Mongoliet (Mongul Uls)

Mongoliet (Mongol Uls)

Landet
Ytan är tre gånger Sveriges, eller 1 566 500 km² .Gränsar i norr mot Ryssland, i söder mot Kina. Uppdelat i fyra områden som består av bergskog, stäpper, bergstäpper, halvöken och öken. Det mesta av landet är högland och de egentliga bergen ligger i landets västra del. Landet hade 2,8 miljoner innevånare och en befolkningstillväxt på 2 % per år


 
     Karta över Mongoliet

Historia
Modern arkeologi har visat att människor för första gången spred sig över Centralasien för ungefär 500 000 år sedan. Under årtusendenas gång utvecklades successivt en nomadkultur med hårt sammanknutna stambildningar. Dessa stammar har under olika perioder i historien expanderat och hotat de angränsande högkulturerna, t ex hunnernas invasion av Rom på 400-talet e. Kr.

På 1200-talet enades de mongoliska stammarna under Djingis Khan och mongoliska erövringståg påbörjades i alla riktningar. Vid sin död 1227 härskade Djingis Khan över et enormt centralasiatiskt rike och detta utvidgades under hans söner och sonsöner till att sträcka sig från Polen till Kina.

Detta rike innebar en snabb utveckling av kultur, vetenskap och nationalism inom sitt område. De mongoliska härskare var skickliga på att ta tillvara alla kunskaper som fanns inom deras område och att samtidigt krossa feodala strukturer som hindrade folkens utveckling.

Det mongoliska väldet försvagades på grund av inre splittring och under 1600-talet hamnade mongolerna under manchu-kinesisk överhöghet. Mongoliet förblev sedan en kinesisk provins fram till det kinesiska kejsardömets fall 1991. Ryssland stödde mongoliska ledare mot Kina och Japan och under perioden 1912-1919 blev landet ett ryskt protektorat. Sedan följde invasioner från olika håll. Mongoliet hade då ca 500 000 invånare varav 100 000 var munkar.

1921 besegrades kineserna av den ryske generalen Roman von Ungern-Sternberg och den sovjetiska armén besegrade ockupanterna. 1924 utropades den Mongoliska Folkrepubbliken som den andra kommunisktiska staten i världen. Landet blev en enpartistat under MPRP och en satellitstat till Sovjet.

Åren fram till andra världskriget karakteriserades av kommunistiska ekonomiska och social reformförsök vilket innebar förtryck av politiskt oliktänkande och krossande av landets religiösa institutioner. (det beräknas att ca 30 000 munkar och nunnor avrättades och i stort sett alla kloster revs). Pga hotet från Japan stärktes landets försvar.

Efter andra världskriget blev Mongoliet en integrerad del av den kommunistiska internationalen och Sovjetunions inflytande bestod. Landet inträdde i FN 1961 och tog ställning för Sovjet i konflikten mellan Kina och Sovjet.

1989 ägde de första demonstrationerna för reformer och mot regimen rum. Oppositionsrörelsen Mongoliska demokratiska unionen bildades och genomförde 1990 stora demonstrationer för demokrati. Dessa utmynnade i en konstitutionell förändring varvid flerpartisystem och fria val infördes och landet omvandlades landet till en skör demokrati med marknadsekonomi. Det gamla kommunistpartiet, omvandlat till ett socialdemokratiskt part, vann landets första fria parlamentsval och Sovjetunionen drog tillbaka sina trupper.

 
Nomadläger med traditionellt tält, ger, och hund

Läget, inklämt mellan Ryssland och Kina, har gjort att man försökt närma sig USA, EU och Japan. Relationerna med Ryssland är goda och Ryssland står för den i särklass största delen av mongolisk import. Kina är det land vars inflytande växer snabbast i Mongoliet och är landets största exportdestination. Det snabbt växande inflytandet ses med oro av många mongoler. En konfliktpunkt har rört de återkommande besöken av Dalai Lama i Mongoliet

Nomader
En fjärdedel av befolkningen är fortfarande nomader och lever i de trationella tälten ,”Ger”, som boskapsskötare. Man har dock delat upp ansvaret för olika djurraser mellan familjerna, så att det blir en effektiv utveckling av kreatursdriften. Ett stort hot är dock klimatet. När det blir hårda vintrar kan upp till 30 % av djuren dö, och hela områden bli utfattiga och människor flyttar in till städerna med sina tält för att överleva.

Näringsliv
De viktigaste näringarna är jordbruk, jakt och fiskegruvindustri, serviceindustri och transport. Industrin handlar om jordbruksprodukter och gruvindustri. Tokrog,  2008 184 T = 1 skr . 2005 var BNP/invånare 290 USD ( ca 1/6 av BNP beror på bistånd) och tillväxten är i genomsnitt 2,4 % per år. Inflationen är hög (9,5 % 2005) men minskande. Den öppna arbetslösheten var 2005 6,7 %. Förväntad livslängd är ca 65 år
.
Ulan Bator
Huvudstad. Här bor en miljon människor och befolkningen växer snabbt. Staden håller på att kvävas av sin egen tillväxt. Gatorna är avsedda för 40.000 bilar och nu finns det 250.000. En mycket omfattande nybyggnation av lyxfastigheter pågår, samtidigt som bostadsbristen är stor för normalinkosttagare. En allt större andel fattiga bor i staden och till och med avloppen befolkas av fattiga och barn, som där finner värme för att överleva. Dessutom leder den allt snabbare centraliseringen till att det traditionella nomadlivet hotas. Kriminalitet, missbruk och prostitution är problem man brottas med.
 
Ulan Bator

Politik
MPRP, Mongoliska folkets revolutionära parti var det första politiska partiet i Mongoliets historia och startade den 1 mars 1921. Det har varit en grundläggande faktor i landets kamp för självständighet under det tjugonde århundradet.

Under åren 121 – 1990 ledde partiet landet som det enda partiet och hade stora framgångar med ekonomisk tillväxt och återupplivande av landet. Partiet stimulerade social och ekonomiskt utveckling och införde vetenskap, utbildning, hälsovård och industriell utveckling till folket, vilket gjorde att den mongoliska nationen, som nästan hade dött ut under ockupationen, återupplivades.

1990 välkomnade partiet demokrati och ett politiskt system med många partiet och sedan dess har Mongoliet varit en parlamentarisk demokrati med vissa inslag av presidentstyre. 1992 antogs Mongoliets nya konstitution som lade grunden till det nuvarande politiska systemet. Mongoliet är en republik med president som statschef. Presidenten, som företrädesvis har ceremoniella uppgifter, väljs för fyraårsperioder (senast 2005) och kan enligt konstitutionen fullfölja två mandatperioder. Parlamentet (hural) har en kammare och väljs för en fyraårsperiod (senast 2004). Nästa parlamentsval äger rum i juni 2008. Parlamentet har 76 ledamöter.  Premiärministern utses av parlamentet. Parlament, president och lokalregeringar väljs direkt av folket i skilda val. Rösträttsåldern är 18 år. Mongoliska medborgare som fyllt 25 år har rätt att kandidera i parlamentsval.

Rätten för medborgare att delta i det politiska livet, att rösta, ställa upp i val och att få tillträde på lika villkor till offentlig tjänst är i teorin oinskränkt. Den omfattande korruptionen förmodas dock och uppfattas även allmänt påverka möjligheten för allmänheten att delta på lika villkor. Det finns 18 politiska partier registrerade varav fem är företrädda i parlamentet. De två största partierna i Mongoliet är det gamla kommunistpartiet MPRP (Mongolian People's Revolutionary Party) och det demokratiska partiet (MDP) och mindre partier är MNDSP (the Mongolian New Democratic Socialist Party) och CWRP (the Civil Will Republican Party). Nya partier startas nu inför valet 2008, men är ännu ej representerade i parlamentet

På MPRP:s tjugoandra kongress 1997 beslutades att partiets ideologiska plattformen skall vara den demokratiska socialismen.

I det senaste valet, 2004 vann MPRP 36 parlamentsplatser och koalitionen MDC 34 platser, medan Republican Party vann en plats och oberoende kandidater tre platser. Två omval fick göras efter omfattande och utbredd kritik mot valfusk och en rad oegentligheter. Efter tre månader av förhandlingar bildades i oktober 2004 en koalitionsregering mellan MPRP och MDC. MPRP fick utse parlamentets talman och MDC premiärministern (Tsakhia Elbegdorj). Enligt överenskommelsen skulle MDC efter halva mandatperioden utse en ny talman och MPRP utse en ny premiärminister. Parlamentariska poster, ministrar, viceministrar och statssekreterare utsågs enligt principen om en lika fördelning mellan MDC och MPRP.


Att partierna på detta sätt löst det dödläge som uppstått omedelbart efter valet ansågs båda gott för de mongoliska demokratiska institutionerna. Det bedömdes dock redan då föreligga en uppenbar risk att koalitionen skulle få stora svårigheter att med kraft fokusera på landets utveckling och den krävande reformprocessen. I maj 2005 valdes förre premiärministern och ledaren för det reformerade kommunistpartiet MPRP Nambaryn Enkhbayar, till landets president.

I januari 2006 drog sig MPRP ur regeringssamarbetet med MDC med hänvisningar till den dåliga ekonomiska utvecklingen. I samband med detta bröt allmänna demonstrationer ut i Ulan Bator som ett uttryck för allmänt missnöje med de långsamma samhällsförbättringarna, korruption och MPRP:s beslut att upplösa regeringen. Tio MPRP-ministrar från koalitionsregeringen (regeringen bestod av sammanlagt arton ministrar) avgick. Premiärministern avgick och parlamentet upplöstes. MPRP fick stöd av några avhoppade parlamentsledamöter från MDP och de mindre partierna. En ny koalitionsregering utan deltagande från MDC-partierna bildades med Miyeegombo Enkhbold som ny premiärminister.

Det blir val till parlamentet 2008 och valt till president 2009. I samband med valrörelsen har olika partier knutit samarbete med utländska samarbetspartners för att utveckla hur man arbetar med valrörelsen. Dessutom ges ett omfattande internationellt stöd kring demokratifrågor mm till landet.

Demokratin är ännu omogen. Ett stort problem som man brottas med är att partier går in med helt orealistiska löften till väljarna, som man sedan inte uppfyller vilket leder till en stor misstro mot systemet. Just nu diskuteras Demokratiska partiets vallöfte om att alla skall få 1000 dollar/år om man vinner valet – att jämföra med att BNP/invånare ligger på runt 300 dollar/år.

 
Valledarutbildning

Kultur
90 % av befolkningen är tibetanska buddhister. Läskunnigheter ligger på 98 % av befolkningen. Det finns både en traditionell kultur inom konst och musik och en snabbt växande internationellt influerad kultur. Mobiltelefonerna kommer nu snabbt, även bland rika nomader. Ett centralt verk som översatts de senaste åren är boken ”Mongolernas hemliga historia”, som bland annat handlar om Djingis Khan. Under den kommunistiska tiden var det belagt med dödsstraff att försöka att läsa eller översätta denna bok.

Problem
Nationalism
Det finns ett starkt nationellt intresse i Mongoliet. Under den kommunistiska tiden var detta förbjudet. Nu kommer en reaktion och man knyter an till landets storhetstid på 1200-talet med Djingis Khan som ledare. Man har också återtagit många nationella symboler de senaste åren, t ex den gamla släktnamnen och hyllandet av hästsvansfanor som bärare av de avlidnas själar. Buddismen blir allt starkare, templen byggs upp och de buddhistiska spåmän får en statlig betydelse. Argument för värnande av den mongoliska rasen förs fram och det finns en ökning av främlingsfientlighet, främst mot kineser.

 
   Djingis Khans staty vid parlamentet

Korruption
Ett av arven från en diktatur är en omfattande korruption. När kontakter är enda sättet att lösa problem, blir behovet av att köpa sig fördelar desto större. Landet har enorma naturrikedomar och mer eller mindre seriösa företagare flockas nu för att köpa sig rätt att exploatera dessa. Staten arbetar med att begränsa detta, bl a genom en inrättad kommitté mot korruption som nu skall granska de offentligtanställdas inkomstuppgifter och därför för sig tilldelat vapen och 150.000 skarpa skott.

Mänskliga rättigheter
Mongoliet är en ung demokrati under utveckling. De första fria parlamentsvalen hölls efter kommunistregimens fall 1990. Demokratiska val till parlamentet har sedan hållits 1996, 2000 och 2004, vilket inneburit att den demokratiska processen befästs.

Valen i Mongoliet har dock inte varit problemfria. Två omval fick göras under 2004 efter omfattande och utbredd kritik mot valfusk och oegentligheter. Demonstrationer förekom i samband med en regeringsombildning i januari 2006. Själva regeringsombildningen skedde dock enligt konstitutionella former.

Demokratiseringsprocessen och anpassningen till marknadsekonomi har visat sig vara utdragen och inte smärtfri. Trots det visar Mongoliet prov på fortsatt engagemang för reform och har givarsamfundets förtroende. Mongoliet har under den senaste femårsperioden ratificerat ett antal FN-konventioner om mänskliga rättigheter vilket vittnar om ambitionen att anpassa den inhemska lagstiftningen till internationella normer.

De grundläggande fri- och rättigheterna skyddas i konstitutionen och i enskilda lagar men efterlevnaden brister i flera avseenden. 2001 tillsattes en nationell kommission för den mänskliga rättigheterna som varje år publicerar en utförlig rapport om läget för de mänskliga rättigheterna i landet.

Mongoliet hör till gruppen LMC-länder enligt Världsbanksstatistik (low middle income countries) med en genomsnittlig årsinkomst på 690 USD per capita 2005. Landet hamnar på plats 116 av 177 i FN:s Human Development Indes från 2006. En stor del av landets 2,8 miljoner invånare är beroende av boskapsskötsel för sin försörjning. Den låga utvecklingsnivån och ett politiskt system som fortfarande är under utveckling förklarar många brister i sociala och ekonomiska rättigheter. Tillkortakommande i rättssystemet och omfattande korruption är andra allvarliga problem. Mediafrihet råder i Mongoliet men det nationella televisionen och radion – ofta de enda tillgängliga nyhetskällorna på landsbygden – har tidigare helt kontrollerats av regeringspartiet och därför knappast erbjudit något utrymme för samhällsdebatt. En gradvis förbättring sker dock.

Det mongoliska rättssystemet är eftersatt och sårbart för korruption. Polisen ses som särskilt korrumperad och den yrkesmässiga utbildningsnivån är låg. Det händer att bekännelser framtvingas med våld. Många domare är skolade i den gamla sovjettraditionen. Dödsstraff tillämpas med officiell statistik saknas.

Inkomstklyftorna är stora och växande och ungefär en tredjedel av befolkningen lever under den nationella fattigdomsgränsen. I den sociala och ekonomiska omställningens kölvatten har många  - främst särskilt utsatta grupper som extremt fattiga, kvinnor och barn – hamnat i kläm. Dessa grupper saknar ofta tillgång till grundläggande skydd och välfärd och har sämst förutsättningar att åtnjuta sina lagstadgade rätigheter.

Alkoholism, våld i hemmet och prostitution är ökande problem liksom människohandel. På senare år har en rad ansträngningar gjorts för att försöka komma till rätta med problemen. 2005 antogs till exempel en ny lag mot våld i hemmet. Ett stort antal enskilda organisationer som engagerar sig i dessa och andra sociala och rättsliga frågor har vuxit fram. Dessa organisationer spelar en positiv roll för utvecklingen. Deras relationer och samarbete med staten har märkbart förbättrats sedan valet 2004.

Miljö
Bara ca 60 % av befolkningen har tillgång till adekvat sanitet och rent vatten och 27 % av befolkningen lever på under 1 dollar/dag. Dessutom har man en snabbt växande miljöproblematik genom den växande gruvindustrin (det har redan förekommit att tusentals personer fått evakueras från förstörda regioner). Man har också stora problem till följd av den allmänna klimatförändringen och nu börjar permafrosten att tina, vilket skapar problem för både transporter och näringsliv. Ett ytterligare problem är att landet har enormt rika koltillgångar, vilket gjort att allt mer uppvärming sker genom att elda med kol. Man försöker nu ersätta detta med solenergi m.

 
Gadan kloster i Ulan Bator

Sidan uppdaterades senast: 2008-03-31 10:08
Flickr Socialdemokraterna

Se bilder

En rapport efter resan till Mongoliet gjord av Sten Fransson

Nyheter från Värmland

Per Aspengren föreslås bli nytt kommunalråd på Hammarö

2016-11-29

Under kvällen (28/11 2016) beslutade medlemmarna i Socialdemokraterna på Hammarö  att utse Per Aspengren till partiets kandidat att efterträda Siw

Gunilla Svantorp presenterar regeringens forskningsproposition

2016-11-24

Välkommen på måndag 28 november kl 16.00 i sal 1D230 på Karlstads universitet.

Visa alla nyheter

Youtube
Videon kan för närvarande inte laddas
En rapport efter resan till Mongoliet gjord av Sten Fransson

Framtidskontrakt

Framtidskontrakt för Värmland 2014 - 2018

Nyhetstidning

En stad för alla

Läs senaste numret av Socialdemokraterna Karlstads nyhetstidning!

Läs mer

Digital kongressbyrå

Här hittar du all information och alla handlingar inför parikongressen i april.

Du eller Aldrig

RSS - Senaste nytt

En stad för alla 3 2016

Tidningen 

TopGallery