Insändare och debattartiklar

 

Varför är Säffle och Kristinehamn det bästa för Värmlands äldre och sjuka patienter?  (NWT 9 mars 2016)

Vården av de äldre och mest sjuka i våra kommuner måste förbättras. Självklart ska detta ske i ett nära samarbete mellan kommunerna och landstinget. Därför är det minst sagt märkligt, att de sex styrande partierna i landstinget så ensidigt hävdar att den bästa förbättringen är att skicka våra patienter på ”mellanvård/närvård” i Säffle eller Kristinehamn. Det är också mycket anmärkningsvärt att erfarenheterna från Uppsala, som tidigare användes som ett positivt exempel, nu inte tas tillvara. Där säger den utredning som gjorts att ”verksamheten har varit dyrare än jämförbara avdelningar på sjukhuset”. Man konstaterar också att ”Närvårdsavdelningens placering och begränsade tillgång till egna undersökningsresurser har inneburit en begränsning för vilka patienter som är aktuella för vård på avdelningen. Dessutom krävs transport i de fall sjukhusets resurser behöver användas vilket medför en belastning både för patienter och personal”. 

I exemplet Uppsala ligger de s k närvårdsplatserna ca 4 km från Akademiska sjukhuset, men man konstaterar i sin egen utredning att ”den geografiska placeringen i kombination med begränsade undersökningsresurser och remitteringstider har också bidragit till den relativt låga och varierande beläggningsgraden. Vidare säger man att ”de negativa konsekvenser som följt av att inte ha tillgång till sjukhusets resurser, organisation och rutiner har avspeglats i en relativt låg och kraftigt varierande beläggning av vårdplatserna. Det har också försvårat en effektiv och flexibel hantering av personal- och bemanningsfrågor”. 

I den tidigare debatt som förts här i Värmland har de sex styrande partierna hävdat att mellanvård/närvård i Säffle och Kristinehamn ska avlasta Centralsjukhuset i Karlstad. Då kan man undra varför det ska stängas platser i Arvika?  Eller varför inte använda stängda platser på Centralsjukhuset. På båda dessa orter finns närhet till dygnetruntöppet lab och röntgen samt läkarresurser vid behov.  Tyvärr är den dystra sanningen att vårdplatser i Säffle och Kristinehamn inte handlar om de behov som värmländska patienter har. Då hade ett samarbete med kommunerna varit en självklarhet.

Nu ökas landstingets underskott med 40 miljoner kronor per år för att en dålig idé inte kan omprövas.

Det är dyrt med sex partier som ska hålla sina vallöften, där överenskommelserna inte har någon ekonomisk begränsning.  

 

Ulric Andersson                                                           Monica Gundahl
Socialdemokraterna                                                     Socialdemokraterna

 

 

 

Det går inte att ta bort 380 miljoner kronor från sjukvården i Värmland under 2016! (Publicerad i NWT 22/12 2015)

 

Sex partier i landstingsfullmäktige (M, C, L, KD, MP, SiV) har bestämt att landstingets verksamheter ska skäras ner med 380 miljoner kronor under nästa år. Detta är givetvis helt orealistiskt!  

De växande underskotten har pågått i flera år och de senaste ekonomi-rapporterna visar att hälso- och sjukvårdens kostnader blir nästan en halv miljard högre än budget för 2015. Varje månad växer underskottet med mer än 40 miljoner kronor och nästa år ser minst lika besvärligt ut.  

Ända sedan 2011 har vi sett hur problemet växt och vi har gång på gång påtalat problemet och försökt bromsa, men de sex landstingsråden som styr landstinget har haft egna önskelistor som varit viktigare än ekonomin.  

När nu ett omställningsarbete har kommit igång är det tragiskt att se hur personalen och patienterna ska behöva betala priset för flera års misshushållning. Vi är också förvånade över de förslag om stängda vårdplatser som förs fram. Vi har tidigare varit överens om att vårdplatsantalet varit en flaskhals och att köerna till sjukvården är för långa. Vad händer nu?
Vi undrar också vem som tar sådana beslut?  

Vi socialdemokrater har föreslagit att budgetfördelningen ska göras om, så att nästa års nedskärningar och uppsägningar i hälso- och sjukvården kan minskas med 180 miljoner kronor. Vi tror inte att detta löser alla problem, men det måste bli någon sorts ordning och realism i de politiska besluten.  

Vi har också föreslagit att alla beslut som fördyrar och driver upp kostnaderna ska omprövas. Det går ju inte att kräva att personalen ska ställa upp och vara lojala med tuffa nedskärningar om de styrande politikerna fortsätter att kosta på sig ytterligare utökningar och satsningar. Till att börja med borde den politiska organisationen minskas och förenklas och självklart måste även den icke vårdnära administrationen minimeras. Mellanvården i Säffle och Kristinehamn borde inte startas utan medfinansiering och samarbete med kommunerna.  

De sex landstingsråd som styr landstinget har hittills inte varit intresserade av att lyssna på oss eller samarbeta, men nu när verkligheten kommit ikapp och många svåra och obekväma beslut måste tas, borde prestigen läggas åt sidan. Om landstingsstyrelsens majoritet nu har insikt om att det finns ett stort problem och att man inte längre har kontroll på kostnaderna är vi fortfarande beredda att diskutera en revidering av budget och en långsiktigt hållbar omställning. För inte kan det väl vara så, Fredrik Larsson, att du verkligen tänkt dig att ta bort verksamhet motsvarande mer än 30 miljoner kronor varje månad under 2016?    

 

 

Ulric Andersson                                    Monica Gundahl
Landstingsråd (s)                                  Landstingsråd (s)

 

  

Landstinget i Värmland saknar politisk ledning! (Inskickad till alla lokala medier 2015-10-08)

Hur kunde det gå så illa? Varför har ingen hejdat det ekonomiska raset? Vem eller vilka är ansvariga för det elände som nu drabbar personal och patienter?

Frågorna är många, men det finns ett enkelt svar. Det är den politiska ledningen som har ansvaret för att fördela pengar till landstingets verksamhet och det är där problemet sitter.

Att det är ett svårt uppdrag att vara landstingspolitiker och att det är många behov som ska tillgodoses, är vi alla överens om. Vi borde också vara överens om att det är svårt att få pengarna att räcka till, men det är här skillnaderna i politiken finns. Vi socialdemokrater kan inte förstå varför sex landstingsråd blundat för de fakta som de ekonomiska rapporterna visat de senaste åren. Redan 2011, det första året med sex landstingsråd i ledningen för landstinget, varnade vi för konsekvenserna av att lova allt till alla, utan ekonomiska begränsningar. Därefter har vi vid upprepade tillfällen pekat på att pengar saknas i den ordinarie sjukvårdsverksamheten och att det inte funnits utrymme för alla de dyra satsningar som gjorts.  Nu fortsätter man med nästa politiska gåva. Den här gången är det Säffle och Kristinehamn, som ska få någon ny sorts vårdform i de gamla sjukhusbyggnaderna. Ingen vet vilka patienter som ska vårdas där eller varför. Kommunerna i länet undrar om det är deras gamla och sjuka som ska transporteras till någon nygammal långvårdsvariant eller om det enbart är Säffle och Kristinehamn som får ett extra landstingsstöd i sin äldreomsorg.  Kostnaden beräknas till ca 45 miljoner kronor per år, vilket innebär att både pengar och personal måste flyttas från sjukhusen i Arvika, Torsby och Karlstad, där det redan nu är stängda vårdplatser p g a personalbrist.

Vi Socialdemokrater känner både förtvivlan och uppgivenhet inför det som pågår. Gång på gång har vi vädjat om att de sex landstingsråden måste lyssna på larmrapporterna och ta sitt förnuft till fånga.
Vi har bjudit in till samtal för att få till en konstruktiv dialog. Men svaret har alltid varit detsamma. 
”Vi har kontroll och det behövs ingen dialog!”

Det är möjligt att det finns en snäll och vacker ambition bakom dessa ord och det är t o m sannolikt att flera av satsningarna kan göra nytta. Men det är egentligen ingen skillnad på vad som gäller för landstingets ekonomi och för en vanlig privatperson. När pengarna är slut ska man inte öka utgifterna!
Om lönen inte räcker till hyran blir det inte bättre av att skaffa en större och dyrare lägenhet.

Vi kommer återigen att försöka övertyga landstingsfullmäktige om att riva upp beslutet om mellanvårdsplatser och vi kommer även att föreslå att hela budgeten för 2016 räknas om och omfördelas så att den befintliga vårdverksamheten på våra sjukhus och vårdcentraler prioriteras så långt det är möjligt. Det måste vara uppenbart för alla politiska partier att den negativa ekonomiska utvecklingen måste brytas och att spenderbyxorna måste av. 

 

Ulric Andersson                                                   Monica Gundahl
Socialdemokraterna                                             Socialdemokraterna

 

 

  

Svar till Marlene Lund Kopparklint (M) m.fl.  (insänd till NWT 16 april 2015) 

Sverige har idag en av världens äldsta befolkningar, vilket är ett gott betyg till vårt välfärdssamhälle. Det innebär givetvis också utmaningar för hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Man ska självklart ha rätt till en trygg vardag med en äldreomsorg som man trivs med och en sjukvård som håller en hög kvalitet. Vård- och omsorgsnämnden i Karlstad har i politisk enighet, efter förslag från tjänstemännen, beslutat att inrätta så kallade rehabiliteringsteam på försök. Syftet är att skapa en bättre och tryggare utskrivningsprocess från sjukhuset och erbjuda ett extra stöd med rehabilitering i hemmet av sjukgymnast och arbetsterapeut under de första sex veckorna. Socialdemokraterna välkomnar det här försöket. Det är nödvändigt att genomföra förbättringar av samordningen kring de sköra äldre. Men det räcker inte att förbättra i kommunens verksamhet. Det krävs förändringar inom landstinget också.

Socialdemokraterna lade därför en motion vid senaste landstingsfullmäktige som handlar just om detta. ”Förbättrad vårdkedja och samarbete med kommunerna vid utskrivning”. I den statliga utredningen ”Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård” lämnas ett antal förslag som kan innebära stora förändringar för både landstinget och kommunerna. Utredningens syfte har varit att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus (landstinget) och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende (kommunen) kan hållas så korta som möjligt för att undvika onödig vistelse på sjukhus.

I utredningen föreslås bl.a:

-       Att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag – ”lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”

-       att det ska vara obligatoriskt för huvudmännen (landstinget och kommunerna) att komma överens om när kommunernas betalningsansvar inträder

-       att behandlande läkare i sluten vård inom 24 timmar efter att patienten skrivits in underrättar berörda enheter genom ett inskrivningsmeddelande

-       samordnad individuell plan ska tillämpas i det gemensamma planeringsarbetet kring patientens utskrivning

-       när berörd enhet i den landstingsfinansierade öppna vården (vårdcentralen) har fått meddelande om att en patient skrivits in, så ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten, om hen inte redan har en sådan

Socialdemokraterna i landstinget vill nu att det snarast påbörjas ett arbete med att utveckla vården av de äldre och mest sjuka utifrån denna inriktning: Tiden för sjukhusvistelse ska minimeras, onödiga transporter elimineras och vården i hemmet förbättras med stöd från primärvården. Samarbetet mellan landstinget och länets kommuner ska förbättras så att den så kallade vårdkedjan effektiviseras.

Det är positivt att Karlstads kommun förbereder sig för den här förändringen. Vi ser nu fram emot att Socialdemokraternas motion i landstinget bifalls av den moderatledda ledningen så att hela vårdkedjan runt de äldre kan förbättras.

Ingela Wretling (S), 1:e vice ordf. Vård- och omsorgsnämnden, Karlstad och ledamot i landstingsfullmäktige
Monica Gundahl (S), landstingsråd

 

 

 

Värmländsk sjukvård behöver upprustning (Inskickad till NWT 16 mars 2015)

 

Sjukvården i Värmland är hårt ansträngd och har varit så en längre tid. Vi nås av rapporter om att det saknas både personal och vårdplatser. Det innebär att den vårdpersonal som finns kvar tvingas till ständiga omprioriteringar för att lösa de akuta problem som uppstår. Vilket i sin tur leder till försämrade arbetsvillkor och en större risk för bristande patientsäkerhet. Lägg därtill på en ökad sårbarhet inför ytterligare belastningar när förkylningar och influensor slår ut personal samtidigt som vården är ännu hårdare belastad.
Den onda spiralen måste brytas! 

Det borde vara dags att fatta beslut om åtgärder och att satsa pengar på förbättringar. Lönevillkor, arbetsbelastning och arbetsmiljö är viktiga delar av de problem som behöver lösas. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för att behålla och rekrytera personal. Därför föreslog vi höstas, i samband med budgetdebatten, att 40 miljoner kronor skulle användas till en särskild lönesatsning.  

Tyvärr ville inte de sex styrande partierna lyssna på våra argument, men vi ger oss inte och föreslår nu samma sak en gång till. Satsa en rejäl slant på sjukvårdspersonalen. Vi vill se politiska beslut som visar att vi vill behålla den personal som sliter ont idag, så att de tillsammans med nya medarbetare kan skapa en positiv spiral där arbetsvillkor och patientsäkerhet förbättras.  

Utöver resursförstärkning kan nya arbetssätt förbättra situationen. Vår egen verksamhet i Arvika använder ett nytt arbetssätt vad gäller utskrivna patienter från vården. Skulle detta arbetssätt fungera för hela Värmland kan det handla om ca 40 vårdplatser på våra sjukhus som kan användas till annat än väntan på hemgång.  Men för att nå framgång krävs ett bättre samarbete med den kommunala vården. Krävs det ytterligare ekonomiska resurser så räds vi inte att satsa dessa för här sker en rejäl uppväxling när man ser till vad som går att förbättra. 

 

Mats Sandström                                                    Kenneth Johannesson
Socialdemokraterna                                               Socialdemokraterna

 

 

Några tankar kring majoritetsbygge i landstinget. (Inskickad till NWT 1 oktober 2014)

 

Det borde finnas många konstellationer som blir bättre än att Värmlandssamverkan forsätter styra i minoritet. Därför måste man fundera på vilka alternativ som skulle kunna fram ett majoritetsbygge där självklart det största partiet ingår. Att efterstäva är att bygget kan hålla över tid. Inställningen ska vara att bygget ska ta på sig utmaningar som sträcker sig längre än bara en mandatperiod. De samarbetande partierna måste vara överens om att stabil ekonomi är grundläggande och att hälsoekonomiska perspektiv är nödvändiga vid prioriteringar. Landstingets bekymmer med att klara befintliga åtaganden måste ha högsta prioritet. Särskild vikt måste läggas på frågan om hur landstinget ska klara ut en optimal bemanning i syfte att nå målen för verksamheten. Ett gott samarbete och stor lyhördhet i dialogen mellan politiken och tjänstemannaledningen är också nödvändigt att få till. I förtroendefull dialog måste det göras välförankrade prioriteringar.

Majoriteten måste jobba på att karva fram var de gemensamma värderingarna finns. Man behöver vara långsiktig, konsekvent och målmedveten. Kortsiktiga och populistiska förslag måste hållas undan för att sjukvården ska utvecklas positivt. Alla partier i nuvarande majoriteten borde vara intresserad av att ta sig an långsiktiga utmaningar och komma ifrån en situation med hoppande majoriteter och minoritetsstyre. Vill man inte skapa ett långsiktigt framgångsrikt landsting?

Vi socialdemokrater stäcker ut en hand för att bygga detta med de partier som vill vara med. 

 

Kenneth Johannesson

Landstingsledamot för socialdemokraterna

 

 

Landstinget i Värmland behöver ett socialdemokratiskt styre! (Inskickad till NWT 23 juni 2014)

 

Värmländsk hälso- och sjukvård håller en hög medicinsk kvalitet. Men under de senaste åren har viktiga delar av sjukvården haft stora problem och brister. Vårdplatser måste stängas p g a personalbrist, barn som behöver utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin får vänta flera år, cancersjukvårdens köer har ökat och telefontillgängligheten är sämst i Sverige. Lägg därtill alla de rop på hjälp som kommer från personalen. Arbetsmiljöproblem och låga löner gör de svårt att rekrytera och vi riskerar att fler säger upp sig. Alla problem och brister kan inte skyllas på den moderatledda sexpartimajoriteten, men vi tror att en bättre politisk styrning kan underlätta arbetet med förbättringar.

 

Inför höstens val söker vi socialdemokrater väljarnas förtroende att ta tag i problemen och utveckla framtidens vård. Vår strävan är att sjukvården ska vara av absolut världsklass. På kort sikt krävs det snabba åtgärder. Det behövs insatser som lättar på det höga trycket och den höga arbetsbelastningen. Ansvaret att lösa situationen måste tas av oss förtroendevalda i landstinget, men det kräver också statens aktiva medverkan. En fungerande vård måste gå före fler stora ofinansierade skattesänkningar.

 

Får vi en socialdemokratisk regering kommer resurserna till sjukvården att öka, till en början med två miljarder kronor extra för att höja kvaliteten och öka personalstyrkan. Detta är en helt annan prioritering än vad regeringen gör. Men för att på allvar ta itu med bristerna inom sjukvården och säkerställa att sjukvården i framtiden är en framtidsbransch krävs det också mer långsiktiga insatser. Det krävs ett omfattande kunskapslyft för att klara morgondagens omfattande rekryteringsbehov och att medarbetarnas kompetens verkligen används på rätt sätt. Vi vill därför starta ett omfattande arbete i syfte att låta proffsen få vara proffs. Mer tid ska ägnas åt patienterna. Alla yrkesgrupper behövs och ska få möjlighet att göra det de är bäst på.

 

Vi socialdemokrater vill sätta en ny agenda för vilka prioriteringar som ska göras i landstinget. Vår politik gör skillnad och vi vill starta med sex viktiga områden:   

 

  • Jämlik vård efter behov – stopp för nya privatiseringarna.

 

Vi vill sätta stopp för den privatiseringsiver som pågått i landstinget. Det har handlat om hur privata försäkringspatienter ska kunna få gräddfiler in i sjukvården, om upphandlingar och vårdval som inte tar hänsyn till patienternas vårdbehov. Vården ska alltid fördelas efter behov, den får aldrig styras av plånbokens storlek.

 

  • Personalen ska ha goda arbetsvillkor

Välfärdssektorn kommer att behöva fler medarbetare. Goda arbetsförhållanden är en förutsättning för att rekrytera medarbetare. Rätten till heltid och jämställda arbetsvillkor är grundläggande rättigheter.  Lönerna måste vara konkurrenskraftiga och kompetensutveckling ska finnas för alla.

 

  • Löfte till alla cancerpatienter – behandling inom fyra veckor.

 

Inom flera cancerformer är väntetiderna oacceptabelt långa. Ovissheten och bristen på besked skapar en stor otrygghet för de patienter som drabbas. Cancervård måste generellt börja betraktas som en akut sjukdom, som till exempel hjärtinfarkt. Vi vill att vårt landsting ska klara av att garantera alla patienter behandling inom fyra veckor efter remiss. 

 

  • Vårdkontrakt - ökat inflytande till patienterna.

 

Dagens vårdgaranti är otillräcklig. Därför vill vi att sjukvården ska införa vårdkontrakt som omfattar alla delar i hälso- och sjukvården: besök, undersökningar, röntgen, remisser.  Individen ska kunna påverka och ha information om hela vårdkedjan. Sjukvårdens tillgänglighet behöver öka för att på sikt bli helt köfri.

 

  • Avgiftsfritt upp till 25 år


Den borgerliga regeringens orättvisa politik har lett till en allt större barnfattigdom. Därför måste landstingspolitiken utgå från hur familjernas ekonomiska situation och arbetslösheten påverkar barnens uppväxtvillkor. Avgiftsfrihet för barn och ungdomar är ett av de verktyg som kan användas för att underlätta för familjerna.

 

  • Avgiftsfritt efter 85 år


Många äldre har en dålig pension och samtidigt stora behov av hälso- och sjukvård. Ekonomin får inte vara ett hinder för att söka vård och vi vill förenkla och undanröja hinder så att vården blir lättillgänglig för de med de största behoven.

 

  

Ulric Andersson                                                   Monica Gundahl
landstingsrådskandidat (s)                               landstingsrådskandidat (s)

 

Vart tog skatten vägen? (inskickad till NWT 23 juni 2014)

Vi socialdemokrater är missnöjda med att det är långa köer inom flera mycket viktiga sjukvårdsverksamheter. Över 800 barn står i kö för att få en neuropsykiatrisk utredning och telefontillgängligheten till vårdcentralerna är klart sämst i landet.

Ett uppdrag som vi i oppositionen behöver ta tag i vid ett maktskifte är jakten på den försvunna skatten. För de 600 miljoner som skattehöjningen inbringat har uppenbarligen inte använts till att avhjälpa de stora brister som finns. Förutom köerna nås vi av larmrapporter om pressade arbetssituationer och när färre vill jobba för landstinget ökar kostnaderna för inhyrd personal.

Vi socialdemokrater vill vi nu försöka spåra vad skattepengarna använts till. För vart har den moderatledda majoritetens fokus legat, när man trots skattehöjningen når så dåliga resultat inom en rad områden? Jo här kommer en lista:

  • Att införa nya vårdval inom områden där det redan finns konkurrens och där det inte råder problem med tillgänglighet. Och detta trots att hälsovalet visat sig medföra högre kostnad, men mindre sjukvård.
  • Ekonomiskt riskabla och vidlyftiga ambulanshelikopterprojekt där allt varit inriktat på att ha en helikopter i luften före valet.
  • Att införa mellanvårdsplatser i ett läge där befintliga vårdplatser inte kan bemannas.
  • Att upphandla sjukvårdsrådgivning när det råder monopolsituation och där utredningen rekommenderar egen verksamhet (och där vår egen verksamhet inte ens fick vara med och tävla)

Utöver problemen som finns här och nu, med brister som behöver åtgärdas, så tornar framtida ekonomiska utmaningar upp sig vid horisonten. Var finns de åtgärder som hjälper oss att möta de kostnader som vi vet ökar, när vi driftsätter nya sjukhus och vill spänna bågen för att utveckla kollektivtrafiken?

Vi behöver ett politiskt ledarskap som vågar göra de prioriteringar som krävs för att ta tag i brister och framtida utmaningar. För inte kan väl moderaterna och deras stödpartier i landstinget hävda att de brister vi ser idag är politiskt eftersträvade.  

 

Kenneth Johannesson                         Ulrika Nilsson
landstingsledamot (s)                          landstingsledamot (s)

 

 

Jakten på den försvunna skatten (inskickad till VF 18 juni 2014)

 

Marianne Utterdal, Birgitta Wessmark och Jan Carling anser i VF 9/6 att sjukvårdspartiet styr mot kvalitet och behov och syftar på att de drivit på ett beslut om mellanvårdsplatser i Säffle och Kristinehamn.

Vi socialdemokrater känner att vi måste inledda jakten på den försvunna skatten. Ni har ökat skatteuttaget på värmlänningarna med 200 miljoner kronor per år, men vart har dessa pengar tagit vägen? Mer än 800 barn köar för att bli utredda inom psykiatrin, Värmland placerade sig sist vad gäller kötid till cancervården, alltför många får vänta alltför länge på akuten och vi har landets sämsta telefontillgänglighet till vårdcentralerna. Lägg till ökande problem med arbetsmiljö, uppsägningar och ett ökat beroende av såväl hyrläkare som hyrsköterskor.

Vad gäller mellanvårdsplatserna, så anser vi att det finns betydligt bättre metoder för att göra förbättringar för de äldre och mest sjuka. Förbättringar som dessutom fungerar för hela Värmland. Och frågan är varför dessa metoder som vi kan se inte redan är igångsatta? För som sagt, vart har skattehöjningens pengar tagit vägen?

Här följer våra förslag:

  • Att hålla befintliga vårdplatser öppna.
  • Skapa nya vårdplatser på CSK, Arvika och Torsby sjukhus med inriktning på geriatriska behov
  • Öka läkarstödet i den kommunala hemsjukvården för multisjuka och äldre.
  • Äldremottagningar på akutsjukhusen/vårdcentralerna specialanpassade för multisjuka äldre.
  • Förstärka mottagningen av sköra äldre på akuten och förbättra vården/stödet vid hemgång.
  • Förbättra teknikstödet till vårdplaneringarna.
  • Förbättra möjligheten att med en bedömningsbil med akutsköterska ta trygga beslut om att vissa patienter kan stanna kvar i hemmet istället för att åka in med ambulans till sjukhuset.
  • Möjlighet att direktremittera äldre patienter till vårdavdelning genom primärvårdsläkare.

 

Dessa åtgärder är hälsoekonomiska, de ger ett betydligt bättre hälsoutfall per satsad resurs. Och här tror vi att vi har hittat en ledtråd till mysteriet med den försvunna skatten.

 

 

Olga Ljung                              Kenneth Johannesson             Ann-Marie Lindström
Landstingsledamot (s)         Landstingsledamot (s)            Landstingsledamot (s)

 

 

 

Replik på till landstingsrådens svar (VF 26/5) på vår debattartikel om vården av våra äldre och mest sjuka                     

Det är självklart för oss att vården av de äldre och mest sjuka är en gemensam angelägenhet för kommunerna och landstinget. Socialdemokratisk politik utgår från tanken om solidaritet och att vår sjukvård ska vara jämställd och rättvist fördelad över hela länet. Våra äldre och mest sköra ska vårdas i hemmet eller i den bästa och säkraste sjukvården. Förflyttningar och långa transporter ska undvikas och närhet till anhöriga är viktigt. Därför måste landstinget samarbeta med alla kommuner om hur vården ska förbättras. Därför är det helt obegripligt varför landstinget sexpartimajoritet väljer att satsa 50 miljoner kronor på s k ”mellanvårdsplatser” i Kristinehamn och Säffle. Eller rättare sagt, vi förstår varför, och beklagar denna partitaktiska hantering av värmlänningarnas gemensamma resurser. Vi undrar vilka nedskärningar och bemanningsproblem detta kommer att leda till? Är det inte redan tillräckligt besvärligt för den personal som jobbar på våra sjukhus? Hur förbättrar detta vården av våra äldre och sjuka i Nykroppa, Åmotsfors, Gräsmark och övriga Värmland?  

Sen borde man kunna begära av landstingsråden att de läser våra förslag lite mer noggrant innan de far ut med osanna påståenden. Vårt förslag innebar att dialysmottagning i Arvika skulle kunna komma igång 2015. Vårt förslag innehöll även utredning om nya vårdplatser vid CSK, Arvika sjukhus eller Torsby sjukhus. Därutöver hade vi ytterligare 8 förslag till förbättringar av vården och vårdens övergångar mellan kommunerna och landstinget. Särskilt viktigt att förbättra är läkarstödet i den kommunala hemsjukvården för gruppen multisjuka och äldre och tillgängligheten på både vårdcentralerna och sjukhusen.

Att ni sex landstingsråd i majoriteten försöker lägga ut dimridåer eller lura väljarna beklagar vi. Förklara istället hur ni tänker ordna vården av äldre och mest sjuka i övriga värmländska kommuner. Eller ännu hellre, ta kontakt med alla kommunerna och se till att landstingets utredning slutförs. Visserligen kanske det inte hinns med innan valet i september, men vården av de äldre måste väl vara viktigare än röstfiske?    

 

Claes Pettersson (s)
Arvika kommun

Hans- Peter Jessen (s)
Eda kommun                                                    

Per Gruvberger (s)
Filipstads kommun

Angelica Rage (s)
Forshaga kommun

Torbjörn Bood (s)
Grums kommun

Siw Gidlöf (s)
Hammarö kommun 

Mikael Dahlqvist (s)
Hagfors kommun 

Linda Larsson (s)
Karlstad kommun 

Mikael Johansson (s)
Kils kommun 

Bjarne Olsson (s)
Kristinehamns kommun 

Björn-Olov Hallberg (s)
Munkfors kommun 

Tobias Eriksson (s)
Sunne kommun

Hans Jildesten (s)
Storfors kommun 

Ann Mlakar (s)
Säffle kommun

Ann-Catrin Järåsen (s)
Torsby kommun 

Daniel Schützer (s)
Årjängs kommun 

Christina Wahrolin (s)
Landstinget i Värmland

Ulric Andersson (s)
Landstinget i Värmland

 

 

 

Bättre vård för våra äldre och mest sjuka!   (inskickad till lokala media 2014-05-14)

 Vården av de äldre och mest sjuka måste förbättras. Självklart ska detta ske i ett nära samarbete mellan oss i kommunerna och landstinget. Men hur tänker man hos 6-partimajoriteten i landstinget, är inte samverkan med kommunpolitikerna längre viktigt?

Om vi förstått rätt har de sex partierna i landstingsmajoriteten kommit överens om att våra äldre och mest sjuka ska skickas till Kristinehamn eller Säffle för s k ”mellanvård”. I våra öron låter detta som en mycket dålig idé och som en återgång till den långvård som fanns för 30 år sen. Då kunde våra gamla och sjuka hamna lite varstans i Värmland, utan hänsyn till bostadsort. Den tidens vård och människosyn trodde vi inte att någon kunde tänka sig gå tillbaka till. 

Sedan många år tillbaka har vi tillsammans arbetat för att vården ska vara human och medmänsklig och helst ske i hemmet. När akutsjukvård behövs ska den vara tillgänglig och vårdtiderna så korta som möjligt. I kommunerna ska vi ta hand om boendet och det vårdbehov som inte kräver sjukhusvård. För att vården ska fungera krävs kompetent personal och det krävs vårdplatser och boenden.  Dessutom krävs en väl fungerande vårdplanering som utgår från patientens behov. Ibland fungerar inte detta helt optimalt och vi är medvetna om att det finns problem och att det behövs förbättringar.  Vi vill därför gärna delta i ett sådant förbättringsarbete! 

Nu har endast tre kommuner tillfrågats om värdet med s k mellanvårdsplatser och av dessa tre är det endast Säffle kommun som visat något intresse. Ändå är de sex partierna beredda att fatta ett beslut som ska kosta 50 Mkr per år. Var ska de pengarna tas? Varför är inte alla kommuner tillfrågade? Vi föreslår istället att landstinget samarbetar med alla 16 kommunerna och att vi tillsammans hittar förbättringar som blir till nytta för alla gamla och sjuka i hela Värmland. Vi är beredda att komma med både beskrivningar av behoven och med förslag och idéer om lösningar. Vi vill däremot inte att våra gamla och sjuka ska transporteras till andra orter än hemorten.

Claes Pettersson
Arvika kommun

 

Hans- Peter Jessen
Eda kommun                                                                     

 

Per Gruvberger
Filipstads kommun

 

Angelica Rage
Forshaga kommun

 

Torbjörn Bood
Grums kommun

 

Siv Gidlöv
Hammarö kommun

 

Mikael Dahlqvist
Hagfors kommun

 

Linda Larsson
Karlstad kommun

 

Mikael Johansson
Kils kommun

 

Bjarne Olsson
Kristinehamns kommun

 

Björn-Olov Hallberg
Munkfors kommun

 

Tobias Eriksson
Sunne kommun

 

Hans Jildesten
Storfors kommun

 

Ann Mlakar
Säffle kommun

 

Ann-Catrin Järåsen
Torsby kommun

 

Daniel Schützer
Årjängs kommun


Christina Wahrolin
Landstinget i Värmland

 

Ulric Andersson
Landstinget i Värmland

 

 

 

 

Några förslag från oppositionen i landstinget! (inskickad VF, NWT m.fl. 2014-04-11)

 

För ett år sen föreslog vi från socialdemokraterna och vänsterpartiet att det skulle satsas på ett antal områden i sjukvården, där vi såg att det fanns problem. Vi ville satsa 10 miljoner kronor till kompetenshöjande åtgärder och 20 miljoner kronor till förstärkt bemanning inom särskilt viktiga kompetensområden.

Vi föreslog också att 10 miljoner kronor skulle satsas på psykiatrin, med ett särskilt fokus på området barn och ungdomars psykiska hälsa, men det tyckte ni var fel. Ytterligare ett område som vi lyft upp är kösituationen. Tyvärr samma svar från den borgerliga majoriteten - att det inte behövs någon satsning. 

När majoriteten i landstinget gjort sina utspel har det oftast varit fel fokus och gått för fort.  Problemområden som både vi och personalen pekat på åtgärdas inte och problemen förvärras.

Ofta kommer rapporter som säger att besöken på akuten ökar, att väntetiderna är långa och att personalen upplever arbetsmiljöproblem. Vi ser att vårdvalsreformen som styr vårdcentralerna lett till kostnadsökningar på mer än 150 miljoner kronor och vi får rapporter om att patienterna besök till vårdcentralerna samtidigt minskar.  Vår slutsats blir att detta inte kan vara effektiv sjukvård eller rätt utveckling för landstinget i Värmland. Inte för sjukvården som organisation och framförallt inte för patienterna.

Vår övertygelse är att patienterna ska tas om hand av rätt vårdnivå, så att sjukvårdens resurser används så effektivt som möjligt. Därför är vårdcentralernas tillgänglighet en viktig framgångsfaktor. Vi ser ett behov av att pröva nya vägar för att förbättra både sjukvårdens effektivitet och vårdcentralernas tillgänglighet. Därför har vi även lämnat förslag om:

• Kvällsöppet och/eller helgöppet på vårdcentralerna
• Ambulerande läkarbil på jourtid
• Tillgång till allmänläkare i direkt anslutning till akutmottagningarna
• Förbättrade möjligheter för patienten att själv boka tider på vårdcentralerna
• Förbättrade möjlighet för sjukvårdsrådgivningen att direkt boka in patienter på vårdcentraler

Även de aktuella problemen med arbetsmiljö och bemanningen på akuten skulle kunna motverkas med offensiva satsningar, där behoven finns. Självklart löser inte dessa förslag alla problem, men vi tar åtminstone sikte på de faktiska bekymren och vi har hela Värmlands befolkning som uppdrag, inte bara vissa orter.

Till sist vill vi också, i samverkan med alla värmlandskommuner, förändra och förbättra vården av de äldre med stora sjukvårdsbehov. Det är för många transporter fram och tillbaka mellan sjukhus och boenden och vården kan bli både effektivare och mer humant utformad. För att ordna detta måste vi se över hur samarbetet fungerar och vi måste fundera över hur pengarna styr vårdens agerande. Vi tror att Ädelreformen behöver renoveras!

 

 

Ulric Andersson                                 Anders Nilsson               
Oppositionsråd (s)                            Oppositionsråd (v)

 

 

 

Värmlänningarnas behov ska avgöra vilken vård och vilka vårdplatser som landstinget i Värmland satsar på! (Inskickad till Nya KristinehamnsPosten 2014-03-23)

Med anledning av diskussionen om mellanvårdsplatser i Kristinehamn vill vi från socialdemokraterna och vänsterpartiet lämna några synpunkter.

Värmlänningarnas behov ska avgöra vilken vård och vilka vårdplatser som landstinget i Värmland satsar på. Alla värmlänningar i alla kommuner ska ha samma möjligheter och tillgång till dessa resurser. Detta är några av de utgångspunkter som gäller för vår sjukvårdspolitik.  

De mest sjuka äldre patienterna är en viktig utmaning för både landstinget och kommunerna och det finns uppenbara behov av förbättringar. Det är en önskvärd och på många sätt positiv utveckling att patienter vårdas under kortare tider på sjukhus, men det leder till att fler och fler äldre vårdas i hemmet med stora behov av medicinsk vård. Därför är samverkan mellan kommuner och landsting helt avgörande för att vården ska fungera. Vi behöver både den specialiserade vården på de större sjukhusen och tillgängliga vårdcentraler, men också en välfungerande kommunal hemsjukvård, som ger oss den bästa vården när vi behöver den. Dessa uppdrag och detta ansvar utgör grunden för en välfungerande vård även för invånarna i Kristinehamn.  

Landstinget och kommunerna måste samverka utifrån de olika roller och uppdrag vi har och det förs idag många diskussioner om hur övergångar mellan sjukhusvård och kommunal hemsjukvård kan förbättras. Detta är självklart viktiga diskussioner för oss. Om det är möjligt att prova en ny form av samarbete mellan Kristinehamns kommun och landstinget är vi givetvis positiva till detta, men vi har svårt att se ett behov av separata lösningar som enbart skulle gälla för Kristinehamn. De eventuella idéer som prövas måste kunna ge en förbättring av vården och fungera för hela Värmland. Vi är också oroliga för vad som händer om de allra äldsta patienterna förflyttas mellan flera platser och olika vårdformer. Vi vill dessutom se att det finns en vettig ekonomisk kalkyl som kan visa att det blir kostnadseffektivt.  

Vi vill fortsätta samverkan mellan kommunerna och landstinget i ett gemensamt utvecklingsarbete för att förbättra för de äldre. Vi vill bl a förbättra vården i livets slutskede, vården vid demenssjukdomar, läkemedelsanvändningen för äldre, läkarmedverkan i kommunens äldrevård och rehabiliteringen. Alla dessa förbättringsområden är gemensamma för hela Värmland och därför vill vi se förslag som handlar om hela Värmland.  

En annan önskan vi har är att majoritetspartierna i landstinget ägnar större uppmärksamhet åt de stora tillgänglighetsproblem som den värmländska sjukvården brottas med. Köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin och cancervården måste minskas så fort som möjligt och även detta gäller för hela Värmlands befolkning!  

 

Bjarne Olsson                                                      Ulric Andersson
Kommunalråd i Kristinehamn                              Oppositionsråd i Landstinget
Socialdemokraterna                                             Socialdemokraterna

 

Anne-Marie Wallouch                                          Anders Nilsson
Kommunalråd i Kristinehamn                             Oppositionsråd i Landstinget
Vänsterpartiet                                                      Vänsterpartiet

 

 

Ett tips till landstingsmajoriteten! (inskickad till NWT 2014-03-05) 

För ett år sen föreslog vi från oppositionen att det skulle satsas på utbildning av specialistsjuksköterskor, men det avvisades av den borgerliga majoriteten. Nu lanserar samma borgerliga majoritet ett projekt med utbildningstjänster för specialistsjuksköterskor och låtsas som om det är en ny idé. Sent ska syndaren vakna!

Vi föreslog också att pengar skulle satsas på psykiatrin, även detta avslogs, med motiveringen att det inte behövdes. Ytterligare ett område som vi lyft upp är kösituationen. Tyvärr samma svar från den borgliga majoriteten, att det inte behövs.  Nu vet vi hur det blev för 2013! Värmland får sämst utdelning i landet av kömiljarden och vi har stora problem inom flera områden.

När de borgerliga i landstinget gjort sina utspel har det oftast varit fel fokus, gått fort och blivit fel. Områden som varit viktiga och som vi pekat på åtgärdas inte och problemen förvärras.

Ett litet tips till den borgerliga majoriteten är att starta ett projekt för att ta tillvara på kompetens vid generationsväxling.  Även här har ni sagt att det inte behövs, men ni har ju visat att ni ändrar er. Då kan väl även detta förslag från oss vara värt att fundera över? 

  

Ulric Andersson              Christina Wahrolin          Anders Nilsson
Oppositionsråd (s)           Oppositionsråd (s)           Oppositionsråd (v)

 

 

Varför ytterligare ett vårdval i Värmland? (Inskckad till VF 2014-02-13)


Fort och fel har blivit den moderatledda landstingsmajoritetens varumärke, vi behöver bara nämna helikopterfrågan och alla turer kring den, för att ni läsare ska förstå.

Nu är det dags igen och fort ska det gå. Mandatperioden är snart slut och nu vill landstingets moderatledda majoritet införa ett nytt vårdval. Det handlar om moderaternas politiska mål att öka mängden privata vårdföretag och den här gången är det sjukgymnasterna som ska starta fler privata företag, som ska finansieras av värmländska skattebetalare.

Det finns ingen större kritik mot hur sjukgymnasterna arbetar idag, där både de privata sjukgymnasterna och de landstingsanställda gör ett bra jobb och kompletterar varandra.

Det finns däremot en kritik från oss i landstinget som handlar om de begränsade möjligheterna att kontrollera och följa upp hur de privata sjukgymnasternas tar betalt av landstinget. Men detta problem föreslås det ingen lösning på. Så som det nya vårdvalet är utformat kan det enda syftet vara att stimulera till nya etableringar med ökade kostnader som följd, eller att de nu landstingsanställda sjukgymnasterna startar eget. Om behovet och ekonomin finns för fler sjukgymnaster kan vi redan idag anställa fler i landstingets regi och behålla kostnadskontrollen. Det finns heller inga krav på att finnas på vårdcentraler, vilket kan innebära ökade lokalkostnader.

Detta innebär att vi kommer att ha två system för privata sjukgymnaster. Dels ett gammalt system med så kallad nationell taxa, med skapliga möjligheter till god lönsamhet. Fakturan hamnar hos landstinget men landstingets möjligheter att påverka innehållet är minimalt. Där finns alla nuvarande privata sjukgymnaster. Dels ett nytt vårdvalssystem, som ett okänt antal av nya eller landstingets sjukgymnaster kan ansluta sig till, där möjligheten till lönsamhet visserligen är begränsad, men frågetecknen många.

Vi ser stora risker med att införa ett nytt vårdvalssystem med så många brister och frågetecken. En betydande risk är att tillgången till sjukgymnaster på mindre orter blir lidande, då resurserna går till nya etableringar på större orter. Vi kan inte se hur värmlänningarna kan få mer eller bättre vård för pengarna, vilket alltid är en ambition för oss socialdemokrater och vänsterpartister. Vi kan inte se att det behövs en större andel privata sjukgymnaster för att vården ska fungera bättre. Vi kan däremot se att det finns många problem i den värmländska sjukvården, som majoriteten borde ägna sig åt.

Kan något av landstingsråden förklara vad det är som blir bättre med detta nya vårdval?

Är alla sex partier i majoriteten övertygade om att detta är ett bra förslag?

 

Ulric Andersson (S)        Christina Wahrolin (S)            Anders Nilsson (V)

 

 

Vilket ansvar har den moderatledda landstingsmajoriteten?  

Under förra året agerade vi i oppositionen ofta för att få igång ett förbättringsarbete inom Barn- och ungdomspsykiatrin. I landstingsfullmäktige i juni 2013, föreslog vi att 10 miljoner kronor skulle användas till bl a kökortning. Landstingets politiska majoritet avslog vårt förslag och menade att det inte fanns något behov av resursförstärkning. Det skulle bli bättre till hösten. Vad vi hittills sett är snarast motsatsen, med ännu längre väntetider och personalflykt. Redan hösten 2012 förklarade landstingsrådet Jane Larsson (c) att hon skämdes över att inte ha lyckats med psykologrekryteringen. Nu kan man undra vad den självkritiken ledde till för åtgärder?

Den senaste tiden har vi fått rapporter om att landstinget i Värmland har de längsta köerna inom cancersjukvården. Är det något av de andra landstingsråden som ska skämmas nu eller är det kanske alla sex som kan känna ansvar?

 

Monica Gundahl                                Kenneth Johannesson
landstingsfullmäktigeledamot           Landstingsfullmäktigeledamot
Socialdemokraterna                         Socialdemokraterna

 

 

Vad säger den moderatledda landstingsmajoriteten om att Värmland har Sveriges längsta köer till cancersjukvården och barn- och ungdomspsykiatri? (inskickad 2014-01-24)

 

Att det är fullständig katastrof när det gäller köerna till barn- och ungdomspsykiatrin har varit känt ganska länge nu. Under förra året agerade vi ofta för att få igång ett förbättringsarbete och i landstingsfullmäktige föreslog vi att 10 miljoner kronor skulle användas till kökortning inom Barn- och Ungdomspsykiatrin. Svaren vi fick, från landstingets politiska majoritet, var att det skulle bli bättre under hösten och att det inte fanns något behov av resursförstärkning. Nu ser vi hur det gick. Det blev ännu sämre för värmländska barn och ungdomar med behov av stöd.

Vi undrar nu om köerna inom cancersjukvården ska mötas av samma attityd och passivitet från den moderatledda majoriteten? En genomsnittlig väntetid på 233 dagar för patienter med prostatacancer och 69 dagar för patienter med tjocktarmscancer måste vara helt orimligt. Under den väntetiden är det som mest jobbigt och oroligt och då är det förstås beklämmande att Värmland är sämst i Sverige. Vi utgår nu från att det blir ett betydligt mer kraftfullt agerande från den moderatledda majoriteten och att det händer saker omedelbart, till skillnad mot hur barn- och ungdomspsykiatrin hanterats. 

Det kan väl inte finnas särskilt många saker som är viktigare än barn- och ungdomspsykiatrin och cancervården?  

  

Ulric Andersson              Christina Wahrolin          Anders Nilsson
Oppositionsråd (s)          Oppositionsråd (s)          Oppositionsråd (v)

 

 

Var tog konkurrensen vägen!  (inskickad 2014-01-20)

Landstingets moderatledda majoritet har nu upphandlat sjukvårdsrådgivningen. Vi från socialdemokraterna och vänsterpartiet sa ett bestämt NEJ till fortsatt privat drift av sjukvårdsrådgivningen, eftersom vi tog fasta på landstingets egen personals kritik mot en upphandlad sjukvårdsrådgivning.  Nu är upphandlingen avslutad och resultatet blev precis som förväntat. Endast ett företag lämnande anbud och det råkade vara samma företag som har uppdraget idag. Ett annat företag hade tänkt sig lämna anbud men valde att avstå, eftersom landstingets krav endast kunde uppfyllas av den befintliga leverantören. Landstingets egen verksamhet hade sen tidigare nekats möjlighet att lägga anbud. Konkurrensen, som annars sägs vara så viktig, var tydligen inte intressant när det gällde sjukvårdsrådgivning. Detta är ännu ett exempel på bristande politiskt ansvarstagande från den moderatledda majoriteten.

 

Ulric Andersson              Christina Wahrolin          Anders Nilsson
Oppositionsråd (s)          Oppositionsråd (s)         Oppositionsråd (v)

 

 

Vårdens utmaningar måste tas på allvar! (inskickad 2013-10-02)

Dagens sjukvård möter allt större utmaningar samtidigt som vi får ta del av upprepade rapporter om att sjukvården har allvarliga problem på flera platser i landet. Det handlar om patienter som inte får vård i tid eller i den omfattning de behöver. Akutvård som fördröjs, köer och mycket ansträngd personal i stora delar av sjukvården.

Patienterna måste känna sig trygga i vården och personalen måste kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Det behövs mer personal i vården. Det ger mer tid till patienten. Därför avsätter vi socialdemokrater 2 miljarder kronor i årets budget till sjukvården i en riktad satsning för att ge mer tid för vård, med högre kvalitet, genom att öka personalstyrkan. 

Allt fler blir allt äldre och andelen äldre i befolkningen kommer att öka under de närmaste årtiondena. Att säkerställa en god vård och omsorg av våra äldre är en av de stora välfärdsutmaningarna för Sverige. 

Ett mycket stort problem i sjukvården idag är hanteringen av svårt sjuka äldre patienter som ofta skickas fram och tillbaka mellan sin bostad, primärvården, akutmottagningen och sjukhusets vårdavdelningar. Det är inte en vård anpassad till äldre människors behov. Det är heller ingen effektiv vård. 

I kommunerna och landstinget måste vi intensifiera samarbetet i vården av äldre.  Primärvård, äldreomsorg och slutenvård ska ta hand om våra sjuka och äldre på ett säkert och tryggt sätt. Det kan handla om att sjukvården gör hembesök, att det finns möjligheter till direktinläggning av äldre patienter eller att det finns äldrevårdsöverläkare i landstinget. Vår ökning av personalresursen inom vården ska säkerställa ett bra omhändertagande av äldre. 

Alltför stor del av vårdpersonalens tid upptas av administration. Framgångsrikt utvecklingsarbete runt om i landet visar att det går att ändra på organisation och arbetsmetoder för att frigöra mer tid för vård. Samtidigt måste staten se över sina krav och regler. Det handlar både om att läkare, sjuksköterskor och undersköterskor får nyttja sina respektive kompetenser på bästa sätt och får det administrativa stöd som behövs. Läkare ska vara läkare och sjuksköterskor ska vara sjuksköterskor – inte administratörer. 

Vi föreslår att landsting och stat tillsammans med de fackliga organisationerna samlas för en nationell vårdrevision. Där lagstiftning, IT-system och journalhantering systematiskt kartläggs och alla möjligheter för att minska administrationen ses över. 

Sjukvården är en framtidssektor för Sverige. I budgetmotionen för 2014 satsar vi på sjukvården, bättre omhändertagande inom äldrevården, och vi tar initiativ för att minska administrationen. Så skapar vi mer tid för vård och säkrar en god vård för alla. Vårdens utmaningar måste tas på allvar! Det gör vi socialdemokrater!
 

Gunilla Svantorp                                      Ulric Andersson
Riksdagsledamot (s)                                Oppositionsråd (s)

 

 

 

Viktigt med sjukvård som är tillgänglig (inskickad till KP 2013-09-02)

Folkpartiet i Kristinehamn undrar vilken inställning vi har i frågor som handlar om samarbetet mellan kommunerna och landstinget i vården av s.k. "multisjuka" patienter. Svaret är enkelt för oss. Vi socialdemokrater arbetar ständigt med att utveckla samverkan i syfte att förbättra vården. Den som följt vår socialdemokratiska politik, oavsett om det är i opposition eller i majoritet, kan se flera aktuella exempel där vi agerat tydligt och bestämt.  

När missbruks- och beroendevården (beroendecentrum) byggdes upp i länet för några år sedan utgick vi från just den här tanken, dvs att samverka utifrån de olika roller och uppdrag vi har. Landstinget med sitt uppdrag och kommunerna med sitt. Det här samarbetet fungerar mycket bra och det kan vara en bra erfarenhet att ta med sig när man diskuterar annat samarbete. I projektet ”Nya perspektiv” samarbetar länets alla kommuner och landstinget inom fyra prioriterade områden, där äldres hälsa är ett av dem. Här förs många diskussioner om hur övergångar mellan sjukhusvård och kommunal hemsjukvård kan förbättras.  Människor med multisjukdomar kräver multilösningar, där flera aktörer samverkar utifrån patientens bästa. Detta är självklart för oss.  

Vi kräver dock en vettig ekonomisk lösning där ingen ska behöva uppleva att man tar över kostnader från någon annan. Att var och en tar ansvar utifrån det uppdrag man har och utifrån den lagstiftning som styr verksamheten. Sjukhusvård är ett ansvar för landstinget och ingen annan. Kommunen har ansvaret för hemsjukvården och särskilt boende.  

En samarbetslösning ska bygga på ett ”vinna-vinna-tänk” där både kommuner och landsting ska se fördelar och där den stora vinnaren blir patienten. I både Hälso och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen finns idag regler som tydligt säger att planeringen ska göras gemensamt för patientens bästa. Det här är en viktig utgångspunkt när vi ska diskutera inom vilka områden vi ska ha ett mer konkret samarbete. 

Självklart ska vi fortsätta med idéer, utredningar och förslag om samarbete och samverkan, för att ständigt förbättra vården och omsorgen om våra Kristinehamnare och övriga värmlänningar. 

 

Bjarne Olsson                                                               Ulric Andersson
kommunalråd (s)                                                          Oppositionsråd (s)
Kristinehamn                                                                Landstinget i Värmland

 

Barnpsykiatrin måste förbättras (inskickad 2013-08-22)

Den moderatledda majoriteten i landstinget skriver i torsdagens Vf att det ska bli bättre för barnpsykiatrin i höst. Vi i oppositionen gläds åt detta besked och vi önskar inget hellre än att köerna försvinner och att barnen får den hjälp och det stöd de så väl behöver. Dagens situation med nästan 400 barn som väntar i köer och ca 30 månaders kö för att komma in till utredning om ADHD mm är inget annat än tydlig kris. Att det dessutom är stora bekymmer med personalomsättningen bland psykologerna gör inte saken bättre. 

Vi är tyvärr inte övertygade om förbättringarna ska kunna komma så snabbt och enkelt som de 6 landstingsråden beskriver. Vi är däremot helt överens om att förändring och förbättring behövs och därför fortfarande lika förvånade över att ni sa nej till vårt förslag om en extra satsning med 40 Mkr till bl a rekrytering och kökortning inom psykiatrin. 

 Kan ni i majoriteten förklara detta lite bättre för oss och för de som står i kö? Säkert är även personalen i psykiatrin intresserade av svaret.

 

Ulric Andersson, oppositionsråd (S)

Christina Wahrolin, oppositionsråd (S)

Anders Nilsson, oppositionsråd (V)

 

 

Satsa på en hälsosam skola!   (inskickad 13 maj 2013)

Det främsta hälsohotet idag är fysisk inaktivitet och dåliga matvanor som försämrar våra barns och ungdomars chanser till en god hälsa. Sjukdomar som tidigare mest drabbade de äldre finns nu redan hos ungdomar. Forskningsrapporter visar dessutom att ungdomarna är i betydligt sämre fysisk form i dag än för tjugo år sedan. Detta är allvarligt, eftersom dålig kondition kan vara ett större hot mot hälsan än övervikt. Det bästa sättet att motverka denna utveckling måste vara att satsa på idrott och fysisk aktivitet i skolan. 

Vi har idag ett tydligt fokus på att elevernas kunskapsutveckling måste förbättras. Men vi tror att detta måste kombineras med en ökad satsning på fysisk aktivitet och idrott.  Ny forskning visar tydligt att daglig fysisk aktivitet också påverkar prestationerna i skolarbetet på ett positivt sätt. Barn och ungdomar som är fysiskt aktiva mår helt enkelt bättre och då kan de även förbättra sina skolresultat. Barn och ungdomar som inte är fysiskt aktiva har en ökad risk för förhöjt blodtryck, dåliga kolesterolvärden och diabetes och dessutom försämrade förutsättningar för skolarbetet. 

Att göra som vissa friskolor gör, där timmarna i ämnet ”Idrott och hälsa” buntas ihop i sammanhäng-ande perioder, är att medvetet sabotera elevernas möjligheter till en god hälsa. 

Vi socialdemokrater är beredda att satsa på skolan och lärarna och vi är helt övertygade om att det kommer att ge många positiva effekter för samhället, inte minst för kommande sjukvårdskostnader. Barnen och ungdomarna är vår framtid och dagens borgerliga skolpolitik har misslyckats. En första förutsättning för att lyckas med framtidens skola är att vi ger lärarna och skolan ökade resurser. Resurser som gör att lärarna ges tid att arbeta med både kunskaperna och den fysiska aktiviteten. Resurser som gör att lärarna kan fortbilda sig och ta del av nya rön och forskning. 

Det är i skolan framtiden formas och då måste vi vara beredda att satsa. Vi socialdemokrater satsar tre miljarder mer på skolan än regeringen. Detta måste vara viktigare än skattesänkningar och valfrihetsreformer!   

 

Socialdemokraternas ledamöter i landstingets folkhälso- och tandvårdsutskott

 

Ann-Charlotte Eskel                             Erik Olsson                               Monica Gundahl,

 

 

 

Replik 2 till Gert Olssons insändare i NWT 9 mars 2013

Vilka patienter är viktigast!  

Gert Olsson säger att han sätter patientsäkerheten främst. Det låter bra, tycker jag. Även Gert Olsson borde då komma fram till att vägambulanserna behövs för att rädda liv.

Att även en helikopter kan rädda liv är vi nog överens om, men frågan är vilket som ger bäst effekt och nytta för värmlänningarna. När pengarna inte är obegränsade måste vi politiker göra prioriteringar. Vi socialdemokrater vill få en helikopterlösning som kostar så lite som möjligt och vi ifrågasätter om det är klokt att dra in på vägambulanserna för att klara finansieringen av helikoptern. Sen tycker vi att det är fegt att låta tjänstemännen stå för alla negativa besked om nerdragningar mm medan ni, majoritetens landstingsråd, ska sola sig i glansen av dyra investeringar. De flesta begriper nog att det är samma skattepengar det handlar om. 

Vårt förslag är att helikopterköpet får vänta tills vi har en samordnad lösning, i ett avtal med våra grannlän. Vi vill också höra vilka argument Gert Olsson har för att dra ner på vägambulanserna och hur det hänger ihop med en satsning på patientsäkerhet. 

Vi befarar att värmlänningarna snart tvingas till ytterligare nerdragningar i sjukvården, eller en ny skattehöjning, för att betala för den politik som förs av Gert Olsson m fl.

 

 

Ulric Andersson
Oppositionsråd
Socialdemokraterna

 

 

Replik till Gert Olsson NWT 22/2 2013 

Gert Olsson, folkpartiet, anklagar mig och socialdemokraterna för att vilja stoppa ambulanshelikoptern.  Fel slutsats av Gert Olsson! Han har ju missat att det var vi som startade utredningen om helikoptertransporter i Värmland. Då var tanken att vi skulle göra detta i nära sammarbete med våra grannlän och inom ramen för ett nationellt system, allt detta för att kostnaden för värmlänningarna skulle bli så låg som möjligt.

Vad är det då som händer nu? Jo man tar beslut först och tänker sen, tyvärr i vanlig ordning numera,
i den moderatledda majoriteten. Det finns inga avtal från andra landsting att köpa tjänster från Värmland. Vi vet inte hur mycket vi kommer att tvingas utnyttja Uppsalas helikopter, eftersom vår tilltänkta helikopter inte klarar alla transporter. Vi vet inte hur Dalarnas helikopter kan användas för norra Värmland. Vi vet inte hur Västra Götalands andra helikopter kan användas i södra Värmland. Möjligen vet vi att investeringskostnaden överstiger 100 miljoner kronor och den årliga driftkostnaden brutto blir ca 35 miljoner kronor. Men den slutliga notan känns väldigt osäker.  Lägg sen också till att det inte finns något tillstånd eller bygglov från Karlstads kommun för en landningsplats, ja då tror jag alla som läser detta inser att hanteringen kan ifrågasättas. Borde vi inte istället samarbeta med våra grannlän och få till en gemensam lösning till en lägre kostnad? Då kanske vi slipper en nerdragning av våra vägambulanser? 

Detta är bara en del i den miljonrullning som majoriteten ägnat sig åt. Andra exempel på tveksamma beslut är fördubblingen av antalet landstingsråd som kostar 4-5 miljoner kr/år. Operationsroboten för 19 miljoner kr, där det saknades avtal med andra landsting, vilket skulle vara en del av finansieringen.

Oförutsedda investeringar i nya landstingshuset för ca 15 miljoner kr. Utbetalningar till privata vårdgivare utan motkrav för 10 miljoner.  

Jag tror att många ser att detta mönster måste brytas. Tänk först - Handla sen!

Med detta som bakgrund och när vi sen lägger till att majoriteten höjt skatten med 45 öre = 200 miljoner och ändå har ett besparingskrav på ca 300 miljoner de närmsta åren, så borde också den moderatledda majoriteten vara bekymrad. 

Avslutningsvis skriver Gert Olsson om att sätta patientsäkerheten främst och jag delar den uppfattningen, men då rimmar det illa med ovanstående utsvävningar när vi vet att vi har höga kostnader för vårdskador. Vi vet också att detta leder till nästan 100 undvikbara dödsfall i Värmland årligen. Kanske majoriteten borde ägna lite tankar åt dessa bekymmer, innan nya miljoner rullar ut.

 

 

Ulric Andersson (S)

Oppositionslandstingsråd

 

2013-02-18

Vi vill utveckla sjukvårdsrådgivningen!  

Landstingets moderatledda majoritet vill upphandla sjukvårdsrådgivningen. Vi från socialdemokraterna och vänsterpartiet säger ett bestämt NEJ till fortsatt privat drift av sjukvårdsrådgivningen, dels därför att det går tvärsemot den utveckling som sker i övriga landet, men främst därför att det blir sämre service. Vi tar fasta på den egna verksamhetens framförda kritik mot den nuvarande lösningen med en upphandlad sjukvårdsrådgivning.  Landstinget behöver en komplett verktygslåda för att kunna arbeta med kvalitetsökning och effektivisering av vården. Vi vill därför i ökad grad integrera sjukvårdsrådgivningen i övrig hälso- och sjukvård och göra den till en del i vårdkedjan, vilket är den utveckling som sker i andra landsting. Tillgängligheten på vårdcentralerna och väntetiderna på akuten är två exempel på frågor, där en väl fungerande sjukvårdsrådgivningen kan göra stor nytta.  

Allt eftersom arbetet med det nationella systemet 1177 för sjukvårdsrådgivning utvecklas, så underlättas också samverkan mellan olika landsting, vilket gör att vi kan få mer för pengarna. Framtiden innebär allt mer integrerade lösningar, där tekniken möjliggör succesiva förbättringar och nya lösningar. Vi vill dessutom dra nytta av de pengar vi själva investerat i utvecklingen av 1177.

Vi har inte sett eller hört ett enda vettigt argument som talar för en upphandling av sjukvårds-rådgivningen och undrar därför hur majoriteten tänker.

 

Ulric Andersson                 Christina Wahrolin             Anders Nilsson
Oppositionsråd (s)              Oppositionsråd (s)              Oppositionsråd (v)

 

 

 

 

2012-12-20

 

 

Ett julkort till landstingsråden! 

Vi socialdemokrater i landstinget vill tacka för året som gått och lämna några personliga hälsningar. 

Först ett tack till sjukvårdspartiets avgående landstingsråd Erik Jansson. Du har alltid inspirerat oss socialdemokrater till att vässa våra argument lite extra, eftersom vi vet att du fått en gedigen politisk skolning – av oss.

Till den moderate styrelseordföranden Fredrik Larsson vill vi skicka hälsningen att han inte ska vara alltför snäll nu när det är jul. Med gott om pengar från skattehöjningen är det bäst att hålla hårt i penningpungen. Vi kan hjälpa dig att korta ner de långa och dyra önskelistorna!    

Miljöpartiets Eva Hallström ska ha en eloge för att hon fortsätter med den socialdemokratiska politiken med klimatförbättrande åtgärder. Vi är stolta och glada över att vara det mest energieffektiva landstinget. Hoppas vi kan vara lika överens om kollektivtrafiken!  

Centerpartiets Jane Larsson kämpar med personalens bisysslor. Kanske kan det underlätta om fler jobbar heltid istället för att fakturera från bisysslor i eget företag? Det borde kosta mindre för landstinget, eller hur? 

Kristdemokraterna och Elisabeth Kihlström, som säkert behöver nå högre höjder, kanske kan klara detta med hjälp av en helikopter. Lycka till med finansieringen och upphandlingen, men se till så att inte annan viktig verksamhet måste dras ner!  

Folkpartiets Gert Olsson vill inte ha hyrläkare! Det vill inte vi heller! Vi blev ju lite oroliga när kostnaderna för hyrläkare rusade i höjden. Men det kanske är så du jobbar Gert? Först upp med kostnaderna, sen blir det lättare att får en procentuell minskning. Vi föreslår att vi hjälps åt och ser till så att det blir slut på slöseriet! 

Till er alla, från oss socialdemokrater, vill vi önska en lugn och fridfull jul!

Ni behöver säkert all kraft ni kan samla ihop, för nu börjar vi ladda upp inför valet 2014!

  

Ulric Andersson                                             Christina Wahrolin
Socialdemokraterna                                      Socialdemokraterna

 

 

2012-12-18 

Vad vill den moderatledda majoriteten med sjukvården i Värmland? 

Landstinget i Värmland säger upp personal i sina medicinska laboratorier därför att de privata vårdföretagen hellre köper tjänsterna utanför Värmland. En konsekvens av ett tydligt markandstänkande som vårdvalsreformen lett till. Varslet slår mot Säffle, Kristinehamn, Hagfors och Arvika. Vad kommer härnäst, nu när marknadskrafterna ska in i allt större delar av sjukvården i Värmland? Vilka andra tjänster ska köpas utanför Värmland och hur stor variation får det vara på den sjukvård som erbjuds? 

Det är en borgerlig regering som tvingat alla landsting att införa vårdvalet. Vi ka se fördelar med privata vårdgivare och framförallt jämförelser mellan privat och offentligt drivna vårdcentraler, men det måste finnas ett mervärde för patienterna och värmlänningarna. Inte enbart en överföring av pengar från skattebetalarna till olika former av aktieägare. 

Nu vill den moderatledda landstingsmajoriteten utöka vårdvalen i Värmland med andra verksamheter. Vi vill istället att den vårdvalsreform vi har först ska utvärderas för att se vad som har gått bra och vad som har gått mindre bra. Inte minst vad det kostat! Sen kan vi tänka oss att diskutera hur vi eventuellt kan gå vidare.

  

Ulric Andersson                 Christina Wahrolin             Anders Nilsson
Oppositionsråd (s)             Oppositionsråd (s)             Oppositionsråd (v)

 

2012-11-19

 

Grattis på 23 års-dagen!

Idag fyller barnkonventionen 23 år. Det var nämligen den 20 november 1989 som FN:s generalförsamling antog konventionen om barnets rättigheter.  Året därpå, 1990 godkändes den sedan av Sverige. Trots att konventionen har funnits i så många år återstår mycket innan vi kan säga att vi alltid har barnets bästa i fokus.

 Det känns bra att Landstinget i Värmland, på socialdemokraternas och vänsterpartiets initiativ år 2009, antog en handlingsplan för barnkonventionens genomförande.  I landstinget har vi på flera områden gjort en tydlig koppling till barnkonventionen; familjecentralernas generella arbete med stöd åt familjen och barnen, handlingsplan för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga, den i länet gemensamma satsningen på Barnahus samt avgiftsfri sjukvård för barn, för att nämna några.

Men barnperspektivet ska också finnas i alla de möten som sker med barn, både som patienter och som anhöriga. Mycket arbete återstår för att vi ska kunna säga att vi alltid har barnets bästa i fokus. Den viktigaste framgångsfaktorn i det arbetet är ett tydligt ledningsstöd och engagemang i arbetet med barn och ungdomars rättigheter.

 För Vänsterpartiet och Socialdemokraterna handlar det om politisk vilja. Oavsett om vi sitter i majoritet eller opposition kommer vi att driva frågor om barnens bästa för ögonen. Det är särskilt viktigt med fortsatt satsning på förebyggande arbete för barn och ungdomar genom samarbete mellan kommunerna och landstinget, exempelvis genom familjecentraler. 

Idag har vi ett samhälle där klyftorna ökar mellan rik och fattig.  Rädda Barnens senaste rapport om barnfattigdom visar en ökning av barn som lever i fattiga familjer både i Sverige och i Värmland. År 2009 fanns det 7087 barn som levde under fattiga förhållanden i Värmland, vilket är en ökning med 636 barn sedan 2008.

Antalet asylsökande barn som kommer till Sverige och som flytt från krig och förföljelse, har ökat kraftigt. Vi ser en flyktingström från länder i krig, där många har förlorat familjemedlemmar och släktingar och bär på svåra upplevelser. Barnen och familjerna hänvisas till undermåliga byggnader och ingen möjlighet till lek och trygghet. De kommer till ett nytt okänt land där både språket och tillvaron är främmande.  Vi har ett gemensamt ansvar att leva upp till de åtaganden vi gjort enligt barnkonventionen.

FN:s Barnrättskommitté, som granskar samtliga länder som skrivit under barnkonventionen, riktar kritik mot Sverige inom flera områden.  Bl.a. kritiseras regeringen för att de papperslösa barnen inte har rätt till skolgång och sjukvård.  Man trycker på att Sverige måste se till att barnets bästa verkligen utreds och bedöms i asylprocessen. Barnrättskommittén ser också allvarligt på att barn på ungdomshem tvångsisoleras. De menar också att Sverige bättre bör förebygga självmord bland barn och att skyddet för barn som utsätts för människohandel måste stärkas. 

Det är viktigt att vi inte slår oss till ro, utan verkligen ser till att ha barnets bästa i fokus. Barnkonventionen är folkrättsligt bindande, vilket innebär att det inte är ett fritt valt arbete, utan vi måste alltid ta hänsyn till barnperspektivet och barns bästa.  För att detta ska bli verklighet har vi alla ett gemensamt ansvar och arbetet kommer inte att gå av sig själv. Det handlar om att ändra de attityder och förhållningssätt som vi har idag, både inom politiken och inom vården. Det är viktigt att vi ser barndomen som ett värde i sig och inte enbart som en transportsträcka till vuxenlivet. 

  

Anders Nilsson                                                                     Christina Wahrolin                                
oppositionsråd i landstinget (v)                                         oppositionsråd i landstinget (s)

 

2012-09-19

Arbete åt alla i hela samhället! 

Sverige behöver en jobbpolitik för alla delar av samhället. Arbete är grunden för ens egen försörjning och allas vårt välstånd. Arbete ökar människors frihet genom egen inkomst och gemenskap på arbetsplatsen. Arbete påverkar folkhälsan positivt och är en förutsättning för ett jämlikt och jämställt samhälle. Därför måste vi få en aktiv jobbpolitik inom alla politikområden, för allt hänger ihop. 

Arbetslösheten medför att klyftorna mellan människor och barnfattigdomen ökar och därmed skapas större ohälsa. Med fler jobb kommer istället klyftorna, barnfattigdomen och ohälsan att minska. 

Vi ser tydligt effekterna i kommuner och landsting av den politik som den borgerliga regeringen fört. Statsbidragen har inte räknats upp tillräckligt och den orättvisa politiken har gjort att socialbidragen har ökat i kommunerna. Detta medför naturligtvis mindre pengar till den kommunala servicen och till landstingens sjukvård. Mindre pengar ger färre jobb. 

Vi är tydliga med att de offentliga jobben behövs och då håller det inte med ständiga statliga skattesänkningar för att öka den privata konsumtionen. I ett solidariskt samhälle behövs även offentligt anställd personal. När landsting och kommuner tvingas höja skatten för att behålla personalen, samtidigt som den statliga skatten sänks, så innebär det även en omfördelning av skattesystemet, där de rika betalar allt mindre. 

I landstinget i Värmland vill vi se en omfördelning av arbetsuppgifter från läkare till sjuksköterskor. På så sätt minskar vi beroendet av hyrläkare och vi ökar statusen och attraktionskraften i sjuksköterskeyrket. Samma omfördelning har gjorts inom tandvården, med mycket gott resultat. Nu vill vi se en sådan utveckling även inom sjukvården. 

Landstinget i Värmland måste hejda de ökande kostnaderna för ersättningar till privata vårdgivare och för den växande administration det medför. Den skattehöjning som den moderatledda majoriteten genomförde i år undrar vi hur den används egentligen? Om skatten ska höjas ska pengarna användas till anställningar i vårdverksamheten. Vi vill förstärka med fler sjuksköterskor, barnmorskor, kuratorer mm på våra vårdcentraler.  Inte större vinster hos vårdföretagen eller annat slöseri med våra skattepengar. 

Satsar vi på jobbfrågan inom alla områden innebär det fler personer kommer i arbete, då växer människor, företagen går bra och vi får en positiv spiral för hela samhället. Fler i arbete ger fler som betalar skatt, mindre klyftor och mer tillväxt. Så ser den socialdemokratiska politiken ut!

  

Ulric Andersson                 Christina Wahrolin            
Socialdemokraterna            Socialdemokraterna

 

 

2012-05-09

Många orosmoln för värmländska patienter   

För några år sen, när den värmländska modellen av vårdvalsreformen infördes, fanns en idé om att så-dana genomgripande förändringar skulle beslutas i bred politisk enighet. Bakgrunden var att den bor-gerligt styrda riksdagen beslutat om en tvingande lag som innebar att vårdval inom primärvården, med fri etablering, skulle genomföras i alla landsting. I Värmland lyckades vi enas om en modell (Hälsoval Värmland) som innebar att flera viktiga principer för en välfungerande och rättvist fördelad primärvård kunde behållas.

Flera borgerliga debattörer har på senare tid prisat vårdvalsreformen som en stor framgång och det är intressant att se utifrån vilka kriterier och mätningar som de drar sina slutsatser. För oss socialdemo-krater är det självklart att det är kvalitén och nyttan för patienterna och befolkningen som ska be-stämma om en sjukvårdsreform är framgångsrik. Vi ser också gärna att kostnaderna för vården ingår i bedömningen.
De borgerliga debattörerna pekar uteslutande på hur det gått med etableringen av vårdföretagen. Där det startats många nya företag, där är vårdvalsreformen framgångsrik och vice versa. I de landsting där det inte startats så många nya vårdföretag vill flera ledande centerpartister att reglerna för etablering ska ändras.  Dessa centerpartister vill se små enheter med en läkare och två distriktssköterskor, som basen för primärvården.

Även hos oss i Värmland vill den moderatstyrda majoriteten förenkla etableringsreglerna för vårt Häl-soval, så att uppdraget för en vårdcentral kan bli mindre och smalare än idag. T ex vill man ta bort kra-vet på att mödravård och barnhälsovård ska finnas på vårdcentralen. Majoriteten vill även ta bort krav på öppettider och ungdomsmottagning och istället låta vårdgivarna själva avgöra vilken vård man vill erbjuda befolkningen. Argumenten för dessa förändringar känns igen och det handlar förstås om att göra det enklare för de företag som vill tjäna pengar på vården. Med färre krav på innehåll och speciella kompetenser blir det lättare att starta ett vårdföretag. Som lök på laxen kommer nu även ett beslut om utförsäljning av landstingets vårdcentraler. Ungefär så som det ser ut i Stockholm. Kosta vad det kosta vill!

Vi kan förstå logiken i dessa förslag när det gäller möjligheterna för företagsetableringar, men någon måste också ställa frågan; Vad blir bättre för värmländska patienter och värmländska skattebetalare? Valfrihet i sig bidrar inte till att göra vården mer jämlik eller effektiv.

Vi vet att Hälsovalsreformen haft betydelse för värmländska patienter och det borde vara viktigt att ta reda på hur innehållet i vården och dess kvalitet förändrats. Först därefter kan vi tänka oss att göra för-ändringar och justeringar av reglerna, för att öka kvaliteten och effektiviteten i verksamheten.

Moderaterna har väldigt bråttom med att öka antalet vårdföretag i Värmland och vill inte invänta nå-gon utvärdering eller analys innan förändringar genomförs. Dessutom ser man inget som helst behov av en bred politisk enighet. Vi beklagar denna inställning och ser med stor sorg hur vårt gemensamma välfärdssystem snabbt rivs ner. I den moderata tävlingen om vem som privatiserar mest och snabbast kanske Landstinget i Värmland snart kan utses till vinnare, men vi ser hellre att det är den värmländska patienten som är vinnare i form av bästa sjukvård. 

 

Christina Wahrolin                                      Ulric Andersson
Socialdemokraterna                                   Socialdemokraterna

 

 

2012-05-02

Lättvindig hantering av skattemedel i landstinget

Landstingets egen verksamhet inom Hälsovalet gör underskott och en stor del av förklaringen är att det varit svårt att ställa om verksamhetens kostnader för bl a personal och lokaler när patientunderlaget minskat p g a av etableringen av nya privata vårdenheter. Även om Hälsovalet varit en framgång i fråga om etableringar av nya vårdcentraler är det många frågetecken som behöver rätas ut beträffande ekonomin och de ökande kostnaderna. Det är därför förvånande att den politiska majoriteten så lätt-vindigt bestämt sig för att dela ut 8 Mkr extra till de privata vårdgivarna, utan att det ens kommit nå-gon sådan önskan eller begäran. Den moderatledda majoritetens ambition att stimulera denna konstlade marknad är redan en mycket kostsam affär och nu blir det ännu värre.

Det finns en viss logik i att privata vårdgivare kompenseras, om det skulle visa sig att landstinget be-driver sin hälsovalsverksamhet med en högre kostnad än vad som ersättningssystemet medger. Däre-mot blir det helt ologiskt och orimligt om landstingets omställningskostnader i den egna verksamheten ska ligga till grund för nivån på kompensationen. Problemet med ett sådant system blir särskilt tydligt om man tänker sig att andelen privata vårdgivare fortsätter att öka och att landstinget har fortsatta pro-blem med omställningskostnader. Då blir det ännu mer pengar att betala ut kommande år.

När grunderna för Hälsovalet beslutades under 2009 var det viktigt för oss att se till att samtliga partier i landstingsfullmäktige stod enade bakom beslutet. Vi har samma uppfattning idag eftersom både landstinget och vårdgivarna borde gynnas av ett stabilt och långsiktigt system. Inte minst förtjänar de värmländska patienterna och skattebetalarna en professionell och affärsmässig hantering av de ekono-miska ersättningarna i Hälsovalssystemet.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser att principiella beslut, med en sådan stor ekonomisk ef-fekt som detta handlar om, inte ska beslutas utan att det finns ett tydligt regelverk som beslutats av fullmäktige. Dessutom vill vi se en analys av hur stor del av landstingets underskott i den egna verk-samheten som hänger samman med omställningskostnader och hur stor del som är omotiverade över-kostnader.

 


Ulric Andersson                   Anders Nilsson 
Socialdemokraterna            Vänsterpartiet
  

 

  

2012-04-15

Privata företag inom vården i Värmland – möjligheter och risker

Frågan om konkurrensutsättning av välfärdstjänster är ständigt aktuell. För oss Socialdemokrater är det viktigt att ha en nyanserad och kritisk hållning gentemot vinstdrivande företag i den värmländska sjukvården. För oss är medborgarperspektivet utgångspunkten, inte företags-perspektivet. Det innebär att vi väger tänkbara för – och nackdelar för medborgarna med vinstdrivande vårdföretag.

En tänkbar fördel, som framhålls i debatten, är att vinstintresset driver på nya idéer för att på ett effektivare sätt skapa hög kvalitet, dels genom att jobba med kostnadssidan, dels med att jobba med kvalitetssidan.

Tänkbara nackdelar med vinstdrivande företag finns också. Den mest uppenbara nackdelen är risken för att vinstintresset leder fel så att vinsten blir viktigare än verksamhetens kvalitet. I värsta fall är det genvägar eller fusk med patientsäkerhet och kvalitet som skapar vinsten. För att detta ska undvikas måste det finnas tydliga regler och möjligheter att mäta och jämföra kvalitet.

Den kvalitet som mäts måste vara en faktisk kvalitet som visar om patienten har anledning att vara nöjd.  Sjukvårdens utförare, både privata och landstingsdrivna, måste kunna visa att det är effektiva och säkra metoder som används och att resultatet är en bättre hälsa. Även ”kundnöjdhet” i form av bra bemötande är viktigt, men här ser vi en risk för att konkurrensen leder till fel prioriteringar.

Hälsoval Värmland innebär att lika förutsättningar och konkurrens-neutralitet ska råda mellan vårdens utförare. Kraven för att få etablera sig är höga, eftersom alla värmlänningar ska ha en rimlig närhet och tillgång till alla de viktiga kompetenser som bör finnas i en vårdcentral. De höga kraven i Hälsoval Värmland har även haft som syfte att skapa förbättrade möjligheter att göra jämförelser mellan olika vårdcentraler, vilket borde ge värdefulla kunskaper i kvalitets – och utvecklingsarbetet. Kanske kan privata vårdföretag hitta nya arbetsmetoder som bidrar till förbättringar, effektivisering och utveckling av vården, så att skatte-uttaget för medborgaren hålls nere, samtidigt som medborgaren tar del av en höjd kvalitet. Självklart kan även landstingsdrivna vårdcentraler vara goda exempel som övriga kan lära sig av.

Det är viktigt att alla vårdgivare som deltar i Hälsoval Värmland har en etisk kompass och inte letar kryphål för att öka sin vinst på bekostnad av kvaliteten för medborgaren. De vårdskandaler som massmedia rapporterat om och de bevisligen stora vinster som görs av privata företag i välfärdssektorn, som dessutom överförs till skatteparadis utomlands, kan knappast vara framtiden för den värmländska sjukvården.  Borde inte medborgarnas skattemedel uteslutande användas till vård och förebyggande insatser så att hälsan förbättras?

Det finns även andra alternativa driftformer än vinstdrivande vård-företag. Olika ideella företag som t ex personalkooperativ borde få ett större utrymme.  Med s k ”non-profit-företag” skulle folkrörelsesverige – som det en gång fungerade – åter kunna ta en rättmätig plats i välfärdsbygget. Personal med egna idéer skulle i ökad och verklig mening få vara med och bygga en bättre välfärd.

Inte kan det väl vara så att jakten på den ekonomiska vinsten är den viktigaste förutsättningen för utvecklingen av sjukvården i Värmland?


Ulric Andersson                 
Christina Wahrolin            
Kenneth Johannesson    
Monica Gundahl
Socialdemokrater i
Landstinget i Värmland

 

Vad säger Jane Larsson om sänkta ingångslöner?

”Sjuksköterskeyrket måste uppvärderas. En höjd ingångslön är en viktig del i detta och det i sin tur innebär att också erfarna sjuksköterskor självklart ska ha betydligt högre löner”. ”Höjda löner och bättre villkor är en förutsättning för att framöver locka tjejer och killar till våra livsviktiga yrken”. Detta är två citat från vårdförbundets strävan att få rimliga ingångslöner för sina medlemmar. Centerledaren Annie Lööf anser i direkt motsats till vårdförbundet – att vi generellt ska sänka ingångslöner med 25 procent. Tanken måste vara att detta ska få fler i arbete och locka fler till exempelvis vårdyrket.  Nu är det inte så att sänkta löner och sämre arbetsvillkor minskar arbetslösheten. Det stärker inte heller vare sig individer eller samhället i stort. Det leder bara till en låglönemarknad och ökade klyftor. För en nyanställd sjuksköterska i landstinget i Värmland skulle det innebära en försämring med ca 5500: - i månaden.  Och i verkligheten skulle det vara än värre därför att många anställda jobbar deltid, så det verkliga inkomstbortfallet skulle bli ännu lägre för många. Vi tycker också att det är anmärkningsvärt att centerpartiet har så mycket synpunkter på lönebildningen. Vi är just inne i en avtalsrörelse där många av Sveriges löntagares kommande löner och andra villkor ska förhandlas. Att då direkt lägga sig i och har synpunkter på nivåer är djupt oroande. För vår del står vi upp för den svenska modellen, där förhandlingsmodellen mellan arbetsmarknadens parter är en av grundpelarna. Därför skulle vi vilja ställa några frågor till ordförande för personalutskottet i landstinget i Värmland, Jane Larsson, centerpartist. Stödjer du förslaget från ditt parti på sänkta ingångslöner med 25 %. Tycker du att det är rätt att på centerpartistiskt manér lägga sig i den pågående avtalsrörelsen. Anser du som högsta ansvarig för personal frågor i ett landsting som har svårt att rekrytera behörig kompetens, exempelvis allmänläkare och specialistsjuksköterskor – att låga ingångslöner är ett bra sätt att tillgodose en sådan rekrytering?

 

Mats Sandström                   Anders Nilsson
Socialdemokraterna             Vänsterpartiet

 

 

  

Även landstinget i Värmland måste bekämpa barnfattigdomen!

 
Skenande socialbidrag, framförallt bland ensamstående mammor, möter Moderaterna i Landstinget med att avgiftsbelägga sjukvården för Värmlands gymnasieungdomar. Redan utsatta familjer får det ännu svårare, kanske tvingas ungdomar avstå att söka sjukvård i brist på egna pengar.
Efter den senaste perioden med Socialdemokratisk regering var antalet personer med försörjningsstöd år 2007 nere på den lägsta nivån sedan mätningarna började göras i början på 80-talet. Antalet personer med försörjningsstöd hade då minskat varje år sedan 1996. Med en moderatledd regering har antalet långvariga biståndstagare ökat kraftigt. Förra året var det 437 100 personer som fick någon form av försörjningsstöd. Var fjärde ensamstående mamma fick ekonomiskt bistånd någon gång under 2010. I Värmland var det 30 % fler hushåll som fick försörjningsstöd under 2010 jämfört med 2006. Klyftorna har ökat dramatiskt på grund av den borgerliga regeringens ineffektiva arbetsmarknadspolitik och försämringarna av trygghetsförsäkringarna. Barnen blir särskilt hårt drabbade och barnfattigdomen har ökat.
Vilken betydelse kan och ska då landstingspolitiken ha för att utjämna klyftorna för barnens bästa?
Med Socialdemokratisk ledning i landstinget avskaffades under 2007 de barnavgifter som den förra borgerliga majoriteten införde 2003. Innan denna tillfälliga borgerliga ”avgiftsparentes” hade landstinget i Värmland, under många år varit en föregångare, med avgiftsbefrielse för barn- och ungdomar. Vi anser inte att något barn i Värmland ska behöva avstå vård på grund av brist på pengar och idag finns ett skydd som innebär att ingen ungdom behöver betala avgift före 20 års ålder.  Nu har den borgerliga majoriteten i landstinget valt att lägga fram ett förslag om att sänka åldersgränser för avgiftsfriheten för sjukvårdande behandling till det år man fyller 17. Vi undrar nu om det vi ser är ett första steg mot en ny period med fler avgifter för barn- och ungdomar?
Ungdomar har väldigt sällan en egen försörjning under gymnasietiden och då blir det föräldrarnas ekonomi som belastas. Om föräldrarna själva ska betala sjukvården kan det rent krasst innebära att en del barn inte får den vård och habilitering de behöver. Det kan innebära lång frånvaro från skolan och i slutändan underkända betyg. Det handlar inte om slopad utlandssemester eller uteblivna märkeskläder.
Barnperspektivet är alltid styrande för vår politik. Därför tog vi initiativet till att en handlingsplan för Barnkonventionens genomförande arbetades fram. Barnets behov ska synliggöras, också inom hälso- och sjukvården. Handlingsplanen ska bland annat hjälpa till att inventera behovet av kunskap, belysa utbildningsbehov till politiker och tjänstemän och stärka barnkompetensen i hälso- och sjukvården. En annan del som ligger helt i linje med barnkonventionen är att verka för att främja barns och ungdomars hälsa, som t ex att förebygga övervikt och fetma i den yngre generationen.
Med ett barnperspektiv som utgångspunkt och med en kunskap om hur det ser ut för de fattiga barnen i Värmland, finns det flera frågor som behöver diskuteras i landstingspolitiken. Vi ser fram mot en höjning av åldersgränsen för den avgiftsfria tandvården och utgår från att även den borgerliga majoriteten står bakom detta, även om vi har svårt att se logiken med sänkt åldersgräns för avgiftsfrihet inom sjukvården och höjd åldersgräns för tandvården. Varför inte göra som Örebrolandstinget, vi höjer åldersgränsen för avgiftsfrihet inom sjukvården till 25 år?
Vi ser även ett behov av att diskutera glasögonbidraget för barn, som idag uppgår till 500 kr för barn som ej fyllt 8 år. Barn som inte får glasögon har svårt att hänga med i skolan, vilket kan leda till att de går ut grundskolan med alltför bristfälliga kunskaper och får det svårt senare i livet. Sådana investeringar är alltid lönsamma för samhället.
Redan i slutet av 1930-talet satsade vi Socialdemokrater på en utbyggnad av offentligt finansierade mödra- och barnavårdscentraler. Under 2000-talet har en satsning på familjecentraler startats för att ytterligare öka möjligheterna att stödja familjen och barnens utveckling. Familjecentralen, med MVC, BVC, öppen förskola samt en förebyggande socialtjänst, skall vara med och bidra till en bra start i livet och skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Det finns idag familjecentraler i 8 av kommunerna i Värmland och vi vill se att det startas fler.
Vi Socialdemokrater är oroliga för att den pågående nedmonteringen av de värmländska vårdcentralerna blir en hämmande faktor för utvecklingen av familjecentralerna. Vi vill öka, inte minska landstingets möjligheter att stödja alla barns utveckling på ett likvärdigt sätt i hela länet. Vi vill återupprätta den generella välfärden och det jämlika samhället och vi vet att detta också motverkar barnfattigdomen.


För Socialdemokraterna
i Landstinget i Värmland

 

Ulric Andersson            

Christina Wahrolin 

Kenneth Johannesson   

Monica Gundahl

 

 

 

 

Hur tänkte ni nu?

 

Landstinget i Värmland och även flera av de värmländska kommunerna har ekonomiska problem.
Det finns ett växande behov av service och vård hos värmlänningarna som är särskilt påtagligt inom vården och äldreomsorgen. Detta skapar behov av resurser och problemet med resursbrist förstärks av det försämrade finansieringsstödet från staten. Dessutom innebär befolkningsutvecklingen i Värmland att skatteunderlaget krymper.

Landstinget i Värmland måste anpassa sin verksamhet till den ekonomiska utvecklingen. Precis som för de flesta värmländska kommuner måste verksamheten förändras och i vissa fall krympas när befolkningen och skattekraften minskar. För att klara detta måste det finnas en tydlig politisk vilja och kraft som ger signaler om att budgeten måste hållas och en politisk ledning som tar ansvar och beslutar om åtgärder om och när kostnaderna ökar mer än planerat. Att ta detta ansvar kan vara svårt och jobbigt för oss folkvalda politiker. Men vem har sagt att det ska vara lätt?

Det är då ytterst beklämmande att se och höra hur landstingets sexpartimajoritet agerar för att lösa våra gemensamma problem i Värmland. Utan föregående dialog med kommunerna och utan föregående egna interna diskussioner i landstinget kommer det en ide´ på kvällen före mötet med landstings-styrelsen. ”VI HÖJER SKATTEN!”

Är inte detta det yttersta beviset på att landstinget saknar en fungerande politisk ledning?
Den beslutade skattehöjningen med 45 öre kommer nu att föra upp Värmland och flera av de värmländska kommunerna till den absoluta skattetoppen i Sverige. Hur kan detta främja tillväxten och utvecklingen för Värmland och Kristinehamn? Hur tänker moderaterna egentligen? 

 

 

Inga-Lill Röhr

Socialdemokrat i Landstinget

 

 

Nu fick vi svar!
Centern ska börja sälja ut den offentliga vården!

 

I VF den 24 augusti frågade vi Jane Larsson, centerpartiets landstingsråd, om hon ställde sig bakom sin partistyrelse som föreslagit att 50 % av all vård i landet ska vara privatdriven. Jane svarade då inte på frågan, men nu har det kommit ett beslut från centerns partistämma och då är Jane Larsson med på noterna. I en debattartikel den 3 oktober skriver Jane Larsson att hälften av välfärdstjänsterna ska utföras privat ”för att den utvecklingskraft som konkurrensutsättande innebär ska komma igång på allvar för att erbjuda valfrihet, höja kvalitet och driva fram utveckling”.

Att centerpartiets ledande företrädare i Värmland har en nyliberal agenda och är eniga om att den offentligt drivna vården ska säljas ut och privatiseras i stor skala är både överraskande och tråkigt. Centerförslaget skulle i grunden förändra förutsättningarna i vården och innebär ett enormt systemskifte i hela Sverige. Att en dogmatisk politik, med andelen privat vård som mål, och en tävlan inom alliansen om vilket borgerligt parti som har den mest högerinriktade politiken, kan knappast befrämja vården i Värmland. 

Jag vill nu återigen fråga Jane Larsson hur tidsplanen ser ut för den massiva utförsäljning av bl.a. våra sjukhus och vårdcentraler, som är nödvändig om målet är att 50 % av verksamheten ska drivas privat?

Hur ska uppdelningen av privat och offentligt göras? Blir det vissa delar av vården som helt bedrivs i privat regi eller ska alla verksamheter delas upp i en privat del och en landstings-driven del? Innebär kravet på konkurrens och valfrihet att t ex förlossningsvård, cancervård, hjärtsjukvård och intensivvård alltid ska bedrivas i både privat och offentlig regi, med 50 % vardera?

Dessa frågor borde vara väsentliga att diskutera även med oss i oppositionen och vi har en hel del erfarenheter från olika försök med privat verksamhet som vi kan dela med oss av. Både positiva och negativa. Det finns dessutom en relativt färsk forskningsrapport från SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) som kan användas som underlag för diskussioner om ”när” och ”hur” privata alternativ kan vara väl fungerande alternativ. Möjligen kanske inte rapportens slutsatser passar särskilt för bra för centerns partiledning, eftersom den visar att det inte finns några som helst belägg för att det blir varken bättre kvalitet eller mer kostnadseffektivt.
  

Vi hade en förhoppning om att centern i Värmland skulle ha en annan uppfattning än partistyrelsen och att vi skulle kunna föra en pragmatisk dialog om vilka förändringar som krävs i den värmländska sjukvården, för att klara både ekonomin och patienternas behov. Privata alternativ kan vara en del av lösningen, om kvaliteten kan säkras och kostnaderna inte ökas. Detta finns det goda exempel på, men det kan väl inte vara så att värmlänningarnas behov av god sjukvård alltid blir bäst tillgodosett med just 50% privata utförare. Hur har centern kommit fram till den slutsatsen?

 

Ulric Andersson
Oppositionsråd
Socialdemokraterna

 

 

 

Carema Rehab i Värmland?


Den borgerliga landstingsmajoriteten vill att Hälsovalet i Värmland ska fyllas på genom att även rehabiliteringen konkurrensutsätts. Vi socialdemokrater frågade om det inte vore klokt att utvärdera Hälsovalet först, men fick till svar av landstingsstyrelsens moderate ordförande, Fredrik Larsson, att man är rädda för att inte hinna med, om utvärderingen inväntas. Hinna med! Man tar sig för pannan. Är det inte just brådska och ideologiska skygglappar som ligger bakom de nu uppmärksammade vårdskandalerna inom Carema?
 Nu vill man öppna upp för Carema och andra riskkapitalbolag även inom rehabiliteringen. Den styrande moderatledda landstingsmajoriteten har väldigt bråttom med privatiseringarna och vet att de är bra redan innan de har utvärderats. Orsaken är ideologisk. Det är intresset hos privata utförare snarare än allmänhetens och patienternas bästa som är prio 1. Det handlar om att man vill att politikens inflytande ska minska och då spelar det ingen roll om politiken faktiskt står för något gott för medborgarna.
Vi vill att rehabiliteringsverksamheten i Värmland utreds för att få till en mer rättvis och behovsanpassad resursfördelning i länet. Vi vill dessutom ha goda relationer med alla de duktiga privata utförare som idag är verksamma inom rehabiliteringsområdet. Hur går det för de lokala småföretagarna inom rehabliteringsområdet om ett vårdval införs? Kommer privata sjukgymnaster i Värmland att ersättas av stora vårdkoncerner, som har större möjligheter att klara de formella regler som vårdvalssystemen innebär.  Kan detta verkligen vara positiv för det lokala näringslivet?
Rehabiliteringsverksamheten behöver utredas och sannolikt även förändras. Men varför ska utredningen göras med förutsättningen att vårdval ska genomföras?  Finns det särskilda kopplingar mellan de stora vårdbolagen och moderaterna även här i Värmland? Enligt DN (22/11) är det moderaternas ordförande i Stockholm, Henry Sténson, som anlitats för att hjälpa Carema med pr-arbetet efter vårdskandalerna. Är det vårdbolagen som drivit på den borgerliga landstings-majoriteten att genomföra vårdval inom rehabiliteringen?
Låt oss gå försiktigt fram med konkurrensutsättningen, så att vi kan säkerställa att medborgarnas pengar går till vårdkvalitet istället för att hamna i ett skatteparadis på Caymanöarna. Nog måste väl den just nu pågående debatten om vårdskandaler lett till någon form av reflektion hos landstings-majoriteten och inte kan det väl vara så bråttom att genomföra den moderata privatiseringspolitiken här i Värmland?


Ulric Andersson                          Christina Wahrolin
Oppositionsråd (S)                      Oppositionsråd (S)    
Landstinget i Värmland                Landstinget i Värmland

 

 

 

 

Noll koll från den borgerliga majoriteten kostar skattebetalarna 20 miljoner extra!

 

I februari 2011 togs beslut om att landstingets centrala administration skulle flytta till nya lokaler, beslutet forcerades fram och underlaget var allt annat än fullödigt.
Vi från oppositionen (Socialdemokraterna och Vänsterpartiet) påpekade detta men fick i det läget inget gehör utan den moderatledda borgerliga majoriteten (Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Sjukvårdspartiet och Miljöpartiet) kände sig tillräckligt trygga för att ta beslut i frågan. Vi valde då att avstå från att delta i beslutet och redovisade våra farhågor. Nu har det gått nästan 7 månader sedan beslutet togs och det återstår endast lite drygt en månad tills allt enligt tidplanen skulle vara klart och inflyttningen vara avklarad.

Nu besannas våra farhågor om fördyringar och en fördröjning av inflyttningen är ett faktum. Landstingsstyrelsen har fått besluta om tilläggsärenden rörande flytten som innebär en fördyrning med mellan 15 och 20 miljoner under avtalsperioden.

Som om inte detta vore allvarligt nog så innebär den forcerade beslutsprocessen och bristfälliga planeringen att de flesta arbetsplatserna inte är färdiga till den 1 november då landstingets nuvarande hyreskontrakt löper ut. Detta resulterar i att ett stort antal medarbetare inte kommer att ha ändamålsenliga arbetsplatser förrän en bra bit in på in på nästa år, något som givetvis kommer att påverka en redan ansträngd ekonomi ytterligare.

Att den borgerliga majoriteten i landstinget ägnar kraften åt flyttbestyr i ett läge där all kraft behövs för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården för länets befolkning är för oss helt obegripligt. För den ökade kostnaden som denna flyttkarusell drar med sig, skulle vi istället ha kunnat förbättra förutsättningarna för vårdcentralerna. Mot bakgrund av att den borgerliga majoriteten i valrörelsen gjorde ett stort nummer av att sänka kostnaderna för administrationen är detta än mer anmärkningsvärt.

Felprioriteringar kostar stora pengar.
Redan efter ett knappt år börjar landstingets ekonomi att gå kräftgång och underskottet pekar på minus 70 miljoner för 2011. Men det är kanske inte så överraskande när den borgerliga majoriteten väljer att prioritera i första hand sig själva, med en nära nog fördubblad politisk organisation, med en årlig ökad kostnad på 4-5 miljoner kronor. Därefter en utökad kostnad för administrationen på mellan 15 och 20 miljoner under avtalsperioden. Lägg där till att man också öppnat upp för fri etablering av vårdcentralsfilialer utan krav på innehåll och dessutom skenande kostnaderna för hyrläkare, så börjar orsakerna till det stora underskottet att bli tydlig.

Det vore önskvärt om den borgerliga majoriteten istället ägnat sig åt att underlätta för våra medarbetare att kunna arbeta med att utveckla sjukvården till gagn för länets innevånare, istället för den nuvarande politiska cirkusen. Vi ser med oro på den negativa utvecklingen som nu sker i Landstinget i Värmland och konstaterar att ansvaret vilar tungt på den borgerliga majoriteten. 2011 är ett år där förutsättningarna varit ganska goda och vi har ännu inte märkt av konjunkturnedgången via lägre skatteintäkter. Ändå försämras resultaten! Hur ska detta då bli inför kommande år, då vi vet att förutsättningarna försämras på grund av vikande skatteintäkter? Det finns verkligen anledning till oro.


Ulric Andersson, oppositionsråd (S)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2011-09-16  

Viktiga frågetecken om privata välfärdsalternativ

Privatiseringen av den offentliga sektorn sker i rekordfart. Friskolereformen och hälsovalet har bidragit till detta. I mängder av ledare och debattartiklar kan vi ta del av argumenten för privatisering. Det sägs att privatiseringar ger både bättre kvalitet och högre effektivitet. Nu visar en färsk SNS-rapport att det saknas stöd för att dessa påståenden. Man uppmärksammar att vinstintresset kan leda till en prioritering av den ytliga och enkelt mätbara kvaliteten, istället för den önskade, faktiska kvaliteten. ”Snällbetygen” , där privata skolor ger högre betyg än de kommunala skolorna för samma kunskapsnivå, är exempel på detta. 

Privatiseringen har medfört att kvalitet förvandlas till ett argument för att bli vald, den får inget egenvärde. Detta märker man t. ex när skolor gör reklam genom att visa upp tjusiga lokaler och lova eleverna bärbara datorer.

 Privatiseringsivrare gör ett stort nummer av att visa upp att kunderna till privata vårdgivare är nöjdare. Men nöjda kunder är inte samma sak som att kvaliteten faktiskt finns. Inom vårdsektorn kan t. ex en felbehandlad patient som blivit mycket väl bemött och som är omedveten om felbehandlingen uppge sig vara nöjd. Vinstintresset styr till att göra saker som gör kunderna nöjda, till en låg kostnad.  

Om nu inte privatiseringarna leder till förbättrad kvalitet eller effektivitet så brukar man ändå säga att möjligheten att välja har ett eget värde.  Må så vara, men det kan bli lite märkliga alternativ som tas fram. När t. ex gymnasieutbildningar ska tas fram, utifrån jakten på elevpengar, så blir det populära utbildningar det satsas på. Det görs ingen värdering av vilken efterfrågan som finns på arbetsmarknaden för dessa utbildningar.  

Vi vill inte med detta argumentera för ett stopp för privata välfärdstjänster, men vi anser att dogmatismen hos privatiseringsivrarna är ett problem. Det finns viktiga frågetecken att räta ut, innan man glatt och okritiskt ger grönt ljus åt alla privata välfärdsalternativ. Verksamheternas innehåll och kvalitet måste vara vårt mål och vem som utför jobbet, måste vara en öppen fråga, utan låsningar eller övertro på den privata marknadens förmåga.      

 

Christina Wahrolin (S)                       Kenneth Johannesson (S)

 

 

 

 

 

  

  

Svar till Gert Olssons insändare i VF den 14 februari

  

Gert Ohlsson (FP), landstingsråd, ondgör sig över att socialdemokrater och vänsterpartister har synpunkter på hur bolag inom vården hanterar sina vinster. Han vill lägga skulden för vårdskandalerna inom t. ex Carema på kommunerna. Att företag som arbetar inom vården skulle behöva en etisk kompass verkar inte föresväva Gert. Att som politiker skicka signalen att man tänker ta allt ansvar för eventuell dålig kvalitet som privata utförare gör inom vården bådar inte gott för den värmländske medborgaren. Det är självklart att kommuner och landsting ska vara noggranna med vad som formuleras i upphandlingar, liksom med uppföljningen av dem. Men det blir problem om vi accepterar att den ena parten bakom förhandlingsbordet ges fribrev att leta kryphål som medför vinst åt företaget och dålig kvalitet för medborgaren. Det som är problematiskt med allianspolitikers förhållande till privata utförare inom vården är den romantiska idealbild som man väljer att ständigt komma tillbaka till, även när verkligheten visar något annat. Vi anser att det ska finnas en bra mix mellan offentliga och privata utförare av välfärd, men vi tror också att den kritiska blick och riskanalys som vi socialdemokrater företräder bäddar för att vi får just de välskötta företag som är en tillgång för Värmland och länets utveckling. Förhoppningsvis är vi överens om att det är detta synsätt som ska gälla i det pågående samarbetet med de privata vårdgivarna inom Hälsoval Värmland.

 

 

Kenneth Johannesson, Christina Wahrolin, Ulric Andersson
Socialdemokrater i Landstinget i Värmland

 

 

 

2012-02-20

 

Varför höjda avgifter för distriktssköterskor?

Den borgerliga regeringen har från årsskiftet höjt gränsen för frikort inom sjukvården. Högkostnads-skyddet vid besök inom öppenvården är höjt från 900 kronor till 1.100 kronor och för läkemedel från 1.800 kronor till 2.200 kronor. Vi protesterade mot dessa höjningar och ansåg att redan utsatta grupper återigen drabbades av försämringar. Nu finns ett förslag från den moderatledda majoriteten i landsting-et i Värmland att höja avgiften för besök hos distriktssköterska från 100 kronor till 200 kronor. En höj-ning med 100%!!!
Det finns all anledning att fundera på vad denna borgerliga politik innebär och vad den leder till. Kan-ske kan man tänka på ett annat sätt?
Det bästa för värmlänningen och mest ekonomiskt effektiva för samhället borde vara att förebygga ohälsa.
En särskilt viktig yrkesgrupp som redan idag arbetar med en stor del av det förebyggande arbetet är våra distriktssköterskor. Sjuksköterskorna kan dessutom vara en avlastning för läkarna och vi vill gärna se en fortsatt utveckling av sjukvården där en allt större del av kvalificerade arbetsuppgifter förs över från läkare till sköterskor. På så sätt effektiviserar vi sjukvården på samma sätt som redan prövats inom t ex tandvården. Även Socialstyrelsen pekar på att kostnaderna blir betydligt lägre om landstingen kan använda andra yrkesgrupper än specialistläkare i det förebyggande arbetet.
Under förra året presenterades Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande meto-der” som gäller för tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma mat-vanor. Riktlinjerna betonar bl a vikten av att förebygga sjukdom hos personer som ännu inte har ut-vecklat symtom eller sjukdom på grund av en ohälsosam levnadsvana. Nu är det upp till oss i lands-tingen att verkställa dessa riktlinjer.
Om vi vill ha en kostnadseffektiv sjukvård, där de nationella riktlinjerna tas på stort allvar och där di-striktssköterskorna ges ett större ansvar, verkar det synnerligen dumt att höja avgiften för distriktsskö-terskebesöken med 100 %. Kanske skulle siktet istället vara inställt på avgiftsfritt?

 

 

Ulric Andersson        Christina Wahrolin        Anders Nilsson
Oppositionsråd (s)    Oppositionsråd (s)        Oppositionsråd (v)

 

 

2011-08-26    

Närhet är viktigt, men utan ett ändamålsenligt innehåll blir det tomma ord.

Den borgerliga landstingsmajoriteten har fattat tre viktiga beslut som styr hur vårdcentralerna i Värmland ska fungera, men har de verkligen fattat vad de beslutat om? Besluten innebär att det inte längre finns någon möjlighet att garantera en vårdcentral i alla värmländska kommuner.  Istället vill man att det ska kunna etableras filialer helt fritt och att detta ska kunna skapa en bättre närhet för befolkningen.

Men vad händer om vårdcentralen ersätts med en filial?

Den regelbok som styr Hälsoval Värmland är mycket tydlig och detaljerad när det gäller vårdcentralernas innehåll och vi är trygga med att vårdcentralerna, oavsett driftform, erbjuder ett fullvärdigt och kompetent vårdinnehåll. När det gäller filialer finns inga krav alls på vad som ska erbjudas. Det kan räcka med en distriktssköterska, en dag i veckan, för att få kallas filial.

Det kanske kan låta bra och generöst att ”öppna upp för större möjligheter till etableringar” men verkligheten är ju att den samlade ekonomiska resursen inte blir större och att när fler ska dela på samma kaka blir bitarna mindre.  

Filialer är för oss ett utmärkt sätt att komplettera befintliga vårdcentraler, för att öka tillgängligheten och närheten. Om däremot vårdcentralerna ersätts med filialer, finns en risk att själva grunden för primärvårdens uppdrag i kommunerna raseras. Samverkan med kommunerna om äldrevården,  familjecentralerna och  folkhälsoarbetet, barnhälsovården och mödravården, förebyggande insatser mm, ingen av dessa verksamheter behöver filialerna arbeta med.

Vi förstår att den borgerliga majoriteten vill prioritera tillgängligheten för oss som arbetar, när ni skriver att ”vägnät, busslinjer, tågförbindelser, naturliga marknadsplatser… är avgörande för var individen kan välja en lämplig vårdgivare”.

Vår prioritering handlar istället om barnen, de äldre, de kroniskt sjuka och de som har långt till ”naturliga marknadsplatser”. Vår politik handlar om att fördela resurserna rättvist i hela länet efter människornas behov. Vi vill inte att närheten till marknadsplatser som MittiCity eller Bergvik ska styra var vårdgivarna etablerar sig.    

Med den borgerliga majoritetens beslut kan ingen vårdcentral garanteras och vi tror inte att befolkningen i kommunerna kommer att vara nöjda om vårdcentralerna ersätts med enbart en filial.    

 

Ulric Andersson                 Christina Wahrolin             Anders Nilsson
oppositionsråd (s)              oppositionsråd (s)              oppositionsråd (v)

 

 

 

2011-08-25    

Höjningen av högkostnadsskyddet i sjukvården visar regeringens ointresse för svaga och utsatta människor.  

Den borgerliga regeringen vill höja gränserna för frikort inom vården rejält. Enligt förslag från Socialdepartementet ska gränsen för högkostnadsskyddet vid besök inom öppenvården höjas från 900 kronor till 1.100 kronor och för läkemedel från 1.800 kronor till 2.200 kronor.

Socialstyrelsen varnar för att den 22-procentiga ökningen kan leda till att ekonomiskt utsatta avstår vård. Man pekar bl a på exemplet att ensamstående med barn redan nu, i tre gånger så hög utsträckning som andra, avstår från att hämta ut läkemedel av ekonomiska orsaker.  

Förslaget har lagts fram utan någon som helst konsekvensbeskrivning. Vi menar att risken är uppenbar att redan utsatta grupper av människor återigen drabbas av försämringar. Det berör i synnerhet de mest sjuka, som besöker sjukvården ofta och är beroende av många mediciner. För personer med de allra lägsta inkomsterna innebär förslaget endast att man flyttar över kostnaden från landstingen till kommunernas budget för ekonomiskt bistånd. På vilket sätt staten eller landstingen ska kompensera kommunerna för denna övervältring har över huvud taget inte berörts.  

Det kan finnas skäl att se över högkostnadsskyddets omfattning och konstruktion, men såväl höjningen som hur den utformas, måste sättas in i ett samlat fördelningspolitiskt sammanhang. Innan förändringar genomförs måste man noga utreda hur dessa förhåller sig till syftet med högkostnadsskyddet, hur de drabbar enskilda individer, och vilka konsekvenser de får för kommunernas respektive landstingens budgetar.

Regeringens sätt att hantera förslaget, med kort remisstid under semestermånaderna, och ett genomförande redan 1 januari 2012, visar att det saknas ett intresse för hur ekonomiskt svaga och sjuka människor kan komma att drabbas av höjningen.

Är det för mycket begärt att landstingen och kommunerna får föra en dialog och eventuellt bidra med sakkunskap?

Vi motsätter oss därför denna höjning och har föreslagit att Landstinget i Värmland ska lämna ett yttrande till Socialdepartementet, där Landstinget i Värmland avstyrker de presenterade förslagen, som innebär en höjning av högkostnadsskydden utan en ordentlig konsekvensanalys.

Vi undrar nu om den borgerliga landstingsmajoriteten kommer att instämma i vår kritik mot regeringens agerande?

 

Ulric Andersson                 Anders Nilsson                   Christina Wahrolin
oppositionsråd (s)               oppositionsråd (v)               oppositionsråd (s)

 

 

 

 

 

 

 

2011-08-22      

När vill Centern börja sälja ut den offentliga vården?
 
Centerpartiets partistyrelse föreslår inför höstens partistämma att 50 % av all vård i landet ska vara privatdriven. Det är en kraftig förändring mot hur det ser ut för närvarande. Hos oss i Värmland är det ca 13 % av alla läkarbesök som sker hos privata vårdgivare och för den specialiserade vården är det ca 5 %. 
 

Frågan avgörs på centerstämman i Åre 22–25 september när Maud Olofssons efterträdare som partiledare ska väljas. Alla tre kandidater till partiledarposten står bakom förslaget.

Förslaget visar att Centerpartiets ledande företrädare har en nyliberal agenda och är eniga om att den offentligt drivna vården ska säljas ut och privatiseras i stor skala.

Centerförslaget skulle i grunden förändra förutsättningarna i vården och innebär ett enormt systemskifte i hela Sverige. Det verkar som om dogmatisk politik och tävlan om vilket borgerligt parti som har den mest högerinriktade ideologin, som är de viktigaste frågorna inom alliansen. Jag tror inte Centerledningen har svenska folket med sig i denna fråga och jag undrar nu hur Centern i Värmland, med Jane Larsson i spetsen för landstingspolitiken, kommer att ställa sig?  

Jag vill fråga Jane Larsson hur tidsplanen ser ut för den massiva utförsäljning av bl.a. våra sjukhus och vårdcentraler, som är nödvändig om Centern ska uppnå sitt mål att 50 % av verksamheten ska drivas privat? 

Eller är det förhoppningsvis så att Centern i Värmland har en annan uppfattning än partistyrelsen och att vi istället kan föra en pragmatisk dialog om vilka förändringar som krävs i den värmländska sjukvården, där förutsättningen är patienternas rätt till en god vård på lika villkor.

Ulric Andersson Oppositionsråd Socialdemokraterna

 

 

 

 

2011-08-17  

Fullvärdiga vårdcentraler i hela Värmland

Under förra mandatperioden, när socialdemokraterna och vänsterpartiet ledde landstinget, beslutades att det ska finnas en fullvärdig vårdcentral i varje värmländsk kommun. Nu är den borgerliga majoriteten på väg att slå sönder denna viktiga grundbult i hälso- och sjukvårdens fördelning i länet.   

Vårdcentralen är basen i sjukvården och där ska kvaliteten vara hög och utbudet brett. Vi socialdemokrater och vänsterpartister i opposition är oroade över vad som händer med likvärdigheten i vården när det fria hälsovalet nu också kopplas till en fri etablering av filialer.

Till skillnad mot i en vårdcentral kan innehållet en filial bestämmas helt fritt. Filialen behöver dessutom inte ligga i samma kommun som vårdcentralen, vilket gör det teoretiskt möjligt att ha en vårdcentral i hela Värmland och sedan ha, till denna enda vårdcentral, kopplade filialer utan krav på innehåll. Utan geografisk begränsning vid etablering av filialer finns därför risken att en eller flera kommuner får sina vårdcentraler ersatta med filialer, som ingen idag vet vad de kommer att erbjuda för vård till dig som medborgare.  

Med den fastställda ekonomiska ram som finns att dela på för de olika vårdgivarna, kommer varje ny etablering att minska utrymmet för de befintliga vårdcentralerna, vilket i sin tur leder till svårigheter att upprätthålla fullvärdiga vårdcentraler i varje kommun.

Vi ser fördelar med filialverksamhet, men vill begränsa etableringen för att inte utarma vårdcentralernas verksamhet och riskera att resurser flyttas från en kommun till en annan. Förslag om fri etablering av filialer innebär att det inte längre finns någon möjlighet att garantera en vårdcentral i alla värmländska kommuner. Därför ville vi utreda konsekvenserna av ändrade regler. Frågan är nu behandlad och vi har fortfarande samma frågor och farhågor. 

Vi vill garantera att alla värmlänningar, i alla kommuner, får en likvärdig vård.     För oss är det värmlänningarnas behov av en rättvist fördelad vård som ska tillgodoses med våra gemensamma resurser. Vi är därför kritiska och oroade över den borgerliga majoritetens inriktning mot en alltmer marknadsorienterad hälso- och sjukvård, där verksamheterna ständigt flyttas runt och omorganiseras, för att maximera vinsten eller minimera underskotten.  

Vi vill gärna få ut fördelarna och möjligheterna som hälsovalet har inneburit, till exempel har fler relevanta jämförelser gett ett bättre underlag för prioriteringar. Men vi vill också undvika att vården i Värmland förlorar i likvärdighet och att efterfrågan, snarare än behoven, blir styrande. Vi står fast vid beslutet om minst en fullvärdig vårdcentral i varje kommun och vi vill i dialog med patienter, medborgare och kommunerna i Värmland, behålla greppet och styrningen och säkerställa att vi får en så bra och likvärdig vård som möjligt för skattepengarna

Christina Wahrolin          Ulric Andersson           Anders Nilsson
Socialdemokraterna       Socialdemokraterna     Vänsterpartiet

 


 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

  

  

 

 

Sidan uppdaterades senast: 2011-09-21 14:33