Debattartiklar/repliker

Lögn att regeringen minskat utanförskapet
Debatt Jan-Evert Rådhström (m) skriver i sin krönika i VF 31/8 att vi nu kan blicka fram emot bättre tider. Han skriver också att regeringen har varit varsam med skattebetalarnas pengar och att vänsterpolitik är detsamma som bidragsberoende och utanförskap.


2009-09-09 07:02 BERIT HÖGMAN (S) opinion@vf.se Skriv ut sidan Tipsa en kompis Låt mig ge Jan-Evert Rådh­ström och alla andra läsare några fakta som alla är hämtade från SCB, (Statistiska Centralbyrån) eller Arbetsförmedlingens egen statistik.
Arbetslösheten bland ungdomar har sedan 2006 ökat med 37 procent! 42 000 fler unga var arbetslösa i juli i år jämfört med juli 2006.
Ungefär hälften av dessa ungdomar saknar inkomst av något slag. De blir alltså tvingade att söka socialbidrag för sin överlevnad. En viktig orsak är de försämringar som regeringen gjort i arbetslöshetsförsäkringen. En halv miljon människor står nu utanför försäkringen.
I juli månad i år var 7 000 färre sysselsatta jämfört med juli 2006.
Gruppen som står utanför arbetskraften, det ni kallar utanförskap, har ökat med 150 000 personer. Under kommande år beräknas ytterligare 50 000 personer hamna där då de blir utslängda ur sjukförsäkringen och ett hafsigt förslag om en sorts statligt socialbidrag är det regeringen nu presterat.
Det är en direkt lögn att påstå att denna regering har minskat utanförskapet i samhället! Tvärtom tvingas folk som väl aldrig någonsin trodde de skulle hamna där, stå i socialbidragskön.
Är detta politik för fler jobb?
Det är genom enklare regler och minskade kostnader som det blir fler jobb, skriver Rådhström. I dagarna har vi fått reda på att regeringen har skapat alldeles särskilda lösningar för de thailändska bärplockare som finns i våra skogar. Där kan man snacka om obefintliga regler och låga kostnader. Skall detta bli kännetecken för fler som arbetar i vårt land? Inga minimilöner, inga avtal, inga rättigheter. Är det detta som är en politik för fler jobb?
Nästa år beräknas arbetslösheten ha stigit till elva procent. Vi har högre arbetslöshet i Sverige än i Finland. Något som aldrig hänt i modern tid! Nu tvingas kommuner och landsting säga upp personal inom skola, sjukvård och omsorg. Nästa år beräknas 47 000 färre människor jobba inom vår gemensamma välfärd. Är detta en politik
för fler jobb? Nu lånar regeringen pengar till skattesänkningar. Det råder inget tvivel om att de skattesänkningar som regeringen gjort har gynnat de välbeställda, mest medelålders män i storstad. De som fått betala är främst ensamstående föräldrar, pensionärer, studenter och arbetslösa. Är detta en politik för fler jobb och kvalitet inom välfärden?
Det är en djupt orättvis politik som Jan-Evert och den blå regeringen står för. Den leder inte till fler jobb och den leder inte till en bättre välfärd.
Alla tjänar på ett samhälle som håller ihop. Ett samhälle där alla människor möts med respekt och känner sig sedda och behövda. Ett hållbart samhälle för såväl människor som miljö. Det är det som det rödgröna regeringsalternativet handlar om!

 

 

 

 

 

 

 

 

Svar till  Gudrun Schyman och Anna-Karin Johansson Brikell, VF den 27 augusti.

Det hade varit på sin plats att Gudrun Schyman och Anna-Karin Johansson Brikell tagit reda på hur det verkligen förhåller sig med jämställdheten i Landstinget i Värmland innan de skriver. Allt sedan vi tillträdde som politisk majoritet efter valet 2006 har vi haft fokus på jämställdheten och det tänker vi fortsätta att ha.

Den bild Gudrun Schyman och Anna-Karin Johansson Brikell ger av Landstinget i Värmlands arbete med kvinnors hälsa i allmänhet och mammografiverksamheten i synnerhet är helt missvisande. Varken det ena eller det andra stämmer.

I november 2006 beslutade landstingsfullmäktige att utöka mammografin i Värmland. Målet är att under nästa år uppnå Socialstyrelsens rekommendation om bröstundersökningar av alla kvinnor i åldern 40–74 år, tidigare var det 50–69 år som gällde. Utökningen har genomförts i samband med den datorisering av utrustningarna som nu är klar. Det här är en förändring som innebär att nästan dubbelt så många värm-ländska kvinnor nu får mammografi. Från 30 000 till 55 000 kvinnor totalt. Mammografiundersökningarna görs var artonde månad, vilket är oftare än Socialstyrelsens rekommendationer på 24 månader. Det här innebär att 40 000 kvinnor kallas per år när vi når full kapacitet i den nya organisationen.

Vad som dock är sant i det debattskribenterna tar upp är att vi har haft en minskning av antalet undersökningar under de tre senaste åren. En svacka som helt och hållet berodde på läkarbrist - under en period fanns endast en mammografiläkare att tillgå i hela länet. Bristen på mammografiläkare är tyvärr ett stort och nationellt problem. Trots dessa svårigheter har mammografin under hela perioden behållit sina höga kvalitetskrav, genom till exempel dubbelgranskning av alla bilder och den täta undersökningsfrekvensen på arton månader.

När det gäller dödligheten i bröstcancer har de som överlever femårsdagen av sjukdomen ökat från 65% i mitten av 1960-talet till 87% för riket idag. Värmland ligger i mittfåran bland landstingen med sina 84% och variationen mellan landstingen är liten. Att påstå att vi inget gör är djupt orättvist och direkt felaktigt med tanke på den kraftigt ökade screeningverksamhet som nu pågår och som med största sannolikhet kommer att leda till att ännu fler kvinnor överlever!

Landstinget i Värmland har gjort stora ansträngningar och lyckades under hösten 2008 genom utlandsre-krytering nå full bemanning med tre specialistutbildade mammografiläkare. Som följd av detta ökar nu antalet mammografiundersökta kvinnor mycket snabbt. Vi har under det första halvåret i år undersökt fler kvinnor än under hela förra året. Ökningen kommer att fortsätta om vi får behålla full bemanning. Det bör också påpekas att trots den svåra period som mammografin har haft med sin bemanning kommer målet med de utvidgade åldersgränserna att nås under 2010. Värmländska kvinnor behöver alltså inte vänta ”allt längre” på sina mammografiundersökningar. Tvärtom.

För att lyfta jämställdheten och fokusera på kvinnors hälsa har vi också tagit beslut om att samtliga chefer, inklusive landstingsdirektörerna skall genomgå en jämställdhetsutbildning. Utbildningen omfattar tre heldagar och sker i samverkan med Karlstads universitet. Hittills har vi genomfört 6 utbildningstillfällen där minst 30 chefer per gång, alltså minst 180 stycken chefer, genomgått utbildningen och den fortsätter med målet att nå samtliga chefer. Även vi, undertecknande landstingsråd har gått utbildningen. I landstingets verksamhetsplan fokuseras det på den ojämställda vården med mätbara mål och vi politiker följer kontinuerligt utvecklingen.

Avslutningsvis, vi har fokus på jämställdheten och vi tänker fortsätta att ha det. För oss är det en viktig politisk prioritering.


Gunilla Svantorp, s
Ulric Andersson, s
Monica Ekström, v
landstingsråd

 


JÄRNVÄGEN DEBATT
De utredningar som regeringen presenterar som underlag till beslutet att privatisera tar inte hänsyn till erfarenheter från andra länder. De är orealistiska i sina ekonomiska beräkningar, försvårar miljöarbetet och riskerar tågresenärernas och personalens säkerhet, skriver Lars Mejern Larsson.
Svar till Jan-Evert Rådhström (NWT 14/7)
Anklagelserna haglar tätt i Jan-Evert Rådhströms (M) artikel i NWT den 14 juli. Tyvärr så stannar inte Rådhström upp en enda gång och reflekterar över vad han själv säger eller vad han argumenterar för. I sin iver att privatisera är han precis lika blockerad som sina kollegor inom moderaterna och glömmer bort att göra en riktig konsekvensanalys av de förslag som regeringen spottar ur sig.

När Sverige började utveckla den moderna infrastrukturen kom man snart fram till att marknaden inte räckte till som verktyg för infrastrukturpolitiken. Därför beslutade Sveriges riksdag att förstatliga järnvägsnäten. Skälet var bland annat att enskilda entreprenörer inte kunde klara de gigantiska investeringar som järnvägstrafiken krävde. Detta är en sanning som gör sig gällande än i dag.

De utredningar som regeringen presenterar som underlag till beslutet att privatisera tar inte hänsyn till erfarenheter från andra länder. De är orealistiska i sina ekonomiska beräkningar, försvårar miljöarbetet och riskerar tågresenärernas och personalens säkerhet.

Sverige ligger längst ner på listan över de nationer som satsar mest på järnvägsunderhåll. En av anledningarna är att anläggningsägaren mer och mer har frånsagt sig kontrollen över produktionsapparaten och förlitar sig på kontrakt och upphandlingar i konkurrens. Alla länder som har försökt detta har misslyckats grovt. På konkurrensutsatta bandelar har underhållskontrakten pressats ned till sådana nivåer att arbetet med att underhålla järnväg har reducerats till att endast göra avhjälpande insatser. Även en normalbegåvad inser att den utvecklingen är ohållbar.

En privatisering sätter vinsten före säkerhet och kvalité. Om Jan-Evert Rådhström bara behagade att titta på exempel från bland annat England och Nya Zeeland så skulle han få den insikten. I båda dessa exempel så ökade dödsfallen dramatiskt efter privatiseringen.

I likhet med Sverige skiljdes Englands tågdrift från den infrastruktur som tågen går på. Spår och signalsystem lades i händerna på ett privat bolag. Spår- och signalunderhåll lades ut på entreprenad till andra privatiserade bolag. Det hela utvecklades till en mardröm för alla resenärer. I Storbritannien ökade olyckorna och dödsfallen för att till slut kulminera i en stor olycka med 4 döda och 70 skadade vid en tågurspårning. Olycksutredningen påvisade att den troliga orsaken var ett rälsbrott.

Om samma ideologiska och politiska principer som Jan-Evert Rådhström förespråkar, att minska statens inflytande till förmån för markanden, är viktigast, inte resenärernas, säkerhetens, miljöns eller Sveriges ekonomis bästa, så har den sittande regeringen lyckats bra. Men om säkerhet och kvalité går före privata bolags vinstmaximering är privatiseringen av järnvägen inte lika lyckad.

Mönstret är detsamma, prispress och vinstkrav motverkar den säkerhet och utveckling som behövs för en hållbar infrastruktur. Och som alltid när pengarna sinar står skattebetalarna med notan. Sveriges järnväg behöver långsiktighet och samarbete, inte konkurrens. Det var det jag försökte säga i min artikel i NWT den 8 juli.

Lars Mejern Larsson (S)

Riksdagsledamot i Trafikutskottet
 

 

 

 

Landstinget bra på hållbar utveckling

VF 2009-06-16. Debattartikel av Ulric Andersson och Mats Sandström (S) och Monica Ekström och Lena Karlsson (V)

 

På fyra år ska vi halvera Landstingets i Värmland klimatpåverkan inom fastigheter, tranporter och mat/livsmedel. Är det någon kommun eller landsting som antar utmaningen att göra samma sak? Det skriver ULRIC ANDERSSON, landstingsråd (S), MONICA EKSTRÖM landstingsråd (V), LENA KARLSSON, landstingsstyrelsens teknikutskott (V), och MATS SANDSTRÖM, landstingsstyrelsens teknikutskott (S).

Vi Värmland sticker ut hakan och utmanar andra landsting och kommuner att anta den tuffaste utmaningen i att utveckla ett hållbart samhälle
Landstinget i Värmland ska på fyra år halvera sin klimatpåverkan inom de tre stora områdena fastigheter, transporter och mat/måltider. Vi har i Värmland vågat oss på en mycket hög målsättning i det miljöpolitiska programmet för 2009-2012. Det är en hög ambitionsnivå som vi ska klara med strategiskt och målmedvetet arbete!


Fastighetsdrift ger upphov till koldioxidutsläpp när värme/kyla och el förbrukas. Fjärrvärme, bergvärme och aktiv styrning efter verkliga behov är framgångsfaktorer som ska ge mindre koldixidutsläpp i relation till lokalytan. Lustgas används i vården och ger koldioxidutsläpp som bieffekt. Ett aktivt arbete pågår för att minska lustgasförbrukningen, utan att försämra vården
Transporternas miljöpåverkan minskas genom att vi kör färre mil, samåker och har etanol eller biogas som bränsle i våra fordon. Koldioxidpåverkan för de anställdas tjänsteresor halverades från 2004 till 2008 och utvecklingen fortsätter.

Vi minskar mängden mat som slängs i våra kök och använder matresterna till biogasproduktion. Vi ökar andelen klimatsmarta livsmedel, till exempel ekologiskt framställda. Den medicinska utvecklingen gör att vården i Värmland planeras alltmer utifrån ett länsperspektiv. Det är dyrt att hålla högsta kvalitet på medicinsk utrustning och personalen blir alltmer specialiserad. Det får tyvärr som bieffekt att alltfler värmlänningar måste resa längre för att få sin vård. För att inte öka på klimatpåverkan ska vi samarbeta med Värmlandstrafik för en mer utvecklad kollektivtrafik, som självklart också ska vara tillgänglig för den som har funktionshinder. Vi söker ett system för egenavgifter för sjukresor som uppmuntrar till kollektivt resande, och som gör det både billigt och energismart för värmlänningen att resa till vårdinrättningen.

På fyra år ska vi halvera Landstingets i Värmland klimatpåverkan inom fastigheter, tranporter och mat/livsmedel. Är det någon kommun eller landsting som antar utmaningen att göra samma sak?

Sidan uppdaterades senast: 2008-10-07 10:24
Flickr Socialdemokraterna

Se bilder

Debattartiklar/repliker

Nyheter från Värmland

Ombud till partikongressen 2017

2016-12-06

Ombudsvalet är avslutat och alla röster är räknade. Över 1 700 medlemmar i Värmland har röstat fram 14 ombud som ska representera oss vid nästa

Per Aspengren föreslås bli nytt kommunalråd på Hammarö

2016-11-29

Under kvällen (28/11 2016) beslutade medlemmarna i Socialdemokraterna på Hammarö  att utse Per Aspengren till partiets kandidat att efterträda Siw

Visa alla nyheter

Youtube
Videon kan för närvarande inte laddas
Debattartiklar/repliker

Framtidskontrakt

Framtidskontrakt för Värmland 2014 - 2018

Nyhetstidning

En stad för alla

Läs senaste numret av Socialdemokraterna Karlstads nyhetstidning!

Läs mer

Digital kongressbyrå

Här hittar du all information och alla handlingar inför parikongressen i april.

Du eller Aldrig

RSS - Senaste nytt

En stad för alla 3 2016

Tidningen 

TopGallery