska ohälsa

    Under de senaste åren har ett stort antal utredningar producerats som ger förslag på insatser som kan främja ungas psykiska ohälsa. Likaså har forskningen om evidensbaserade metoder för att förebygga psykisk ohälsa gjort framsteg. Det är bra. Men vem ska göra något konkret av alla idéer som verkar ha hamnat i landstingets och kommunernas byrålådor? Vi föreslår att ett centrum för ungas psykiska ohälsa bildas i gemensam regi mellan Stockholms läns landsting och Stockholm stad med det uttalade syftet att med utgångspunkten för evidensbaserad forskning förebygga psykisk ohälsa. Även andra intresserade kommuner i länet ska erbjudas möjligheten att ingå som partner i centrat. Centrat får i uppdrag att organisera insatser som kan nå en bredare grupp unga och som efterfrågar råd och stöd för att kunna hantera och förebygga nedsatt psykisk hälsa. Det kan handla om att upprätta en jourhavande psykologlinje, erbjuda kurser i stresshantering och mindfulness, samordna kvalitetssäkrad information om psykisk ohälsa på nätet med mera, samt erbjuda gruppsamtal kring olika former av problematik som många unga stöter på. Centrat ska också stödja skolhälsovården och ungdomsmottagningarna med metodutveckling utifrån aktuell evidensbaserad forskning.

  7. Särskild fritidsverksamhet för HBT-ungdomar, fler fältassistenter och ungdomsmottagningar

    Kommunernas olika socialt inriktade verksamheter fyller en viktig funktion i att finnas där ungdomar är för att ge vuxenvärldens stöd i svåra situationer. Fritidsgården Egalia fyller en viktig funktion som fristad för många HBT-ungdomar i Stockholm, men har av den borgerliga majoriteten i Stockholms stad fått en snål anslagstilldelning. Vi är beredda att säkra finansieringen och en god kvalitet i verksamheten genom ett resurstillskott.
    Likaså behövs en förstärkning av fältassistentverksamheten i Stockholms stad. Fältassistenterna fyller en viktig funktion genom sitt uppsökande och förebyggande arbete. I dag finns bara en regel om två fältassistenter per stadsdelsområde, vilket är otillräckligt. Vi är därför beredda att anställa 20 ytterligare fältassistenter.
    Till ungdomsmottagningarna kan unga i åldrarna 12-23 år vända sig om de har frågor om sådant som hör ungdomsåren eller sex och samlevnad till. Men ungdomsmottagningarna erbjuder också kuratorssamtal. För att förstärka denna viktiga verksamhet vill vi i Stockholms stad ge ett resurstillskott motsvarande c:a 15 extra personal.

  8. Kurser i stresshantering och studieteknik på gymnasiet

    Många unga upplever i dag en stark stress i skolarbetet. I takt med att intagningspoängen på många högskoleutbildningar har stigit så har också kraven på eleverna ökat. Höga krav i skolan är i grunden sunt, men skolan måste ge eleverna tillräckliga verktyg för att klara dem. Vi vill därför göra en satsning på frivilliga och kostnadsfria kurser i stresshantering och studieteknik för gymnasieelever, för att på så vis rusta dem både inför studier och framtida arbetsliv.
Taggar:
Relaterat