Tididgare nyhetsbrev

 

                                                                                                
 Nytt från Socialutskottet (s)

Nyhetsbrev från Riksdagens S-grupp i Socialutskottet:
Ylva Johansson, Christer Engelhardt, Lars U Granberg, Marina Pettersson, Lennart Axelsson, Catharina Bråkenhielm, Per Svedberg, Ann Arleklo


I detta nr:

1.         Uttalande på Vårdtoppmöte 30 jan 2009
2 a)        Vi säger nej till avreglering av apoteksmarknaden!
2 b)        Apoteksbeslut rivs upp efter valseger
3.         Vårdval i primärvården - kammardebatt i Riksdagen 19 febr 2009
4.         Jobbkrisen

___________________________________________________________________________________________

1.        Uttalande på Vårdtoppmöte 30/1-09

 

1. Investeringar – inte nedskärningar
Hälso- och sjukvårdens andel av de gemensamma resurserna måste öka. Redan nu måste nya statliga resurser tillföras sjukvården för att motverka att jobbkrisen leder till ett kvalitetsras. Vi socialdemokrater är djupt oroade över den ekonomiska situationen i många kommuner och landsting, och vill att staten ska investera minst 10 miljarder kronor extra i landets kommuner och landsting 2009 och 2010.
2. Toppkvalitet för alla - inte gräddfiler
Vi vill införa en nationell certifiering av samtliga vårdgivare, både privata och offentliga. Vårdgivarna ska bedömas utifrån den kvalitet och den patientsäkerhet de kan visa upp i klinisk verksamhet, inte enbart utifrån teoretiska underlag. Endast godkända vårdgivare ska få möjlighet att medverka i den offentligt finansierade sjukvården.
3. Bättre tillgänglighet – inte längre köer
Det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården. Alla patienter ska få besked direkt om vad som händer med deras remiss eller undersökning redan vid den första kontakten med vården. Det ska också vara enkelt att välja och att boka en tid som passar, till exempel via Internet. På många håll behöver öppettiderna på vårdcentralerna förlängas och närsjukvården byggas ut. På andra håll behövs särskilda insatser för att utbilda och rekrytera fler allmänläkare.
4. Tid för vård – inte mer administration
Läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal behöver mer tid att jobba direkt med patienterna. Vi föreslår att staten tar initiativ till att tillsammans med sjukvårdshuvudmännen utveckla ett handlingsprogram – Tid för vård - för att systematiskt minska den tid vårdpersonalen måste ägna åt administrativa arbetsuppgifter och annat som inte är till direkt nytta för patienterna och vårdarbetet.
5. Valfrihet för patienter – inte för vårdföretag
Där det finns underlag för fler vårdgivare vill vi att medborgarna ska kunna välja vilken läkare och vilken vårdcentral de vill besöka. Vi vill att resurserna i hälso- och sjukvården ska fördelas utifrån behov, både vårdtyngd och socioekonomi måste beaktas. Vårdval och hälsoval bör utformas utifrån lokala förutsättningar, med ersättningssystem som sätter medborgarnas behov i fokus och gärna i bred politisk överenskommelse.
 

Läs hela uttalandet:
http://www.socialdemokraterna.se/upload/Arrangemang/Framtidsdagar%202009/Uttalande_vardtoppmote09.pdf

 

.....................................................................................................................................
2 a)        Vi säger nej till avreglering av apoteksmarknaden!
Vi säger nej till regeringens förslag att avreglera apoteksmarknaden. Det svenska apotekssystemet är ett av de säkraste och mest kostnadseffektiva distributionssystemen för läkemedel i världen. Apoteket AB har ensamrätt på att sälja läkemedel. Däremot råder konkurrens mellan läkemedelsbolagen om att få sälja sina produkter till Apoteket AB. Det är ett system med unikt hög konkurrens mellan läkemedelsbolagen och låga distributions- och hanteringskostnader. Det svenska apotekssystemet har mycket låga prispåslag (handelsmarginal) och låga priser i konsumentledet. Regeringens förslag riskerar att göra det dyrare för skattebetalarna eftersom handelsmarginalen ska ökas för att locka utländska apotekskedjor till Sverige. Receptbelagda läkemedel bekostas till 80% av samhället och har ett av staten fastställt pris för konsumenten. Det går därför inte att tala om en marknad i vanlig mening på detta område. Eftersom receptbelagda läkemedel kräver en läkarkonsultation så borde man, om man vill öka tillgängligheten, prioritera kortare väntetider inom vården, inte minst inom primärvården. Men även i apoteksledet går det att göra förbättringar i servicen i form av ökat antal apotek och utökade öppettider där det finns behov av detta. Dessa förbättringar i tillgängligheten går självfallet att göra inom ramen för nuvarande reglering av apotekssystemet genom att staten skärper kraven på tillgänglighet för Apoteket AB. Vi vill utveckla apotekens roll när det gäller insatser och åtgärder för en bättre och säker läkemedelsanvändning.

Läs hela vår (S;V;MP)-motion (-s68102) på regeringens proposition: Omreglering av apoteksmarknaden.
2 b)        S, V, MP river upp apoteksbeslut efter valseger
Vid maktskifte i nästa riksdagsval kommer socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet att riva upp riksdagens beslut om Apoteket AB.
– Om vi får väljarnas förtroende kommer vi att riva upp beslutet om avreglering av apoteksmarknaden. Den borgerliga regeringen slår sönder ett väl fungerande apotekssystem och låter miljarder kronor rinna iväg i ökade läkemedelskostnader. Svensk sjukvård har inte råd med det, säger Ylva Johansson (s) och vice ordförande i riksdagens socialutskott.  
 – Vi vill redan nu skicka en tydlig signal till de företag som tänker köpa apotek att det är en osäker affär. Vi kommer att förändra villkoren för att säkra skattebetalarnas inflytande. Regeringen bär ansvaret för den här situationen eftersom den vägrat gå med på en bred överenskommelse. Apoteket blir en konfliktfråga i nästa valrörelse.  
Läkemedel är idag den i särklass vanligaste behandlingsmetoden inom vården. OECD konstaterade för något år sedan att Sverige har ett av de mest kostnadseffektiva distributionssystemen för läkemedel i världen. Skattebetalarnas kostnader för läkemedel är budgeterade till 21,6 miljarder kronor för 2009, vilket motsvarar 80% av kostnaderna för receptbelagda läkemedel.
Den borgerliga regeringen avser sälja ut mer än hälften av dagens drygt 900 apotek. Hälften säljs direkt och av de 450 apotek som finns kvar i statens ägo ska 200 läggas i ett särskilt statligt bolag som allteftersom ska kunna sälja apotek till enskilda apotekare. Dessutom ska Apoteket AB ska operera på samma vinstmaximerande sätt som de privatägda apoteken.
 – I praktiken kommer apoteksmarknaden inte längre att ha en god och säker läkemedelsförsörjning som mål. Det är vinstmaximering som gäller och jag tror alla förstår vad det innebär i längden, särskilt om det blir de stora internationella apotekskedjorna som får sätta dagordningen, säger Elina Linna (v) och ledamot i socialutskottet.  
Den borgerliga regeringen gör också stora förändringar i prissättningen. I lagrådsremissen heter det bland annat att vinstpåslaget eller handelsmarginalen mellan läkemedlets inköpspris och försäljningspris ”inte får vara väsensskild från den som apoteksbolag redovisar i andra jämförbara länder”. Apoteket AB har ett påslag på 17 procent vilket kan jämföras med genomsnittet för apoteksbolagen i Europa på 35 procent. Även Sveriges Kommuner och Landsting menar att kostnaderna kommer att öka av den anledningen.
 – Det finns idag betydande problem med felaktig läkemedelsanvändning idag. För att minska den läkemedelsrelaterade sjukligheten är det viktigt att apoteken får fortsätta att ge patienterna producentobunden information och rådgivning. Insatser för en bättre och säkrare läkemedelsanvändning saknas helt i regeringens förslag till avreglering av apoteksmarknaden. Det är viktigare att garantera patientsäkerheten än att garantera lönsamheten för de nya läkemedelsgrossisterna, säger Thomas Nihlén (mp) och ledamot i socialutskottet.  
Den borgerliga regeringen vill tillåta vertikal integration, det vill säga att läkemedelsgrossister kan äga apotek. Det kommer att leda till att ett fåtal internationella koncerner kommer att dominera apoteksmarknaden och att betyder att vinsterna på en del produkter hamnar hos grossisterna och att priserna ökar.
 – Med regeringens förslag kommer kostnaderna för skattebetalarna att öka utan att man får fler eller bättre läkemedel, det är mellanhänderna som berikas, säger Elina Linna.
Socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet vill ha en läkemedelsförsörjning som är kostnadseffektiv, säker och ger god tillgänglighet i hela landet.
 – Vi har idag ett mycket effektivt och säkert apotekssystem med låga priser för apotekskunderna. Avregleringen genomförs uteslutande av ideologiska skäl, de internationella läkemedelsgrossisterna gynnas och skattebetalarna får betala notan, säger Thomas Nihlén.
Kritiken mot regeringens förslag har varit omfattande från de flesta tunga remissinstanser. Det handlar om att det är mycket svårt att skapa en fungerande marknad där det inte är kunden utan skattebetalarna som betalar, där det inte är kunden utan läkaren som ansvarar för vilken vara som skall väljas och där priset ut mot kund är fastställt av staten. Om socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet får möjlighet att bilda majoritet i riksdagen kommer avregleringen att rivas upp.
 – Exakt vilka förändringar vi genomför beror på hur apoteksmarknaden ser ut efter valet 2010. Men vi vill redan nu ge tydliga besked till dem som planerar att köpa svenska apotek på den avreglerade marknaden. Regeringen genomför dessa stora förändringar i öppen konfrontation med oppositionen och vi kommer inte att acceptera den avreglerade apoteksmarknaden. Vi ser läkemedel som en del av sjukvården och inte som en del av detaljhandeln, avslutar Ylva Johansson.
Socialdemokraterna
Peder Palmstierna
Pressekreterare
070 610 38 55  Miljöpartiet
Elisabet Qvarfordt
Pressekreterare
070-333 02 08  Vänsterpartiet
Tommy Gabrielsson
Pressekreterare
0706 800 105

 

 

.....................................................................................................................................

3.         Vårdval i primärvården - kammardebatt i Riksdagen 19 febr 2009
Ylvas inledningsanförande. För att ta del av hela debatten klicka på länken nedan.

YLVA JOHANSSON (s):
Herr talman! Svensk sjukvård är bra. I internationell jämförelse brukar svensk sjukvård oftast hamna i någon av toppositionerna. Vi har hög kvalitet, vi är kostnadseffektiva och vi når mycket bra resultat. 

Men det finns också allvarliga problem i vården. Väntetider och bemötande är ett sådant. Det är också brist på vårdplatser, överbeläggning, patienter i korridorer, sjuka äldre som får vänta länge i en säng eller på en brits på akuten innan man hittar en vårdplats, sjuka äldre som skickas hem för tidigt till en otillräcklig hemsjukvård. 

Vi har många äldre som har alldeles för många läkemedel eller felaktiga läkemedel under lång tid. Vi har ungdomar som inte får hjälp med allvarliga psykiska problem, ungdomar som skär sig, många med psykiska sjukdomar som inte får en tillräckligt god vård. Vi har demenssjuka som i dag många gånger får alldeles otillräcklig både vård och omsorg. Vi har sköra multisjuka äldre, där det ibland uppdagas även allvarliga missförhållanden i vården, där personalens tid inte räcker till. Vi har brister när det gäller vården i livets slutskede. 

Även om svensk sjukvård är bra går det att göra listan på brister lång. Det finns alltså mycket att ta itu med. 

När den borgerliga regeringen tillträdde var det brinnande högkonjunktur i Sverige, och vi hade en välfylld statlig kassakista. Den borgerliga regeringen valde att använda de här pengarna inte för att förbättra välfärden utan för att genomföra stora skattesänkningar, mest för dem som redan var rika. Pensionärerna däremot tillhörde den grupp som inte fick skattesänkningar. I enlighet med den borgerliga politiken ska pensionärer tydligen betala högre skatt än vad löntagare gör för samma inkomst. 

Den borgerliga regeringen gick till val på jobbfrågan men har misslyckats. Redan i dag är arbetslösheten högre än vad den var när regeringen tillträdde. Och varslen som nu duggar tätt över Sverige är de högsta på över 30 år. 

Den här jobbkrisen, misslyckandet med jobbpolitiken, leder nu till ett kvalitetsras i välfärden och framför allt i sjukvården. I de allra flesta landsting är det varsel och uppsägningar, och det diskuteras stängda och nedlagda avdelningar runt om i den svenska sjukvården. 

Vad gör då socialministern? Jag beklagar djupt att han inte är på plats i den här viktiga debatten. 

Socialministern har lagt fram flera förslag om förändringar i sjukvården hit till Sveriges riksdag. Han har föreslagit att man ska tillåta gräddfiler i sjukvården. Den som har råd ska kunna köpa sig förtur till snabbare eller bättre vård än andra. Han har lagt fram förslag om att tillåta privatläkare att sälja rätten att skicka räkningen till skattebetalarna till en annan privatläkare. Han har lagt fram förslag om att avreglera och sälja ut Apoteket. Och nu har vi en proposition som ska ge privata vårdbolag rätten att etablera sig där det är mest lönsamt och rätten att skicka räkningen till skattebetalarna, oavsett om det finns behov av den vården eller inte. 

Sammantaget gör det här att den behovsstyrda vården är allvarligt hotad. Det blir mer av plånboksstyrning och mer av marknadsstyrning i vården. Göran Hägglund framstår alltmer som en marknadsminister än som en vårdminister. 

Jag önskar att Göran Hägglund var här, för jag hade velat fråga hur han tror att det känns för den som är gammal och skör, kanske svag och sjuk, att få veta att man inte är tillräckligt lönsam och att därför ingen vill ta sig an honom som patient. Hur tror han att det känns? 

Det är så många får känna det i Stockholmsområdet. Jag kan ta exemplet Stora Sköndal, som byggdes för att vara en väl lämpad stadsdel för äldre med bra service. Vad har hänt med det moderatledda Vårdval Stockholm? Det är att det inte längre är lönsamt för någon att etablera sig i det området eftersom det finns för många gamla, det vill säga olönsamma, patienter. Det har blivit så att man ska etablera sig där det är mest lönsamt, och det leder till att man styr sjukvården till de friska och de välbeställda, tvärtemot hur behoven ser ut. 

Jag menar att det handlar om ett generationskontrakt. De som är i störst behov av vården just nu är gamla. Många är sjuka och sköra. De har jobbat och slitit ett helt långt liv. Det har varit ett tufft arbete. De har jobbat och slitit inte bara för sin egen skull utan också för att det skulle bli bättre för nästa generation. Nästa generation skulle få andra möjligheter till utbildning än vad de själva fick. Nästa generation skulle inte behöva ta samma risker på jobbet som de fick göra. Nästa generation skulle ha bättre bostäder. I nästa generation skulle också barn som föds utanför äktenskapet få vara välkomna. 

Jag tillhör denna nästa generation, och det gör socialministern också. Vi tillhör den generation som fick det bättre tack vare den äldre generationens arbete. När de nu för första gången ber om vår hjälp, för att man är gammal och svag, kanske sjuk och skör, tycker jag att det är omoraliskt att prioritera skattesänkningar före en behovsstyrd vård som tar hänsyn till att den som har de största behoven ska komma först. 

Jag undrar om socialministern kan föreställa sig hur det känns att efter att ha jobbat ett långt liv och till sist behöva vården få veta att man inte är tillräckligt lönsam.  
Vårdval eller hälsoval är en bra modell. Det är ett viktigt besked till dem som lyssnar på den här debatten. Det är bra att medborgarna har möjlighet att välja vårdcentral. Det är bra att medborgarna har möjlighet att välja läkare. Om detta är vi inte oense. Det här är en uppfattning som inte bara har mycket stort stöd här i kammaren, utan det är också en uppfattning som delas av i princip samtliga Sveriges landsting. Jag tror att alla landsting antingen har infört vårdval eller hälsoval, planerar att införa det eller utreder att införa det. Vi är alltså inte oense om denna medborgarens möjlighet att välja. 

Det vi är oense om är vårdföretagens oinskränkta rätt att välja att etablera sig där det är lönsamt och tvinga skattebetalarna att betala. Det är vårdföretagens rätt att välja eller välja bort lönsamma eller inte lönsamma medborgare och patienter. 

Det är inte en slump att det i 20 av Sveriges landsting har införts, planeras eller utreds vårdvals- eller hälsovalsmodeller som inte innehåller vårdföretagens rättigheter utan medborgarnas rättigheter. Ett enda landsting, det moderatledda Stockholm, har valt att utforma en modell där vårdföretagens rättigheter sätts före medborgarnas rättigheter. Det är en vårdvalsmodell som med rätta har kritiserats hårt, nu senast av Läkarförbundets medlemmar, som menar att det är en orättvis modell och en felaktig prioritering av resurserna. 

Herr talman! När det gäller det förslag som nu ligger på riksdagens bord finns det en majoritet som vill införa rätten för vårdföretag att etablera sig där det är mest lönsamt på bekostnad av en behovsstyrning av sjukvården. Det är ännu ett steg på väg bort från en sjukvård som styrs av behoven och mot en sjukvård som styrs av marknaden och plånboken. 


Klicka på länken för att ta del av hela debatten

Länk

....................................................................................................................................

4.         Jobbkrisen - Investera Sverige ur krisen

De borgerliga partierna gick till val på jobbfrågan och har misslyckats. Jobbkrisen växer för varje vecka medan regeringen sitter passiv. Regeringens misslyckande med jobben skapar nu ett kvalitetsras i välfärden. I kommuner och landsting faller skatteintäkterna snabbt, underskott och nedskräningar väntar. En annan politik är möjlig. Vi socialdemokrater presenterar i riksdagen ett tydligt alternativ för att klara jobben och välfärden.
Socialdemokraternas förslag till stimulanser under 2009

 

....................................................................................................................................


Vänligen
Monica Lindell Rylén

Socialdemokraterna i Riksdagen
Politisk handläggare Välfärdslaget (SoU, UbU, SfU, CU)
08-786 68 05
076-836 99 54

 

 

 



 


                                                                                                            





 

 

 

 

 

 


 

 

 
Länk till den intervju som gjordes med Ann-Kristine Johansson den 20 januari 2009 med Radio Värmland.

 

http://www.sr.se/varmland/nyheter/artikel.asp?artikel=2580143

 

 
 
 Nytt från Socialutskottet (s)

Nyhetsbrev från Riksdagens S-grupp i Socialutskottet:
Ylva Johansson, Christer Engelhardt, Lars U Granberg, Marina Pettersson, Lennart Axelsson, Catharina Bråkenhielm, Per Svedberg, Ann Arleklo


I detta nr:

1. Avregleringen av apoteksmarknaden
2. Vårdval i primärvården
3. Ersättningsetableringar
4. Extra pengar till kommuner & landsting (Socialdemokraternas stimulanspaket)

____________________________________________________

1. Avregleringen av apoteksmarknaden

Regeringen säljer ut 400 apotek och avreglerar apoteksmarknaden
Regeringen har lagt fram sitt förslag till avreglering av apoteksmarknaden och utförsäljning av 400 apotek. Förslaget är nu hos lagrådet. Proposition väntas i jan/feb. Avregleringen ska träda i kraft 1 juli 2009. Förslaget innebär att Apoteket AB:s försäljningsmonopol försvinner och alla som uppfyller kraven kan starta apotek. Av de över 900 apotek som det statliga Apoteket AB idag driver ska cirka 400 säljas till privata aktörer, varav en stor del till internationella kedjor.
Staten kommer enligt förslaget även i fortsättningen att sköta prissättningen av generiska läkemedel (där förtetagens patent gått ut och det är möjligt att byta till likvärdiga läkemedel) genom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Apoteken får däremot möjlighet att förhandla med läkemedelsbolagen om inköpspriser på originalläkemedel. TLV kommer dock även i fortsättningen att fastställa det pris kunden ska betala på apoteket. Priset är ett högstapris och det apotek som vill kan sätta lägre pris. Enligt regeringens förslag ska TLV vid prissättning se till att apotekens handelsmarginal är så god att verksamheten blir så lönsam att privata aktörer vill etablera sig i Sverige. När det gäller receptfria läkemedel blir det precis som idag fri prissättning.
Socialdemokraterna avvisar regeringens förslag. Det svenska apotekssystemet har bidragit till att Sverige har ett av de mest säkraste och kostnadseffektiva distributionssystemen för läkemedel i världen. Sverige har bland de lägsta läkemedelspriserna i Europa i kundledet tack vare att Apoteket AB haft en effektiv distributionskedja med låg handelsmarginal (påslag) och ett system där läkemedelsbolagen har konkurrerat helt öppet med varandra om att få sälja till Apoteket AB som bara haft monopol på försäljningen ut till kund.

Ylva Johansson (s), vice ordförande i riksdagens socialutskott, är mycket kritisk till regeringens planer:

-  Det blir dyrare för skattebetalarna. Priserna ska bestämmas utifrån vinstnivåerna i andra länder och där är dom högre än i Sverige. Tanken är att det ska locka utländska kedjor att köpa apotek i Sverige.  Det är helt oacceptabelt att staten ska garantera internationella kedjors lönsamhet istället för att grantera patienters säkerhet och låg kostnad för skattebetalarna, säger Ylva Johansson.

 - Vi har idag ett mycket effektivt och säkert apotekssystem med låga priser för apotekskunderna. Regeringen kan inte redgöra för vad som ska bli bättre med en avreglering. Avregleringen genomförs uteslutande av ideologiska skäl, de internationella läkemedelsgrossisterna gynnas och skattebetalarna får betala notan, säger Ylva Johansson.

Läkemedel är idag den i särklass vanligaste behandlingsmetoden inom vården och allt tyder på att de kommer att bli än viktigare. Det är landstingen, som tillsammans med staten, står för 80 procent av kostnaderna för receptbelagda läkemedel. Tack vare framgångsrik forskning och utveckling blir det möjligt att bota och behandla allt fler sjukdomar och skador. Det är en fantastisk framgång som räddar liv och ger livskvalitet åt många människor. Samtidigt är problemen med felaktig läkemedelsanvändning stora. Många, inte minst äldre, har idag för många läkemedel eller läkemedel som inte passar ihop med varandra. Det är av högsta vikt att läkemedelsförsörjningen i landet är kostnadseffektiv och säker samtidigt som den måste vara lättillgänglig och lika för alla. Sverige har ett sådant system - som nu regeringen väljer att slå sönder.

Förslaget kommer, om det genomförs, med all sannolikhet att leda till en situation med några få stora aktörer. Eftersom de apotek som ska finnas kvar i helstatliga Apoteket AB efter en avreglering (och en utförsäljning av flera hundra apotek) ska agera på samma sätt som privatägda vinstmaximerande apotekskedjor blir effekten i väsentliga delar densamma som om hela apoteksmarknaden privatiseras. På sikt blir det svårt att av serviceskäl ha kvar olönsamma apotek.
Kostnadseffektivitet, säkerhet och god tillgänglighet i hela landet bör också fortsättningsvis vara det som styr läkemedelsförsörjningen, inte ideologiskt motiverad utförsäljning eller ohämmat vinstintresse. Socialdemokraterna avvisar regeringens planer på att avreglera apoteksmarknaden. Däremot är vi öppna för att låta fler än apoteken sälja vissa enklare receptfria läkemedel, till exempel nässpray och allergimedel. En särskild lista på vilka läkemedel som får säljas av andra än Apoteket AB bör tas fram. Försäljning av läkemedel enligt denna särskilda lista ska kunna vara förknippade med särskilda krav, t.ex. förpackningsstorlek, åldersgräns och resktriktioner kring exponeringen av varorna.
Pressmeddelande Sveriges Kommuner och Landsting 2008-12-09:
Ny apoteksmarknad pressar läkemedelspriserna uppåt

Läkemedlen kommer att bli dyrare när apotekskedjor, istället för landstingen, får rätten att prisförhandla med läkemedelsföretagen. Det anser Sveriges Kommuner och Landsting blir följden av regeringens förslag till ny prismodell för apoteksmarknaden.
– Det är landstingen, som tillsammans med staten, står för 80 procent av kostnaderna för receptbelagda läkemedel. Därför är det vi som måste ha förhandlingsrätten, säger Henrik Hammar, ordförande för Sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Landsting.
Enligt regeringens förslag ska samhället fortsätta att sköta prissättningen av generiska läkemedel (där företagens patent gått ut, och det är möjligt att byta till likvärdiga läkemedel). Däremot låter man apoteksaktörerna få förhandlingsrätt, och behålla vinsterna, på det sortiment som rör patenterade läkemedel.
I lagrådsremissen skriver regeringen att den modell som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill ha, där apoteken inte får förhandla, skulle ge bättre transparens och kostnadskontroll. Men det hjälper inte.
– Regeringen vill locka hit internationella apotekskedjor, och ger dem förhandlingsrätten som lockbete, säger Henrik Hammar.
I lagrådsremissen föreslås att Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket ska bli garant för att apoteksbranschen inte gör för stora vinster. Genom att studera företagens bokföring ska man kontrollera hur stora vinster företagen gör. SKL anser att regeringen underskattar svårigheterna med det.
– Hur ska man ska kunna kontrollera vinsternas storlek på marknaden med utländska kedjor som köper tillfälliga partier av läkemedel på en internationell marknad, säger Henrik Hammar.
– Denna modell kommer bara att pressa priserna åt ett håll, nämligen uppåt, säger Henrik Hammar.

 

2. Vårdval i primärvården

Regeringen har lagt en proposition som innebär att alla landsting/regioner senast 2010 ska ha infört vårdvalssystem för primärvården med fri etablering för vårdföretagen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet avvisar regeringens förslag och har lagt en gemensam motion. Regeringens förslag hindrar landstingen/regionerna från att utforma och utveckla modeller för en god primärvård som sätter medborgarnas behov och rätt till en god vård i centrum. Flera redan existerande eller planerade vårdvalssystem som tagits fram i olika delar av landet måste rivas upp och göras om i grunden om regeringens förslag genomförs. Det gäller till exempel Hälsovalsmodellen i Kalmar län, Vårdval Halland, Hälsoval Skåne och de planerade vårdvalssystemen i Region Västra Götaland, Östergötland och Sörmland. Fri etablering för företagen finns inte i något av dessa vårdvalssystem. Regeringen brister i respekt för det kommunala självstyret och försvårar utvecklingen av primärvården genom att tvinga alla landsting/regioner att välja Stockholms modell med fri etablering. (I Stockholms läns landsting har den borgerliga majoriteten valt en konfrontationslinje och infört fri etablering i primärvården för företag kombinerat med en djupt orättvis ersättningsmodell som gör att resurserna för primärvården i ekonomiskt utsatta områden har försämrats samtidigt som vården kan utökas i resursstarka områden).

Primärvården är en mycket viktig och känslig del av hälso- och sjukvårdssystemet och behöver långsiktigt hållbara spelregler för att kunna utvecklas. Hälso- och sjukvården har inte råd med ständiga omorganisationer. Därför är det mycket olyckligt att det stora arbete som genomförts med att hitta blocköverskridande lösningar ute i landstingen/regionerna nu bryts upp av regeringen.
En väl fungerande primärvård är en grundläggande hörnsten i ett framgångsrikt sjukvårdssystem. Patienternas krav på tillgänglighet, rimliga väntetider, flexibilitet och kvalitet måste vara utgångspunkten för utvecklingen av primärvården. Primärvården ska vara den nära vården, vara lätt att komma i kontakt med och kunna klara alla vanliga och grundläggande behov av sjukvård. För många människor är det viktigt att ha en fast och långsiktig kontakt med sin vårdcentral. Hälso- och sjukvårdslagen ger alla rätt att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primärvården. Det landsting/region som man tillhör ska organisera primärvården så att detta blir möjligt.

Denna motion kommer att lämnas in från socialdemokraterna ang vårdval i primärvården.

 


3. Ersättningsetableringar

Regeringen har lagt en propositionen om ersättningsetablering för vissa privata vårdgivare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag och har lagt en gemensam motion. Regeringens förslag innebär att de läkare och sjukgymnaster som idag går på den nationella vårdtaxan får rätt att sälja sin praktik vidare till någon annan som då automatiskt övertar rätten att bedriva verksamhet enligt den nationella taxan. Vi är emot hela systemet med nationell taxa och om de som idag går på nationell taxa kan sälja sin individuella rättighet vidare permanentas systemet. Kostnader för vårdenheter som går på den nationella vårdtaxan betalas av respektive landsting/region där verksamheten bedrivs. Landstinget/regionen har dock inte någon möjlighet att påverka etableringsort, kostnader eller verksamhetsinnehåll utan har bara att betala. Detta är en orimlig konstruktion som motverkar en god prioritering, styrning och ekonomisk hushållning med skattemedel och en god vårdkvalitet i form av väl fungerande vårdkedjor. Vi anser istället att landsting/regioner utifrån sitt planerings- och finansieringsansvar för hälso- och sjukvården i sitt område ska ha fullt ansvar och kunna anlita privata läkaretableringar och sjukgymnastetableringar i den utsträckning de vill och har behov av. Dessa läkares och sjukgymnasters insatser behövs men verksamheten måste i likhet med all annan vårdverksamhet kunna bedömas och ingå som en del i det ordinarie sjukvårdssystemet. Detta säkerställs genom tecknande av vårdavtal.

Hälso- och sjukvården är i snabb och kraftig utveckling. Nya och effektivare mediciner och bättre behandlingsmetoder gör det möjligt att framgångsrikt behandla allt fler sjukdomar allt högre upp i åldrarna. Samtidigt kommer vårdbehoven att öka i befolkningen. För att möta framtidens krav och kunna tillförsäkra alla den bästa möjliga vården krävs ett hälso- och sjukvårdssystem för befolkningen som helhet och som är behovsstyrt och finansierat gemensamt via skatten. De gemensamma resurserna kommer alltid att vara begränsade och därför behövs styrning och prioritering av hur de tillgängliga resurserna används i hälso- och sjukvårdssystemet. Det är en svår men nödvändig uppgift.  

Läs hela flerpartimotionen (s + mp + v) om ersättningsetableringar.
 

4. Extra pengar till kommuner och landsting

Landsting och kommuner står inför stora nedskärningar. Det riskerar bli ett välfärdsras som direkt drabbar dem som är mest beroende av vården och omsorgen – de äldre och de sjuka.
Vi socialdemokrater har, liksom miljöparitet och vänsterpartiet, lämnat tydligt besked om mer resurser för att säkra jobben och kvalitén i vården och omsorgen. I vår budgetmotion föreslog vi 5 miljarder kr mer än regeringen till kommuner och landsting. Men vi insåg ju under hösten att de beräkningar som låg till grund för budgetpropositionen snabbt blev överspelade. Till skillnad från regeringen, som i det längsta försökte låtsas som om det regnade och komma med märkliga uttalanden om att det trots allt inte är alla som varslas, insåg vi att vårt budgetalternativ måste revideras för att möta den allt djupare jobbkrisen.
Vi föreslår i vår stimulansmotion som vi lagt med anledning av den allvarliga situationen på den svenska arbetsmarknaden, att kommuner och landsting tillförs ytterligare 2 miljarder kr för 2009 och 5 miljarder kr för 2010.


 

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att avslå proposition 2008/09:74 Vårdval i primärvården.

 


Motivering

En väl fungerande primärvård är en grundläggande hörnsten i ett framgångsrikt sjukvårdssystem. Patienternas krav på tillgänglighet, rimliga väntetider, flexibilitet och kvalitet måste vara utgångspunkten för utvecklingen av primärvården. Primärvården ska vara den nära vården, vara lätt att komma i kontakt med och kunna klara alla vanliga och grundläggande behov av sjukvård. För många människor är det viktigt att ha en fast och långsiktig kontakt med sin vårdcentral. Hälso- och sjukvårdslagen ger alla rätt att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primärvården. Det landsting/region som man tillhör ska organisera primärvården så att detta blir möjligt.

Människors valmöjlighet är en viktig rättighet i en demokrati.  När det gäller att kunna välja vårdinsatser så regleras den bl.a. i hälso- och sjukvårdslagen där man skriver att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.
För att möjliggöra denna valmöjlighet behövs en mångfald som motsvarar människors behov samtidigt som utbuden ska vara förenliga med såväl vetenskap och beprövad erfarenhet som rationell användning av skattebetalarnas pengar. Mångfald kan alltså inte vara begränsad till i vilken form vården bedrivs (offentligt, non-profit eller kommersiellt) utan behöver även syfta på innehållet.

Det är helt avgörande att man blir bemött på ett bra sätt och får en god och säker vård. Men även möjligheten att välja vilken vårdcentral man vill tillhöra eller vilken läkare man vill träffa är av stort värde och ska vara en rättighet för medborgarna. Oavsett hur landstingen/regionerna väljer att organisera sin primärvård och oavsett om landstingen/regionerna anlitar privata eller ideella utförare har dock landstingen/regionerna kvar det fulla ansvaret för kvaliteten och tillgängligheten i den hälso- och sjukvård som erbjuds medborgarna.

I många landsting/regioner växer det nu fram olika vårdvalssystem för primärvården. I Stockholms läns landsting har den borgerliga majoriteten valt en konfrontationslinje och infört fri etablering i primärvården för företag kombinerat med en djupt orättvis ersättningsmodell som gör att resurserna för primärvården i ekonomiskt utsatta områden har försämrats samtidigt som vården kan utökas i resursstarka områden. I många andra landsting eftersträvas dock bredare överenskommelser om regler och ersättningsmodeller för primärvårdssystem med vårdval/hälsoval. Arbetet har på de flesta ställen genomförts i samverkan och över blockgränserna och de vårdvalssystem som tas fram skiljer sig väsentligt från Stockholms när det gäller ersättningsmodellen och reglerna för etablering.

Vi avvisar regeringens proposition som innebär att alla landsting/regioner senast 2010 ska ha infört vårdvalssystem för primärvården med fri etablering. Förslaget hindrar landstingen/regionerna från att utforma och utveckla modeller för en god primärvård som sätter medborgarnas behov och rätt till en god vård i centrum. Flera redan existerande eller planerade vårdvalssystem som tagits fram i olika delar av landet måste rivas upp och göras om i grunden om regeringens förslag genomförs. Det gäller till exempel Hälsovalsmodellen i Kalmar län, Vårdval Halland, Hälsoval Skåne och de planerade vårdvalssystemen i Region Västra Götaland, Östergötland och Sörmland. Fri etablering för företagen finns inte i något av dessa vårdvalssystem. Regeringen brister i respekt för det kommunala självstyret och försvårar utvecklingen av primärvården genom att tvinga alla landsting/regioner att välja Stockholms modell med fri etablering.

Primärvården är en mycket viktig och känslig del av hälso- och sjukvårdssystemet och behöver långsiktigt hållbara spelregler för att kunna utvecklas. Hälso- och sjukvården har inte råd med ständiga omorganisationer. Därför är det mycket olyckligt att det stora arbete som genomförts med att hitta blocköverskridande lösningar ute i landstingen/regionerna nu bryts upp av regeringen.

När resurserna är begränsade, vilket de alltid är, måste landstinget/regionen kunna se till att resurserna fördelas utifrån kriterier som kvalitet, behov, nytta, tillgänglighet och effektivitet.
Regeringens förslag om obligatorisk etableringsfrihet i primärvården innebär dock att landstingen/regionerna blir tvungna att tillåta vårdföretag att etablera sig där de finner det mest lönsamt. Med fri etablering finns en risk att utbudet av primärvårdsenheter beror på hur kostnadskrävande eller lönsamt det är att bedriva verksamheten i olika områden och för olika grupper. I mer kostnadskrävande områden eller på landsbygden blir utbudet mer begränsat eller av lägre kvalitet. Det är oacceptabelt i offentligt finansierad verksamhet att fördelningen av de gemensamma resurserna bestäms av marknaden på det sättet. Stora grupper i utsatta bostadsområden och på landsbygden underkonsumerar vård redan idag. Landstingen/regionerna måste därför i en situation där de totala personella och ekonomiska resurserna är begränsade ha möjligheten att kunna styra resurser och etableringar dit behoven är som störst.

En demokratiskt styrd och solidariskt finansierad vård som ges efter behov är en grundläggande del av den svenska välfärdsmodellen. Fri dragningsrätt på vårdens resurser (skattemedel) leder till att en stor del av inflytandet över vården överlämnas till privata vårdbolag. Det blir en frihet för vårdföretagen att välja patienter istället för tvärtom. Den demokratiska styrningen är en förutsättning för att kunna fördela vårdens resurser efter behov och därför kan konsekvenserna bli stora både på kort som lång sikt.

Det är politikens uppgift att se till att medborgarna inte bara har lika tillgång till vård utifrån sina behov utan även att denna vård överallt håller god kvalitet och att tillgängliga resurser används på bästa sätt. På central nivå är nationell kvalitetssäkring av alla vårdgivare och fler och bättre nationella riktlinjer två angelägna åtgärder för att stödja och utveckla kvaliteten i svensk sjukvård. Regeringen lägger dock inte några propositioner på dessa eller andra angelägna områden som fokuserar på kvaliteten och innehållet i vården utan väljer att lagstifta kring organisationen ute i landstingen/regionerna. Regeringens förslag är av mycket omfattande karaktär. Det handlar om att tvinga alla landsting/regioner att införa ett centralt definierat vårdvalssystem. Modellen har inte varit föremål för någon omfattande utvärdering, det har inte ställts mot primärvårdens framtida utmaningar eller jämförts med andra modeller eller system. Intentionen sägs vara att öka patientens rätt men med den föreslagna utformningen blir istället det övergripande syftet att öka andelen privata vårdgivare genom att fri etablering blir obligatoriskt. Förslaget fokuserar på andelen privata vårdgivare istället för verklig mångfald i vårdinnehåll och möjlighet för patienter att välja vård.

Regeringen har valt att bortse från de allvarliga invändningar som Lagrådet framfört. Det gäller bland annat det faktum att regeringen i förslaget om tvingande vårdvalssystem använder lagen om valfrihetssystem (LOV). LOV är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling (LOU) som kommuner och landsting frivilligt kan välja att använda sig av när man anlitar andra utförare. Lagrådet anför att förslaget tyder på att LOV inte ska tillämpas efter det att ett vårdvalssystem inrättats samt att LOV inte heller torde vara direkt tillämplig för alla landsting eftersom den endast gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa ett valfrihetssystem (1 kap. 1§ LOV).

Vi har i samband med att frågan om LOV behandlades i riksdagen framfört att vi på viktiga punkter avvisar den nya lagstiftningen. Det gäller bland annat frågan om fri etablering och den möjlighet att införa tilläggstjänster som privata utförare får möjlighet till om LOV används. Vi tycker inte att frågorna om LOV:s konsekvenser för hälso- och sjukvårdssystemet är tillräckligt utredda. Innebär LOV att privat betalda tilläggstjänster blir möjliga i hälso- och sjukvården? Vi avvisar bestämt en utveckling där den som har råd tillåts köpa sig förtur eller extratjänster inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

Regeringen har också valt att nonchalera den kritik som remissinstanserna framfört mot förslaget om fri etablering. De flesta landsting är liksom handikappförbunden, Saco, TCO, Vårdförbundet, PRO, RSMH, Reumatikerförbundet, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Barnmorskeförbundet och Famna kritiska antingen till fri etablering eller till att konsekvenserna av fri etablering är otillräckligt analyserade i utredningen. I detta läge hade det varit positivt och viktigt att kunna pröva olika modeller.

Om syftet är att utveckla primärvården med bättre service och tillgänglighet är det bättre om varje landsting får utforma sina egna modeller utifrån de egna behoven och förutsättningarna än att alla tvingas införa ett system som ändå inte löser problemen lokalt. Landstingen bör själva få bestämma hur de organiserar primärvården.
 

 


Stockholm den 14 januari 2009
Ylva Johansson (s)
Thomas Nihlén (mp) Christer Engelhardt (s)
Lars U Granberg (s) Marina Pettersson (s)
Lennart Axelsson (s) Catharina Bråkenhielm (s)
Per Svedberg (s) Ann Arleklo (s)

 

 

 

PRESSMEDDELANDE FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA I RIKSDAGEN

Datum: 2008-11-28

Den Värmländska vargen en fråga för regeringen

 

--------------------------------------------------------------------------------


Ann-Kristine Johansson (s) ledamot i miljö- och jordbruksutskottet har under en längre tid försökt få regeringen att se över möjligheterna till att införa så kallade försökslän där man tillåter jakt på varg utan att få gehör. Med anledning av detta har hon nu skrivit en interpellation till miljöminister Andreas Carlgren (c) där hon hoppas få svar på om Värmland kan bli ett försökslän men också på frågan när regeringen kommer att presentera en rovdjursproposition.

– För att kunna värna om vargstammens positiva utveckling måste vi inom en snar framtid omsätta rovdjursutredningens förslag på skyddsjakt i praktiken, säger Ann-Kristine Johansson. 

– Som det ser ut nu så leder inte vargstammens ökning till någon nämndvärd spridning i resten utav landet, utan koncentrationen av varg är fortfarande som störst i de områden som redan har mycket varg. Detta är viktigt för att få acceptans hos landsbygdsbefolkningen och för att motverka den illegala jakten, menar Ann-Kristine Johansson.

Interpellationsdebatten äger rum den 16 december och kan följas i SVT 24.

För mer information
Ann-Kristine Johansson
Riksdagsledamot
070-513 43 86
ann-kristine.johansson@riksdagen.se

Angelica Vallgren
Regional pressekreterare
070-6005041
angelica.vallgren@riksdagen.se

 

                                                                                                             


--------------------------------------------------------------------------------

 

PRESSMEDDELANDE FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA I RIKSDAGEN

Datum: 2008-11-26

Stora varsel inom Byggnads även i Värmland

 

--------------------------------------------------------------------------------


200 Byggnadsmedlemmar i Värmland varslade enbart under oktober och november. Men mörkerantalet är stort eftersom Byggnads inte behöver rapportera in varsel under 19 personer till Arbetsförmedlingen. Och i går kom ännu ett dråpslag för bryggbranschen som kommer att drabba Värmland hårt, när SKANSKA meddelade att de varslar 2000 byggnadsarbetare i Sverige. Med anledning av detta pressar nu (s) riksdagsledamoten Lars Mejern Larsson, kommun och finansmarknadsminister Mats Odell (kd) och begär åtgärder för att möta den stigande arbetslösheten inom bygg- och bostadsmarknaden.

– Det finns åtgärder som bevisligen har fungerat förut. Ett exempel är ROT-avdraget. Vidare är en klimatbonus för klimatinvesteringar i hemmet, en åtgärd som skulle kunna få fart på en stillastående byggmarknad, säger Lars Mejern Larsson.

– Det är oacceptabelt att vi har en regering som står handfallen och inte gör någonting för att hejda den negativa trenden som vi ser just nu. EU har fattat att det krävs ett stimulanspaket, till och med det konservativa USA arbetar på att ta fram åtgärder men vår Svenska regering vägrar att vakna upp och se allvaret, säger Lars Mejern Larsson.

För att läsa hela interpellationen:

För mer information
Lars Mejern Larsson
070-586 07 97
lars.mejern.larsson@riksdagen.se

Angelica Vallgren
Regional pressekreterare
070-6005041
angelica.vallgren@riksdagen.se

 

                                                                                                               

 


--------------------------------------------------------------------------------

 

 

 

 

PRESSMEDDELANDE FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA I RIKSDAGEN

Datum: 2008-11-20

Värmlänningen Tommy Ternemar (s) pressar regeringen

--------------------------------------------------------------------------------

Tommy Ternemar (s) ledamot i finansutskottet lämnade i går in en fråga till Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell (kd) där han undrar vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att lösa problemet med livförsäkringsbolagens onda cirkel.

– Vid mer generella kursfall på aktier tvingas livförsäkringsbolagen att sälja aktier och köpa räntebärande värdepapper, förklarar Tommy Ternemar

– Och om en omfördelning av investeringsportföljen framtvingas för flera livförsäkringsbolag kommer detta få negativa effekter även på räntemarknaden. När marknadsräntorna sjunker ökar värdet på åtagandena och ytterligare aktieförsäljningar kan behövas. På så vis riskerar Livförsäkringsbolagen att hamna i en negativ spiral, säger Tommy Ternemar.

För mer information
Tommy Ternemar
Riksdagsledamot
070-215 07 61
tommy.ternemar@riksdagen.se

Angelica Vallgren
Regional pressekreterare
070-6005041
angelica.vallgren@riksdagen.se

 

                                                                                                               

Läs mer om vår politik på MailScanner har detekterat ett möjligt bedrägeriförsök från "youtube.com" http://www.socialdemokraterna.se
Se, dela, kommentera http://youtube.com/socialdemokraterna

Bilaga

--------------------------------------------------------------------------------

 

 

 

 

 

 

 

 

Berit Högman, Lars Mejern Larsson, Marina Pettersson, Tommy Ternemar och Ann-Kristine Johansson
REGERINGEN FORTSÄTTER TIGA!
Medan regeringen fortfarande tiger om eventuella åtgärder för att mildra den akuta jobbkrisen har vi ett helt batteri av åtgärder i vårt stimulanspaket skriver de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Värmland.

Nu har vi socialdemokrater under mer än en månads tid avkrävt den moderatledda regeringen ett svar om vad de har för avsikt att göra för att mildra den jobbkris som nu är ett faktum. Fredrik Reinfeldt är fortfarande svaret skyldig.

Att vi är mitt uppei vad som ser ut att bli en långvarig lågkonjunktur har inte undgått någon. Särskilt inte de 31 personer som varslades om uppsägning på Thermia i Arvika nyligen eller de 849 personer i Värmland som till dags dato fått samma besked om en oviss framtid. Totalt har ca 14 500 personer varslats om uppsägning hittills i november och antalet kommer med all säkerhet att stiga.
Vi riktar skarp kritik mot den totala brist på initiativ som den moderatledda regeringen har uppvisat, trots att flera av varandra oberoende experter har gjort bedömningen att det krävs krafttag för att förhindra att ekonomin går in i recession.

När regeringen i detta läge inte presenterar några stimulansåtgärder för fler jobb är det tydligt att de gjort en grov felbedömning av hur pass allvarligt läget är.

I vårt socialdemokratiska stimulanspaket presenterar vi ett helt batteri av åtgärder för att skapa fler arbetstillfällen. Småföretagen har drabbats hårt av finanskrisen, och pessimismen inför framtiden är stor bland Värmlands småföretagare. Almi uppger att bankerna stramat åt utlåningen till småföretagen. Genom ett kapitaltillskott till Almi som ger företagen förbättrade möjligheter att låna pengar, vill vi socialdemokrater stärka de små företagens möjligheter att finansiera sin verksamhet. Vi vill även sänka arbetsgivaravgiften för de små företagen och införa en trygghetsgaranti som ska underlätta övergången mellan anställning och företagande. För att uppmuntra företagen att anställa arbetslösa ungdomar har vi föreslagit en skattereduktion som motsvarar hela arbetsgivaravgiften för företag som anställer en arbetslös ungdom.

Nästa år väntas nybyggnationen falla drastisk, och ett flertal bostadsprojekt i Karlstad är i farozonen. Fler hyresrätter underlättar rörligheten på arbetsmarknaden därför föreslår vi ett investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter.

Sedan tidigare vet vi att olika typer av stimulanser för köp av byggtjänster har varit framgångsrika, detta har också påtalats av facket och flera branschorganisationer. Statsministern har kategoriskt avvisat dessa förslag och vi frågor oss därför om regeringen inte förstått allvaret bakom krisen? Jobbkrisen riskerar att slå hårt mot byggsektorn. Vi ställer oss bakom Konjunkturinstitutets bedömning att Sverige skulle tjäna på ett tillfälligt ROT-avdrag.

Regeringen fortsätter på sin linje att sänka skatten för dem som tjänar mest, trots att det är ett ineffektivt sätt att stimulera ekonomin. Vi vill i stället stärka dem som har små marginaler och är benägna att konsumera mer. Vi sänker därför skatten för alla pensionärer, vi höjer barnbidraget, stärker flerbarnstillägget och höjer underhållsstödet. Vi föreslår också högre studiemedel.

Den moderatledda regeringen lovade väljarna att stå som en garant för fler i arbete och tog åt sig äran för ökade arbetstillfällen i en högkonjunktur. När deras politik nu på allvar sätts på prov visar det sig att försämringarna de infört i a-kassan och andra
trygghetsförsäkringar inte leder till fler arbetstillfällen – bara till mer otrygghet. Istället för att gå in i lågkonjunkturen med trygga omställningsförsäkringar tvingas människor att samtidigt som man varslas från sitt arbete ta ställning till om man har råd att bo kvar i sitt hus eller i sin lägenhet.

Nu ser vi att regeringens politik för fler jobb genom ökad orättvisa inte fungerar.
Framgång kräver rättvisa!

 

 

 

PRESSMEDDELANDE FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA I RIKSDAGEN

Datum: 2008-11-11

Oro för Värmalnds infrastruktursatsning

--------------------------------------------------------------------------------

Genom att Värmland tidigare har tagit sitt ansvar och medverkat till en förbättrad infrastruktur via så kallad förskottering finns nu en viss oro att resurserna inte räcker då återbetalningen tas direkt av de nya anslagen. Med anledning av detta ställer Lars Mejern Larsson (s) i dag en skriftlig fråga till infrastrukturminister Åsa Torstensson där han frågar hur hon tänker säkerställa nya infrastruktursatsningar.  

– Jag är orolig för att det kommer att saknas pengar när Vägverket och Banverket går in i en ny planeringsperiod för 2010-2021 och en återbetalningsplan på tidigare förskotterade objekt ska genomföras, säger Lars Mejern Larsson (s) riksdagsledamot i trafikutskottet.

–  Värmland är fortfarande i stort behov av infrastruktursatsning. Därför är det viktigt att få klarhet i vad infrastrukturministern tänker göra för att säkerställa investeringarna i länet, säger Lars Mejern Larsson.

För mer information
Lars Mejern Larsson
070-586 07 97
lars.mejern.larsson@riksdagen.se

Angelica Vallgren
Regional pressekreterare
070-6005041
angelica.vallgren@riksdagen.se


 

PRESSMEDDELANDE FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA I RIKSDAGEN

Datum: 2008-10-30

Ann-Kristine Johansson (s): Vi måste motverka gränshindren nu!

--------------------------------------------------------------------------------

(S) ledamoten Ann-Kristine Johansson har i riksdagen under flera år lyft upp probelmatiken med gränshinder i norden och påpekat behovet av en gränshinderssamordnare som kan samordna det gränsöverskridande nordiska arbetet regionalt och lokalt.  

Gränshindersforum är en redan existerande organisation som har till uppgift att samordna det nordiska samarbetet, men tillräckliga resurser saknas.

Den 30 oktober kunde vi i Dagens Nyheter läsa Ole Norrbacks kritiska debattartikel om att det inte händer tillräckligt mycket när det gäller borttagande av gränshinder. Och Ann-Kristine Johansson håller med:

– Det krävs en långsiktig finansiering för att Grensetjänsten ska kunna utvecklas. Grensetjänsten vill bland annat utveckla samarbetet med näringslivet och småföretag, men det finns allt för stora ekonomiska hinder i vägen, säger Ann-Kristine Johansson.

Ann-Kristine Johansson förde upp problematiken på Nordiska rådets 60:session i Helsingfors i förra veckan, där hon uppmanade politiker att ta sitt ansvar i frågan om det nordiska samarbetet.

– Totalt omsätter den svensk-norska gränshandeln ca 10 miljarder norska kronor ändå har vi byråkratiska hinder som borde vara möjliga för oss att lösa så att vi kan röra oss fritt i norden. Hinder som är negativa för både individer, företag och den nationella tillväxten. Därför behövs det en långsiktig finasiering för Gränshindersforum och Grensetjänsten. Nordiska rådet har en vision om ett gränslöst Norden och för att nå denna vision så måste detta lösas, säger Ann-Kristine Johansson.

För mer information
Ann-Kristine Johansson
Riksdagsledamot
070-513 43 86
ann-kristine.johansson@riksdagen.se

Angelica Vallgren
Regional pressekreterare
070-6005041
angelica.vallgren@riksdagen.se


 

 

 

FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA I RIKSDAGEN

Datum: 2008-11-06

Berit Högman (s) kräver mer resurser till Arbetsförmedlingen för att möta varsel och ökad arbetslöshet

--------------------------------------------------------------------------------

Idag torsdag 6 november besöker Arbetsförmedlingens chef, Angeles Bermudez-Svankvist, Karlstad. I samband med detta kräver socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson, värmländska riksdagsledamoten Berit Högman, att Arbetsförmedlingen får mer resurser för att klara av alla de varsel och den ökade arbetslöshet som drabbar såväl Värmland som övriga landet.

- Vi är känner oro för att Arbetsförmedlingen själv kan tvingas säga upp ännu fler förmedlare på grund av att man har fått för lite resurser från den borgerliga regeringen. Regeringen har upprepade gånger sagt att man inte skjuter till några nya pengar till Arbetsförmedlingen, trots vågen av varsel och krisrapporter om högre arbetslöshet och sjunkande sysselsättning. Angeles Bermudez-Svankvist har själv sagt att det behövs mer resurser för att möta det ökade behovet. Och vi har även talat med företrädare för fackförbundet ST, som också är oroliga över bristande resurser till Arbetsförmedlingen, säger socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Berit Högman.

- Det är fullständigt absurt att i detta läge, när tiotusentals människor drabbas av varsel och arbetslöshet i jobbkrisens och lågkonjunkturens spår, inte skjuta till mer pengar till den myndighet som ansvarar för att underlätta övergången till ett nytt arbete. Arbetsförmedlingen går redan på knäna efter regeringens nedskärningar. Man har redan tvingats säga upp många anställda, och vi känner en stor oro över att det blir fler varsel. Regeringen måste nu lämna besked om att Arbetsförmedlingen får mer resurser, så att man kan möta den våg av oroliga människor som drabbats av uppsägningar. Den som har blivit av med ett jobb behöver inte få sitta ännu längre i telefonkö eller sämre stöd och hjälp att hitta ett nytt jobb, säger Berit Högman.

- När Arbetsförmedlingens nya chef tillsattes, angav arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin att ett av huvudskälen var att hon var van vid att arbeta i organisationer med knappa resurser. Nu ser vi en rad exempel på vad detta innebär för en pressad organisation: alltifrån indragna fruktkorgar till uppsägningar av förmedlare. En sådan inställning från den moderatstyrda regeringen lär inte lugna alla de som nu drabbas av varsel. Vi behöver en regering som tar varslen, den ökade arbeslösheten och den oro människor känner på allvar, säger Berit Högman.

I Värmland, med 275 000 invånare, har hela 800 personer drabbats av varsel om uppsägningar den senaste tiden. Det gör att andelen varslade är ungefär lika stor som i uppmärksammade Västra Götaland. Men eftersom den totala arbetslösheten det senaste året har ökat betydligt i Värmlands län (med 14,7 procent) och ligger på en högre nivå procentuellt sett (6 procent) än Västra Götaland (5,5 procent) så är Värmland i ett besvärligare utgångsläge inför att de varslade blir uppsagda.

- Det senaste 18 månaderna har sammanlagt 900 arbetsförmedlare slutat. Nu behövs det en resursförstärkning, i synnerhet i ett län som är så hårt dabbat som Värmland säger Berit Högman.

För mer information
Daniel Färm
Pressekreterare
070-6501209
daniel.farm@riksdagen.se

 

 

                                                                                                  

Nr. 7 Augusti 2008

                  Nytt från Socialutskottet (s)

 

Nyhetsbrev från Riksdagens S-grupp i Socialutskottet:

Ylva Johansson, Christer Engelhardt, Lars U Granberg, Marina Pettersson, Lennart Axelsson, Catharina Bråkenhielm, Per Svedberg, Ann Arleklo

 

 

I detta nr:

 

1. LSS-utredningen är klar

2. LOV

3. Regeringen vill driva igenom obligatoriskt vårdvalssystem i primärvården

 

____________________________________________________

 

1. LSS-utredningen är klar

 

Den parlamentariska LSS-kommittén har idag 29 augusti presenterat sitt slutbetänkande om LSS (lag om stöd och service). LSS-kommitténs uppgift har varit att se över hur LSS-lagstiftningen för att stödja och hjälpa funktionshindrade har fungerat. Kommitténs skulle också se över huvudmannaskapsfrågan samt föreslå åtgärder som dämpar den kraftiga kostnadsutvecklingen som har varit sedan LSS infördes på 90-talet.

 

Ett urval av de viktigaste förslagen i utredningen

 

- Staten ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans. Idag betalar kommunen de första 20 timmarnas behov och staten står för det som överstiger 20 timmar.

 

- Tillämpningen ska bli enhetlig över hela landet, vilket innebär åtstramning i de län som idag har en mer generös tilldelning av assistanstimmar. Idag ligger det mest generösa länet på 117 timmar i snitt medan det minst generösa länet har 86 timmar i snitt per vecka. Utredningen rekommenderar ett snitt på 100 timmar per vecka. Totalt finns cirka 18000 assistansberättigade.

- Ett golv för rätten till personlig assistans på minst 20 timmars grundläggande behov per vecka ska införas. En ny insats kallad ”personlig service med boendestöd” införs för dem med lägre behov än 20 timmar per vecka.

 

- Dubbel assistans ska beviljas först efter att möjligheterna att tillgodose behoven genom hjälpmedel och bostadsanpassningar har prövats.

 

- Hårdare tag mot fusk med assistansersättning. Anordnare av assistans ska vara ansvariga för redovisningen av hur medlen använts och också för eventuell återbetalning. Försäkringskassan ska få kräva den redovisning av anordnare av assistans som behövs för att kontroll av att ersättningen använts rätt.

 

- Målet är att kostnaderna för assistansersättningen år 2010 ska minska med omkring 3 miljarder kronor så att de kommer att ligga på samma nivå som de gjorde år 2007. Det motsvarar knappt 15 procent av kostnaderna.

 

- En generell gräns för nybeviljande av insatser enligt LSS vid 65 år bör införas i lagen. Gränsen bör gälla alla de tre grupper som anges i personkretsen. Den som redan har LSS påverkas inte.

 

- En bestämmelse införs i LSS för att stärka barnens ställning inom lagens tillämpningsområde. Bestämmelsen svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention och innebär att när åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. En bestämmelse om barns rätt att få relevant information och att komma till tals beträffande åtgärder som rör dem införs i LSS.

 

- En obligatorisk registerkontroll införs av personer som ska arbeta som personliga assistenter åt barn och unga. Kravet på registerkontroll ska dock inte omfatta den som är vårdnadshavare för den assistansberättigade. Registerkontroll införs också för dem som söker anställning i annan verksamhet enligt LSS.

 

- En kommuns möjlighet att behålla ansvaret för en person som beviljas boende enligt LSS, vilket kommer att tillhandahållas inom en annan kommuns gränser förtydligas.  Av LSS bör framgå att den beslutsfattande kommunen behåller ansvaret för den enskildes LSS-insatser trots att denne till följd av beslut om boendeinsats kommer att folkbokföras i en annan kommun.

 

- Personer med psykiska funktionshinder i personkrets 3 ska få rätt till daglig verksamhet. Kommunerna ska genom ersättning från staten kompenseras stegvis under tre år för kostnader för ett införande av en rätt till daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3 (personer med andra stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på naturligt åldrande).

 

 

Våra (s)-ståndpunkter i utredningen:

 

Vi slår vakt om LSS-reformen                                                                                              

LSS har inneburit avsevärda förbättringar av levnadsvillkoren för många funktionshindrade. Vi slår vakt om LSS-reformen. Det handlar om att människor med omfattande och varaktiga stödbehov till följd av funktionsnedsättningar ska tillförsäkras de insatser som de behöver för sitt dagliga liv. Sedan lagstiftningens införande i mitten av 1990-talet har insatserna enligt LSS ökat kraftigt år från år både när det gäller antalet människor som får stöd och när det gäller omfattningen av det stöd som ges.

 

 

Stort behov se över hur LSS-reformen fungerar                                                         

Behovet att efter mer än tio år med LSS se över hur lagen fungerar har varit stort. Det handlar om förhållandet till annan lagstiftning på området som ger rätt till hjälp (som socialtjänstlagen) och det handlar om ansvarsfrågorna. En väl fungerande socialtjänst, som bidrar till att de handikappolitiska målen uppnås, är nödvändig för att stöd och service enligt LSS ska fungera väl. Behovet av en översyn av lagstiftningen har också varit stort när det gäller ansvarsfrågorna om huvudmannaskap och finansiering.

Önskvärt med övergripande samsyn mellan partierna                                                 

LSS-verksamheten kräver ett stabilt och långsiktigt ansvarstagande från samhällets sida och har en avgörande betydelse för många människors dagliga liv. Det finns därför ett värde i att de politiska partierna så långt det går kan komma överens om hur LSS ska vara utformat när det gäller frågor som insatser, finansiering och huvudmannaskap. Det finns en övergripande samsyn mellan partierna kring de förslag som efter fyra års utredande läggs fram i utredningen för att dämpa den ökande kostnadsutvecklingen i LSS.

Långsiktig planering och verksamhetsutveckling kräver att utredandet nu avslutas      

Efter fyra års utredande är det viktigt att utredningen i de centrala frågorna nu verkligen avslutas och inte övergår i nya utredningar. Det är nödvändigt för att alla inblandade ska veta vad som gäller och kunna planera långsiktigt. Det behövs en långsiktigt stabil lösning på huvudmannaskapsfrågan. Den stora diskussion kring huvudmannaskapsfrågan som funnits sedan LSS-reformen infördes kan enligt vår mening i och med detta betänkandes förslag anses vara klar. Nu bör stat, kommun och landsting fokusera på kvalitet och verksamhetsutveckling. Det är synd att majoriteten i utredningen fortsätter att öppna för fortsatta utredningar, t.ex. när det gäller boendefrågan. Det gör att det blir osäkerhet om vem som ska ansvara för vad i framtiden och hämmar kommunernas vilja att bygga upp verksamhet långsiktigt.

Viktigt förslag om daglig sysselsättning för psykiskt funktionshindrade                                   Förslaget att personer med psykiska funktionshinder i personkrets 3 ska få rätt till daglig verksamhet är mycket viktigt för att ge alla möjlighet till ökad delaktighet i samhälls- och arbetsliv.

Slopad medfinansiering bra men får inte leda till minskad valfrihet                                     Utredningen föreslår att den kommunala medfinansiering som idag finns för de första 20 timmarna i personlig assistans försvinner och att staten får hela kostnadsansvaret. Medfinansieringens syfte har varit att det inte ska finnas ekonomiska motiv för kommunerna att styra vilken slags insats individen väljer. Det är viktigt att ett borttagande av medfinansieringen inte leder till minskad valfrihet för individen. Detta bör särskilt beaktas i den fortsatta beredningen av förslaget.

Plan för genomförandeprocess krävs – annars kommer enskilda att drabbas             Förslagen i detta betänkande innebär en del förändringar både när det gäller insatser och tillämpningar av LSS. Det kommer att innebära förändringar för en del människor. Det är enormt betydelsefullt att förändringar förbereds och genomförs på ett mycket noggrant sätt så att inte enskilda människor kommer i kläm. Förändringar får inte genomföras utan att alla delar i systemet är förberedda och klara (de instanser som ska ge annan hjälp ska vara beredda på det). 65-årsgränsen för övriga LSS-insatser är ett exempel på en sådan fråga där problem kan uppstå om inte saker görs i rätt ordning. Vi känner en allmän oro för genomförandeprocessen. Under senaste året har det beslutats och genomförts flera betydande förändringar i reglerna för till exempel arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen som varit dåligt och otillräckligt förberedda. Detta har lett till stark och befogad oro hos många berörda människor som inte fått några klara besked om vilken hjälp de kan få och vad de räkna med i framtiden. Om LSS-förändringarna skulle hanteras på detta sätt kommer en mycket allvarlig situation att uppstå där enskilda människor drabbas hårt samtidigt som tilltron till samhällets förmåga att hantera dessa frågor allvarligt rubbas. En särskild plan för genomförandeprocessen bör upprättas för att säkra att förändringarna sker på ett tryggt och samordnat sätt för individen.

Inga kostnadsövervältringar på kommunerna är acceptabla                                                      En viktig del vid förverkligandet av förslagen i betänkandet är att finansieringsprincipen följs. Några kostnadsmässiga övervältringseffekter på kommunerna är inte acceptabla. Alla kostnader som kan uppstå med förslagen i betänkandet måste analyseras särskilt i den fortsatta beredningen. Om förslag innebär nya kostnader för kommunerna ska staten ersätta kommunerna ekonomiskt för detta och föregås av överläggningar med Sveriges Kommuner och Landsting angående ersättningen.

 

–––––––––––––––––––––––

 

2. LOV

 

Regeringen kommer inom kort att lägga fram en proposition om att införa LOV (lag om valfrihetssystem). Lagen ska vara en frivillig möjlighet för de kommuner och landsting som vill införa vårdvalsystem utan att bryta mot dagens upphandlingslagstiftning. Den nya lagen kommer alltså att vara ett alternativ till lagen om offentlig upphandling (LOU) om man inte vill driva allt i egen regi. Lagen ska kunna tillämpas på handikapp- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster.

Om man vill konkurrenspröva eller komplettera egenregiverksamheten kan det alltså ske antingen genom konkurrensupphandling (LOU) eller genom att använda lagen om vårdvalsystem (LOV).

Förslaget innehåller regler om att en myndighet som vill tillämpa lagen löpande måste annonsera i en ny nationell databas för valfrihetssystem.

Om man använder vårdvalsystem väljer kunden/patienten/brukaren mellan olika de olika utförare som ingår i vårdvalsystemet, normalt en blandning av kommunala utförare och privata utförare.

En väsentlig del i den politiska processen som kvarstår är att bestämma vilka krav som ska ställas på de utförare som ska tillhandahålla vård- och omsorgstjänster. Förutom det grundläggande kravet att verksamheten ska bedrivas i enlighet med gällande rätt, finns en rad andra krav som kommuner och landsting kan ställa, under förutsättning att dessa uppfyller de EG-rättsliga principerna. Kravlistan kan se olika ut beroende på vilken tjänst som ska köpas och vilka målsättningar myndigheten har. Samtliga krav som myndigheten ställer ska framgå av förfrågningsunderlaget, som ska finnas tillgänglig för utförarna i den nationella databasen. Av förfrågningsunderlaget ska även framgå den ekonomiska ersättning som utföraren får för utförd tjänst. Den föreslagna lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan utförarna.

Alla utförare som ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem och som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget godkänns. Det är inte möjligt att begränsa antalet utförare – alltså fri etablering. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända.

I lagen införs en möjlighet för ansökande utförare som underkänns att hos allmän förvaltningsdomstol begära överprövning. Enligt lagförslaget ansvarar kommunen/landstinget för att brukaren/invånarna får nödvändig information om samtliga utförare som brukaren kan välja emellan, inklusive egenregiverksamheten. Informationen ska vara saklig, relevant, lättförstålig, lättillgänglig och jämförbar. För personer som inte själva har förmåga eller vill välja ska det finnas ett ickevalsalternativ.

Regeringen satsar 300 miljoner kronor 2008-2009 för att uppmuntra kommuner att införa valfrihetssystem.

Vår huvudinvändning är att utredningens förslag innebär fri etablering, utan möjlighet för kommuner och landsting att göra bedömningar av var det behövs etableringar. Kommunen eller landstinget måste kunna pröva lokaliseringen av olika enheter och avgöra hur många enheter som behövs. För att medborgarna skall ha möjlighet att välja och få insatser efter behov så måste verksamheterna finnas där de behövs bäst och inte där det är mest lönsamt.  Det finns avskräckande exempel från t ex friskolesystemet och Vårdval Stockholm som visar hur fri etablering leder till koncentration och en resursanvändning som inte är behovsstyrd.

 

Det är dessutom viktigt att privata vårdgivare inte har fri och evig "dragningsrätt" på skattemedel. Tillstånd bör inte vara eviga utan måste kunna omprövas med jämna mellanrum.

 

I grunden är konkurrensupphandling enligt LOU inget bra system för vård och omsorg. Vi tycker därför att det är bra att det utvecklas andra modeller. Men alla äldre och sjuka har rätt till likvärdig vård och service. Bra vård får aldrig bero på att den enskilde "väljer rätt". Alla utförare bör kvalitetsgodkännas, ha kollektivavtal och meddelarskydd för personalen. Skattepengar ska bara gå till vård av hög kvalitet och vi är, som redan nämnts, helt emot fri etablering.

Tilläggas ska att det för landstingens primärvård ungefär samtidigt lagts ett särskilt förslag (Vårdval i Sverige, SOU 2008:37) som innebär att alla landsting måste införa vårdvalsystem för primärvården och att det måste vara fri etablering. Detta är vi naturligtvis emot. Det skulle slå sönder en massa vårdvalsystem och primärvårdssystem som vi står bakom i olika landsting men som inte alls bygger på fri etablering eller tvång, till exempel Kalmar, Västra Götaland och Halland.

 

_______________________

 

3. Regeringen vill driva igenom obligatoriskt vårdvalssystem i primärvården

 

De borgerliga är på gång att driva igenom ett centralstyrt vårdvalsystem i sjukvården med fri dragningsrätt. Den socialdemokratiska gruppen i SKL:s styrelse har protesteratr kraftfullt mot detta men den borgerliga majoriteten i SKL:s styrelse har trots stort motstånd i landstingen idag 29 augusti bestämt sig för att helt stödja regeringens planer. Den socialdemokratiska gruppen i SKL har gjort följande uttalande:

 

"Vi socialdemokrater i SKL har idag med bestörtning kunnat notera att den borgerliga majoriteten välkomnar regeringens förslag om en lagstiftning inom hälso- och sjukvården, som direkt och tydligt går emot en uttalad vilja hos nästan alla landets landsting och regioner. Den borgerliga majoriteten inom SKL företräder i denna mycket viktiga fråga inte SKL:s medlemmar, utan utgör istället en stödtrupp till den moderatledda regeringen. 

 

Regeringens förslag sätter inte patientens behov och rätt till god vård i centrum. Som förslaget är formulerat ligger fokus istället på att öka andelen privata aktörer.

Förslaget är dessutom en allvarlig inskränkning av det kommunala självbestämmandet och hindrar möjligheten för landstingen och regionerna att bedriva vård efter lokala förutsättningar och behov. Det är två av invändningarna i socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets  reservation mot ett yttrande från Sveriges Kommuner och Landsting över delbetänkandet SOU 2008:37, ”Vårdval i Sverige”. Betänkandet föreslår införandet av ett nationellt vårdvalsystem inom primärvården med fri dragningsrätt för privata aktörer.

 

Vi avvisar delbetänkandets förslag om obligatorisk nationellt vårdvalssystem med fri etableringsrätt för privata vårdgivare i Sverige. Vi avvisar också förslaget om nationellt uppdrag för primärvården. Förslaget är en allvarlig inskränkning av det kommunala självbestämmandet och hindrar möjligheten för landstingen och regionerna att bedriva vård efter lokala förutsättningar och behov. Enligt Dagens Medicin 35/2008 är det bara Stockholms läns landsting som säger ja till utredningens huvudförslag. Västmanland tar inte ställning. Övriga 19 sjukvårdshuvudmän säger tydligt nej till förslaget.

 

Ett kundvalssystem med fri etablering innebär att vården blir efterfrågestyrd istället för behovsstyrd. Det är ett brott mot principen att vård ska ges efter behov.

 

Förslaget leder till en mer ojämlik hälsa. Resurser omfördelas från områden med stora vårdbehov till områden med små vårdbehov.

 

Primärvården står inför stora utmaningar i framtiden. Behoven kommer att öka och läkarbristen kommer att bestå under överskådlig tid. Vi tycker inte att det här är ett förslag som möter framtidens utmaningar

.

 

Yttrande över delbetänkandet

(SOU 2008:37) Vårdval i Sverige

 

Förbundets ställningstagande

 

Vi avvisar delbetänkandets förslag om obligatoriskt nationellt vårdvalsystem med fri etableringsrätt för privata vårdgivare i Sverige. Vi avvisar också förslaget om nationellt uppdrag för primärvården. Förslaget är en allvarlig inskränkning av det kommunala självbestämmandet och hindrar möjligheten för landstingen och regionerna att bedriva vård efter lokala förutsättningar och behov. Enligt Dagens Medicin 35/2008 är det bara Stockholms läns landsting som säger ja till utredningens huvudförslag. Västmanland tar inte ställning. Övriga 19 sjukvårdshuvudmän säger tydligt nej till förslaget.

 

Nationellt enhetligt vårdvalssystem

 

Vi avvisar förslaget att införa ett nationellt obligatoriskt system för vårdval inom primärvården.  Vi avvisar också förslaget att nationellt fastställa ett grunduppdrag för primärvården. Förslagen i delbetänkandet sätter upp hinder för sjukvårdshuvudmännens möjligheter att utforma och utveckla egna modeller för en god primärvård som sätter medborgarnas behov och rätt till en god vård i centrum.

 

Flera redan existerande vårdvalsmodeller som tagits fram i olika delar av landet måste göras om för att anpassas till det föreslagna nationella systemet. Det gäller till exempel Hälsovalsmodellen i Kalmar län och Vårdval Halland. På det sättet är förslaget direkt kontraproduktivt. En stor risk är att nödvändiga utvecklingsarbeten som utformas för att passa lokala förhållanden helt stannar av runtom i landet.

 

Fri etableringsrätt för privata vårdgivare

 

Vi avvisar utredningens förslag om fri etablering och fri dragningsrätt av skattemedel för privata vårdgivare. Tidigare erfarenheter av system med fri etableringsrätt för privata vårdgivare visar att nyetableringar främst kommer till stånd i områden med låga sociala ohälsotal, dvs där befolkningen har god köpkraft och hög utbildningsnivå. Samtidigt är det få som etablerar sig i de områden som har de största vårdbehoven. Systemet innebär således en omfördelning av primärvårdens resurser från grupper med stora vårdbehov till grupper med mindre vårdbehov. Detta går stick i stäv med målen om en jämlik hälsa och med hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om att vården ska fördelas efter människors behov. Systemet kan också innebära stora ekonomiska risker för sjukvårdshuvudmännen kopplade till svårigheter att uppfylla planeringsansvaret för hälso- och sjukvården.

 

Två av den svenska hälso- och sjukvårdens största problem är den ojämlika hälsan i landet samt den dåliga tillgängligheten på flera områden. Vi ser att förslag som stärker patientens ställning i vården kan vara en del i lösningen av tillgänglighetsproblemen, emedan förslaget om fri etablering förvärrar problemet med hälsans ojämlika fördelning. Stora grupper i utsatta områden underkonsumerar vård redan idag. Landstingen och regionerna måste därför ha rätten att utifrån demokratiska beslut styra resurser och etableringar dit behoven är som störst.

 

Vi anser att en demokratiskt styrd och solidariskt finansierad vård som ges efter behov är en av de viktigaste grundstenarna i den svenska välfärdsmodellen. Fri dragningsrätt på vårdens resurser (skattemedel) innebär en förskjutning av makten över hälso- och sjukvårdens utveckling från demokratin och politiken till framförallt de privata vårdbolagen. Då den demokratiska styrningen är en förutsättning för att kunna fördela vårdens resurser efter behov kan konsekvenserna av denna maktförskjutning bli väldigt olycklig både på kort och på lång sikt.

 

Fast läkarkontakt

 

Förslaget att ta bort bestämmelsen i 5 § i hälso- och sjukvårdslagen om att den fasta läkarkontakten i primärvården ska vara specialist i allmänmedicin får inte innebära att allmänspecialisternas betydelse som bas i primärvården urholkas. Förändringen kan dock innebära positiva möjligheter för sjukvårdshuvudmännen att själva utforma system för närsjukvård efter lokala förutsättningar och behov.

 

Övriga synpunkter

 

Vi ser med oro på hur de utredningar som under senare tid har presenterats inom vården och omsorgens område har hanterats i ett demokratiskt perspektiv. Direktiven är formulerade som svar snarare än som frågeställningar. 

 

Förslagen är av mycket omfattande karaktär. Det handlar om att tvinga alla landsting att införa ett centralt definierat vårdvalsystem. Modellen har inte varit föremål för någon omfattande utvärdering, det har inte ställts emot primärvårdens framtida utmaningar och det har inte jämförts med andra modeller eller andra system. Förslaget syftade till att stärka patientens rätt men med den föreslagna utformningen blir istället det övergripande syftet att öka andelen privata utförare.

 

Om syftet är att utveckla primärvården med bättre service och tillgänglighet är det bättre om varje landsting får utforma sina egna modeller än att alla tvingas införa ett system som ändå inte löser problemen lokalt.

 

För

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i beredningen för

Primärvård och Äldreomsorg och Valfrihetsberedningen

.

 

Sidan uppdaterades senast: 2008-09-22 09:22
Flickr Socialdemokraterna

Se bilder

Tididgare nyhetsbrev

Nyheter från Värmland

Ombud till partikongressen 2017

2016-12-06

Ombudsvalet är avslutat och alla röster är räknade. Över 1 700 medlemmar i Värmland har röstat fram 14 ombud som ska representera oss vid nästa

Per Aspengren föreslås bli nytt kommunalråd på Hammarö

2016-11-29

Under kvällen (28/11 2016) beslutade medlemmarna i Socialdemokraterna på Hammarö  att utse Per Aspengren till partiets kandidat att efterträda Siw

Visa alla nyheter

Youtube
Videon kan för närvarande inte laddas
Tididgare nyhetsbrev

Framtidskontrakt

Framtidskontrakt för Värmland 2014 - 2018

Nyhetstidning

En stad för alla

Läs senaste numret av Socialdemokraterna Karlstads nyhetstidning!

Läs mer

Digital kongressbyrå

Här hittar du all information och alla handlingar inför parikongressen i april.

Du eller Aldrig

RSS - Senaste nytt

En stad för alla 3 2016

Tidningen