Pressmeddelanden

2016-03-04

 

Varför är värmländska vårdcentraler sämre!

 Enligt den nationella patientenkäten som genomfördes under hösten 2015 får de värmländska vårdcentralerna bland de sämsta betygen av patienterna.

-          Det kan inte vara OK att våra vårdcentraler är sämst på tillgänglighet, sämst på information och kunskap och att vi ligger i botten när det gäller helhetsintryck, säger Ulric Andersson, socialdemokraterna.

Vid landstingsfullmäktige i juni 2014 behandlades en motion från oss om ökad tillgänglighet i primärvården. Vi fick inte bifall och motiveringen var att de idéer som togs upp i motionen redan var på gång. Detta stämde säkert till viss del, men det är ju resultaten som räknas!

I oktober 2015 fick vi bifall för en motion om patientkontrakt, där vi hade föreslagit att vårdens kommunikation med patienterna skulle förbättras genom att upprätta någon form av kontrakt med de värmländska patienterna. Kontraktet skulle vara utformat som ett löfte från sjukvårdens sida som konkret och tydligt anger vad patienten har att förvänta sig av vården.

I vår interpellation undrar vi vilken analys som görs av resultaten från den nationella patientenkäten. Vi vill också veta hur långt arbetet kommit med de förbättringar som tidigare utlovats och hur det går med patientkontrakten?

  

Ulric Andersson                                                Monica Gundahl                              
Socialdemokraterna                                          Socialdemokraterna

 

2016-03-01

 

Det är dags att ta tag i sjukvårdsrådgivningen!

I juni 2015 motionerade vi om att landstinget skulle planera för ett möjliggörande av sjukvårdsrådgivning i egen regi. Bakgrunden var de olika problem som den upphandlade sjukvårdsrådgivning inneburit och att tidigare gjord utredning pekat på alternativa lösningar. Nuvarande avtal med MEDHELP gäller fram till 2017-02-28.

Det är alltså hög tid att bestämma hur vi vill ha det med sjukvårdsrådgivningen!

-          Vi är övertygade om att det finns stora möjligheter att förbättra hela den vårdkedja som handlar om det akuta omhändertagandet, säger Ulric Andersson, socialdemokraterna

-          Att upphandla denna funktion på en monopolmarknad var en dålig lösning förra gången. Vi måste undvika att göra om samma misstag. Om vi ska ha en chans att värdera olika alternativ och eventuellt göra förändringar måste frågan behandlas snarast. Annars är risken stor att avtalsförlängning är det enda alternativ som återstår. säger Monica Gundahl, socialdemokraterna

Därför har vi lämnat in en interpellation till landstingsfullmäktige där vi ställer frågan till den styrande minoriteten hur de tänker hantera sjukvårdsrådgivningen i framtiden och vad som görs inför de avgörande datum som närmar sig?

  

Ulric Andersson                                                Monica Gundahl                              
Socialdemokraterna                                          Socialdemokraterna

 

2015-11-23

 

Stoppa ökenvandringen!

Sex partier i landstingsfullmäktige (M, C, FP, KD, MP, SiV) har tänkt sig att landstingets verksamheter ska skäras ner med 380 miljoner kronor under nästa år. Detta är givetvis helt orealistiskt.

Eftersom underskotten nu växt till sådana gigantiska proportioner är det samtidigt oerhört viktigt att förändringsarbetet kommer igång, men det måste ske under ordnade former och med någorlunda realistiska förutsättningar. Det behövs en karta som stämmer med verkligheten och det krävs en politisk ledning som hushållar med resurserna.

Vårt förslag bygger på ett antal omfördelningar och innehåller både tillfälliga och mer långsiktiga förändringar. De innebär också en annan politisk prioritering och det skapar betydligt bättre förutsättningar att lyckas med en långsiktigt hållbar omställning. Man kan säga att politiken och verksamheten ska mötas på halva vägen! Det krävs fortfarande stora uppoffringar och nedskärningar, men halva problemet lyfter vi tillfälligt bort genom en förnuftigare politisk prioritering.

 

Vi föreslår därför att budgetfördelningen inom den totala ramen görs om, så att hälso- och sjukvårdens befintliga kärnverksamheter och den vårdnära personalen avlastas ett besparingstryck på mer än 180 miljoner kronor under 2016.

 

 Ulric Andersson                                                Anders Nilsson
Socialdemokraterna                                          Vänsterpartiet

 

 

2015-09-22

Landstingsstyrelsen klarar inte sitt uppdrag!

De ekonomiska rapporterna fram till augusti visar att hälso- och sjukvårdens verksamheter går mot ett underskott på mer än 350 Mkr under 2015. Olika åtgärdsprogram som skulle sänka kostnaderna under 2015 har totalt misslyckats. 

 -          Vi kan inte se att det finns någon möjlighet för landstingsstyrelsen att klara landstingsfullmäktiges uppdrag för året 2015, även om nu nya åtgärder vidtas, säger Ulric Andersson, landstingsråd (s)

Socialdemokraterna och vänsterpartiet föreslog därför att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen ett nytt uppdrag med reviderade mål för ekonomi och verksamhet för 2015, där en omprövning av tidigare beslut om utökad verksamhet ingår, t ex inrättande av mellanvårdsplatser.

 

 Ulric Andersson                                                Anders Nilsson
Socialdemokraterna                                          Vänsterpartiet

2015-07-06

 

Vi fick inget gehör för en realistisk budget!

 

Här följer hela det förslag vi lämnande till landstingsfullmäktige:

 

Värmlänningarna har rätt att förvänta sig att landstingets resurser används effektivt och utifrån de behov som är mest angelägna. I landstingsfullmäktige sätter vi ramarna och inriktningen för de kommande årens verksamheter och då bestäms möjligheterna att tillgodose behoven.

Budgetbeslutet är årets viktigaste beslut och det kräver av oss förtroendevalda att vi kan bedöma vilka ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser som beslutet innebär.

 

  

Budget ska vara realistisk

 

Inför beslut om flerårsplan 2016-2018 samt landstingsplan med budget och investeringsplan för 2016 har vi försökt analysera de underlag som tagits fram. Vi kan se i rapporteringen till styrelsen att det är personalbrist samtidigt som det är för många anställda. Vi har informerats om att det finns ett åtgärdsprogram som förväntas sänka kostnaderna under 2015 med över 100 Mkr. Delårsrapportens resultat för årets fyra första månader antyder att hälso- och sjukvårdens verksamheter går mot ett underskott på 400 Mkr under 2015 och det handlar främst om personalkostnader som ökat mer än budgeterat.

 

I den budgetprocess som lett fram till det nu presenterade förslaget för budget 2016 har beräkningarna gjorts utifrån den budget som gäller för 2015.  Detta tillvägagångssätt förutsätter att budget för 2015 är någorlunda realistisk och nu vet vi att det inte är så.  Vi kan inte se att den verklighet som avspeglas i delårsrapporten för årets första fyra månader överhuvudtaget haft någon betydelse för budgetförslaget. Månadsrapport för maj visar dessutom att den negativa utvecklingen fortsätter med ännu större underskott i divisionerna.

 

Verksamheterna klarar uppenbarligen inte sina budgetförutsättningar för 2015 och då finns två alternativ inför 2016 års budget. Endera rättar vi till budget med mer pengar utifrån det kostnadsläge som gäller eller också tar vi politiskt ansvar för att verksamheterna minskar sina kostnader med ett antal kraftfulla åtgärder som ger en ekonomisk balans. Budgetförslaget för 2016 innehåller inte vare sig det ena eller det andra.

 

Ska landstinget lyckas klara budgetmålen krävs en stark lojalitet från personalen och deras chefer och det kan inte förväntas att verksamhetsansvariga chefer ska ta ansvar för sina budgetar, om det är uppenbart orealistiska förutsättningar. Vi är därför starkt oroade för att det budgetförslag som nu presenterats av den styrande minoriteten, kommer att leda till en allt sämre budgetdisciplin.

 

Vi vill se vilka åtgärder som planeras för både en inbromsning av kostnaderna 2015 och för en kraftfull sänkning av kostnaderna under 2016. Vi vill ha möjlighet att väga konsekvenserna av dessa åtgärder mot de behov vi ser hos värmlänningarna. Landstingsfullmäktige måste få ett realistiskt budgetförslag som endera innehåller mer pengar till hälso- och sjukvården eller en tydlig plan för kostnadsreduceringar. Vi vill säkerställa att de viktigaste behoven kan tillgodoses även med en trång ekonomi.  Vi vill se att de eventuella åtgärder som ska genomföras kommer att riktas mot de minst viktiga behoven och verksamheterna och att vi kan prioritera de svagaste och mest behövande.

 

Det pågår ett viktigt utredningsarbete med en utvecklingsplan för hälso- och sjukvården och detta arbete förväntas leda fram till en effektivare resursanvändning. Vi anser att resultatet och de slutsatser som utredningen kommer fram till, borde vara högst angeläget att arbeta in i både budget och långtidsplan.

 

Det krävs en ordentlig fördjupning i både orsaker till kostnadsökningarna och möjliga besparingar och vi förutsätter att övriga partier i landstingsfullmäktige kan se samma behov. Vi godkänner föreliggande budgetförslag, landstingsplan och flerårsplan. Vi förutsätter då att ett arbete med en reviderad och realistisk budget för 2016 startas omedelbart. Vi förutsätter också att planerade, men ännu ej startade verksamhetsutökningar, som t ex mellanvårdsplatser, omedelbart stoppas och lyfts ut ur budget för 2016. Detta för att undvika ytterligare besparingar på 40-50 miljoner kronor inom andra viktiga områden, och för att ge hälso och sjukvården bättre förutsättningar att klara sina budgetar. Även andra beslut som ökar kostnaderna eller minskar intäkterna måste analyseras ytterligare.

 

Vi anser även att följande bör göras för att ge hälso och sjukvården bättre förutsättningar för att nå budgeterade mål:

-       Sjukvårdsupplysningen tas över i egen regi.

-       Det kostnadsdrivande vårdvalet inom fysioterapin ses över för att kunna styra kostnaden

-       Patientavgifterna fryses på nuvarande nivå för att till novemberbudget får ett bättre kostnadsunderlag.

-       Det tvingande vårdvalet leder till stora problem med ekonomin i landstinget. Vi vill att en ordentlig översyn görs av vårdvalet med fokus på ekonomi och personaltillgång.

-       Ett uppdrag till hälso – och sjukvårdsledningen om en organisationsöversyn med patient och barnperspektiv i fokus.

-       Att hälsoekonomisk kompetens används som stöd i beslutsprocesserna.

   

 

En viktig förutsättning är också att arbetet med en reviderad budget innebär omfördelning av budgetramarna, så att hälso- och sjukvårdsverksamheterna ges ett realistiskt ekonomiskt utrymme.  Den ledande minoriteten borde vara intresserad av att föra en seriös diskussion med oss om dessa stora utmaningar, för att också ta ett långsiktigt ansvar för landstinget i Värmland?   

 

Med anledning av ovanstående yrkar vi:

 

att förslag till beslut om flerårsplan 2016-2018 samt landstingsplan med budget och investeringsplan för 2016 och tillhörande övriga att-satser godkänns under förutsättning att planerade, men ännu ej startade verksamhetsutökningar, som t ex mellanvårdsplatser, omedelbart stoppas och lyfts ut ur budget för 2016.

 

att landstingsstyrelsen ges uppdraget att presentera ett reviderat budgetförslag som baseras på den nu kända kostnadsutveckling, där förslag till både intäktsökningar och kostnadsminskningar tas fram så att en realistisk budget i balans 2016 kan beslutas under hösten 2015.

att arbetet med en reviderad budget även innebär omfördelning av budgetramarna, så att hälso-och sjukvårdsverksamheterna ges realistiska möjligheter att klara sina åtaganden inom sina respektive ekonomiska ramar.

 

Ulric Andersson                                                                      Anders Nilsson
Socialdemokraterna                                                                Vänsterpartiet

 

2015-06-15

 

Budget ska vara realistisk! 

Inför beslut om landstingsplan med budget för 2016 har vi försökt analysera de underlag som tagits fram. Dessvärre kan vi inte se att den verklighet som avspeglas i delårsrapporten för årets första fyra månader överhuvudtaget haft någon betydelse för budgetförslaget för 2016.  Vi saknar minst tre viktiga förutsättningar i det budgetförslaget som den styrande minoriteten lägger fram: 

  • Budget ska vara realistisk och möjlig att klara av för verksamheterna
  • Det ska finnas en balans mellan mål och medel
  • Förändringar som har politisk betydelse ska beskrivas i landstingsplanen 

 

Därför kommer vi att yrka på en återremiss!  

  

Ulric Andersson                                          Anders Nilsson
Socialdemokraterna                                     Vänsterpartiet

 

 

2015-04-17

 

Vi vill revidera Ädelreformen i Värmland!

I den statliga utredningen ”Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård” lämnas ett antal förslag som kommer att innebära stora förändringar för både landstingen och kommunerna. Vi är övertygade om att både de analyser som görs och de förslag som lämnas i utredningen är helt relevanta och applicerbara även på vårt landsting. Därför vill vi att det snarast påbörjas ett arbete med att utveckla vården av de äldre och mest sjuka utifrån samma inriktning. Där tiden för sjukhusvistelse minimeras, där onödiga transporter elimineras, där vården i hemmet förbättras med stöd från primärvården och där samarbetet mellan huvudmännen förbättras så att vårdkedjan effektiviseras.

Det handlar om att revidera de överenskommelser som gjordes vid Ädelreformen, eftersom de inte är anpassade till dagens situation. Detta arbete måste inledas omgående, eftersom det kan förbättra de problem vi ser idag, säger Ulric Andersson, landstingsråd för Socialdemokraterna.

Det största bekymret just nu är stängda vårdplatser p g a personalbrist. Vi är övertygade om att det finns goda möjligheter att minska på trycket på vårdplatserna om patienterna kan tas om hand av rätt vårdnivå, säger Monica Gundahl, landstingsråd för Socialdemokraterna.


Med anledning av detta har vi idag lämnat in en motion till landstingsfullmäktige där vi föreslår att landstinget i Värmland, i samarbete med de värmländska kommunerna, skyndsamt påbörjar en förändring av vården av de äldre och mest sjuka i enlighet med den statliga utredningens förslag. Att överenskommelser snarast görs med de värmländska kommunerna, om förändrade ekonomiska incitament, i enlighet med förslag om förändring av betalningsansvarslagen. Att kompensation till kommunerna för ett tidigarelagt genomförande av förändring av betalningsansvarslagen tas med i överenskommelserna.

  

Ulric Andersson                                                                   Monica Gundahl                  
Landstingsråd                                                                      Landstingsråd       
Socialdemokraterna i Värmland                                           Socialdemokraterna i Värmland

 

 

 

16 december 2014

 

Vi föreslog 40 miljoner kronor mer till löner!

Det står allt mer klart att det mest akuta problemet i landstinget handlar om kompetensförsörjningen. De mest behövande värmlänningarna är de stora förlorarna när det saknas personal i viktiga verksamheter och därför menade vi att budgetbeslutet måste innehålla en tydlig satsning på personalen.  

Det mest effektiva sättet att säkra en god verksamhet med kvalitet, säkerhet och tillgänglighet är att se till att personalen har goda arbetsvillkor, så att landstinget i Värmland är en attraktiv arbetsgivare. Vi menar att det behövs extra satsningar för att klara konkurrensen från andra landsting och från sjukhusen i Norge. 

Inga fler stängda vårdplatser för att det är brist på personal, därför krävs högre löner till personalen nu, det kan inte vänta.

Anders Nilsson (v)
                                                                  
De sex styrande partierna pratar om behovet av satsningar på personalen, men vill inte sätta av extra resurser. Vi vill att landstingsfullmäktiges beslut om budget ska vara tydligt, lönegapet mot andra landsting ska stängas. Lönerna ska vara konkurrenskraftiga.

Ulric Andersson (s)  

                                                   
Den styrande 6-partiminoriteten beslutade, med passivt stöd av Sverige-demokraterna, att avslå vårt förslag om en särskilt lönepott på 40 miljoner. Vi reserverade oss mot beslutet och vår farhåga är att landstinget i Värmland även under nästa år kommer att ha problem med bemanning och rekrytering.

 

 

Ulric Andersson                                                   Anders Nilsson                                       
Socialdemokraterna                                              Vänsterpartiet

 

 

 

2014-06-18 

 

Landstinget i Värmland behöver en ny politisk styrning!!

Landstingets moderatledda majoritet har idag beslutat om mandatperiodens sista budget. Samma frågor och samma problem som skulle lösas med skattehöjningen 2012 finns kvar och är olösta.

 

Vi hade ett alternativ som utgick från att landstingens ekonomi förbättras radikalt med en socialdemokratiskt ledd regering. Vi fördelade dessa pengar till både verksamhet och till ett förbättrat ekonomiskt resultat. Vi föreslog också att det skulle avsättas 107 Mkr till fullmäktiges förfogande, att fördela när ett antal pågående utredningsarbetet slutförts. Vi såg ett demokratiskt värde i att det är fullmäktige som beslutar om detta istället för landstingsstyrelsen, vilket majoriteten nu beslutat om. De förändringar vi ville se är bl a:

 

  • förbättringar i vården av de äldre och mest sjuka
  • personalens arbetsvillkor (arbetsmiljö och löner).
  • kompetenshöjande åtgärder för att öka mängden specialistsjuksköterskor
  • kökortning och metodförbättringar inom barn- och ungdomspsykiatrin
  • förbättrad telefontillgänglighet på vårdcentralerna
  • kortare köer till cancervården
  • vårdkontrakt - ökat inflytande till patienterna

 

 

 

 

Ulric Andersson                                                   Anders Nilsson
Oppositionsråd                                                     Oppositionsråd
Socialdemokraterna                                              Vänsterpartiet

 

 

2014-06-03

 

Mysteriet med den bortslarvade skattehöjningen!

Landstingets moderatledda majoritet har idag presenterat sitt förslag till mandatperiodens sista budget. Samma frågor och samma problem som skulle lösas med skattehöjningen 2012 finns kvar och är olösta. Vart resurserna tagit vägen är ett mysterium eftersom köerna växer och personalens löner inte hänger med utvecklingen i övriga landet. Återigen lägger majoriteten en budget där vårdpersonalen ställs inför fortsatta generella nedskärningar.

 

Vi socialdemokrater och vänsterpartister lägger vårt förslag till budget vid landstingsfullmäktige den 17 – 18 juni.

 

 

 

Ulric Andersson                                                   Anders Nilsson
Oppositionsråd                                                     Oppositionsråd
Socialdemokraterna                                              Vänsterpartiet

 

 

2014-04-11

 

Nu är det bråttom att sätta sprätt på pengarna! 

Landstingets 6-partimajoritet räknar uppenbart med att förlora valet och använder nu de sista kvarvarande maktmöjligheterna för att köra igenom sina önskelistor. Kosta vad det kosta vill! 

Vi som vill ta över ansvaret för landstinget är förskräckta över hur ansvarslöst viktiga frågor hanteras. Landstingets personal och värmlänningarna är de stora förlorarna när valtaktiska överväganden och bypolitik helt har förblindat majoritetsföreträdarna.   

Vi har ett alternativ till mellanvårdsplatser i Kristinehamn och Säffle som kan fungera för hela Värmland! Vi ifrågasätter om inte vårt ”bröllop” med Dalarna går för snabbt, eftersom vi gärna vill träffa ”bruden” först. Vi vill också diskutera ”hemgiften” och eventuella ”äktenskapsförord” innan vi eventuellt slår till.

 

 

 

2013-11-26

 

Ett starkt landsting som är rustat för framtiden!

Vårt förslag till budget och flerårsplan innebär ett ökat ekonomiskt utrymme som används till att rusta landstinget inför kommande svårigheter. Vi lägger samma konkreta förslag till särskilda satsningar som vi gjorde när budgeten diskuterades vid landstingsfullmäktiges sammanträde i juni. Satsningarna ska starta 2014 och fortsätta även under 2015-2017. Vi vill intensifiera ett nödvändigt förändringsarbete och vi vill ge en tydlig politisk signal som underlättar styrningen av verksamheten. Vi vill därför satsa:

 

  • 10 miljoner kronor till kompenshöjande åtgärder, där riktade insatser för att öka mängden specialistsjuksköterskor ska ingå.

  • 20 miljoner kronor till förstärkt bemanning och förbättrade processer, vid generationsväxling inom särskilt viktiga kompetensområden.

  • 10 miljoner kronor till kökortning, utveckling och metodförbättringar inom den sjukvård som riktar sig till barn och ungdomar, med ett särskilt fokus på området barn och ungdomars psykiska hälsa.

 

Vi minskar dessutom verksamheternas besparingstryck med 50 miljoner kronor per år
fr o m 2015.

 

 

Ulric Andersson                                                   Anders Nilsson
Oppositionsråd                                                     Oppositionsråd
Socialdemokraterna                                              Vänsterpartiet

 

 

2013-10-08

Vi har idag ställt frågor om landstingsstyrelsens ansvar vid upptäckt av felaktiga utbetalningar.

Med anledning av att landstinget nu kräver tillbaka närmare 90 000 kronor, som betalats ut till en privatpraktiserande sjukgymnast, har vi ställt några frågor till landstingsstyrelsens ordförande.  

Att det nu pågår ett arbete med att följa upp och granska den här verksamheten tycker vi är bra. Förut fanns inget lagligt stöd för att granska, men nu finns bättre möjligheter och det är givetvis viktigt att landstinget arbetar med åtgärder, som kan återställa allmänhetens förtroende.  Både landstinget som organisation och de privatpraktiserande vårdgivarna har allt att tjäna på att det blir ordning och reda.  Därför är det viktigt att landstinget är tydliga mot allmänheten om vad som kommit fram och att åtgärder vidtagits.

När det nu visar sig att det finns ytterligare ett fall, där det saknas dokumentation som styrker de utbetalningar som gjorts, blir vi både oroliga och frågande. Eftersom det finns ett stort allmänt intresse, vill vi från oppositionen vara välinformerade och säkra på att landstingets agerande är så korrekt som möjligt. Vi har därför ställt följande frågor: 

 

1.   Varför har inte politiken informerats innan pressmeddelande gick ut?  

2.   Vem har ansvar och befogenhet att besluta om återbetalning?  

3.   Vad ligger till grund för bedömningen att polisanmälan inte ska göras? 

4.   Vem har ansvar och befogenhet att avgöra om polisanmälan ska göras eller inte?  

 

Ulric Andersson                                
Oppositionsråd
Socialdemokraterna        

 

 

2013-10-08

Vi från oppositionen yrkade på en återremiss av förslagen om reducering av utbudspunkter och majoriteten var oense.

-       Vi beklagar att majoriteten inte vill diskutera med oss trots att det uppenbart finns ett stort behov av långsiktighet och stabila beslut i viktiga strategiska frågor, säger Ulric Andersson, oppositionsråd (s) 

På landstingsstyrelsens bord idag fanns förslag om avveckling av ett antal mottagningar mm på flera platser runt om i Värmland. Vi yrkade på en återremiss eftersom vi ville ha en helhetsbild av hur dessa förändringar ska förstås tillsammans med de nyligen beslutade kostnadsökningarna och utbudsökningarna inom primärvården. Dessutom har vi svårt att förstå hur det kan finnas så stort ekonomiskt utrymme när det gäller kostnader för bl a ambulanshelikopter, om det samtidigt måste reduceras i dessa verksamheter. Vi kan inte se att det finns en sådan helhetsbild och vi vill delta i en bred diskussion om vilka prioriteringar som behöver göras, innan vi är beredda att medverka till förändringar av sjukvårdsutbudet i Värmland.

Den moderatledda majoriteten har valt att inte föra något sådant resonemang med oss och det kanske kan fungera om bara majoriteten håller ihop. Nu visade det sig att även centerpartiet och sjukvårdspartiet hade ifrågasättanden och därför blev beslutet avslag. 

 

Ulric Andersson                                                   Anders Nilsson
Oppositionsråd                                                     Oppositionsråd
Socialdemokraterna                                              Vänsterpartiet

 

 

 

2013-09-17

Landstingsstyrelsens majoritet borde vara mer återhållsamma och försiktiga! Efter en förmiddag, där vi i styrelsen utbildats i bl a behovet av riskanalyser, tog majoriteten senare på dagen nya beslut med både hög risk och okänd ekonomisk påverkan på landstinget.  

Vi från oppositionen yrkade på en återremiss av förslaget till beslut om drift av ambulanshelikopter i egen regi.

När det 2010 togs ett beslut om att utreda förutsättningarna för en ambulanshelikopter i Värmland var förutsättningen att det skulle ske i samarbete med kringliggande län och fasas samman i en nationell lösning. Detta för att kostnaden skulle hållas nere och för att kompetens på området skulle användas effektivt i en sammanhållen organisation. Vi anser fortfarande att detta borde vara den bästa lösningen.  Det är svårt för oss att förstå varför majoriteten väljer att som enda landsting i Sverige välja en lösning med både högre risk och högre kostnader än vad som hade varit möjligt med en mindre brådska. Vårt återremissyrkande syftade till att möjliggöra en lösning av driften i samverkan med andra län. 

Vi yrkade även på en återremiss när det gällde lokaler för allmänmedicinsk mottagningsverksamhet i Eda och Forshaga kommuner. 

Det är ett viktigt politiskt ansvar att se till att den politiska styrningen ger en rättvis och ändamålsenlig sjukvård, på lika villkor, för alla värmlänningar. Det är också viktigt att styrelsen vågar göra prioriteringar utifrån den ekonomiska ram som fullmäktige beslutat om. Att besluta om en viss service, för vissa orter, utan vare sig en helhetsanalys av behovet eller en analys av de ekonomiska effekterna är ytterligare ett exempel på ett bristande politiskt ansvarstagande, där vi inte vill medverka.

Vi hade även synpunkter på den ekonomiska månadsrapporten.

Den ekonomiska rapporten visar ett ekonomiskt resultat på minus 36,4 miljoner kronor. Detta är förstås inte bra, men eftersom oförutsedda finansiella kostnader i hög grad påverkat resultatet är detta mindre viktigt som information till den politiska ledningen. Vi vill istället rikta uppmärksamheten mot de obalanser som finns i de olika verksamheternas ekonomiska resultat. Särskilt bekymmersamt är det inom allmänmedicin, där flera år med ökade budgetramar ändå inte lett till ekonomisk balans. Vi är även oroliga för hur Arvika sjukhus och opererande specialiteter ska klara sina respektive budgetramar framöver.

Kostnadsutvecklingen i dessa verksamheter kräver att styrelsen, under innevarande år, ser till att åtgärder vidtas. 

 

 

 

 

 

Ulric Andersson                                                           Anders Nilsson
Oppositionsråd                                                             Oppositionsråd
Socialdemokraterna                                                     Vänsterpartiet

 

2013-06-10

 

Vi vill bygga ett starkt LIV som är rustat för framtiden!

 

Fortfarande är den politiska styrningen alltför passiv från den moderatledda majoriteten. Efter skattehöjning 2012 har vi visserligen sett ökad aktivitet vad gäller olika kostnadsdrivande förslag, men inte i fråga om effektivisering eller kostnadsbesparingar. Framförallt är det ökade inslag av privata vårdgivare som prioriterats, oavsett hur det påverkar kostnad, produktion eller kvalitet.
Vi saknar tydliga politiska beslut om åtgärder och planering för att klara de kommande årens reduceringskrav, som måste bli följden av ökande utgifter för pensionskostnader och kapitaltjänst.  

Skattehöjningen, tillsammans med oförutsedda engångsintäkter räddade 2012 års ekonomiska resultat och under 2013 används fortfarande den höga skattenivån till att skjuta problemen framåt.  Samtidigt måste det konstateras att verksamheternas kostnadsutveckling, i de flesta fall, varit mycket begränsad och kontrollerad. Ökande kostnader för pensioner och kapitaltjänst äter upp en allt större del av det ekonomiska utrymmet, vilket kräver kraftfulla omställningsåtgärder, samtidigt som verksamheten måste stöttas med en aktiv ledning och styrning. Vår analys är därför fortfarande att skattehöjningen inte behövdes. I alla fall inte för 2012 och 2013. Inför 2014 är utrymmet som skattehöjningen gav i stort sett förbrukat och under de närmaste åren efter 2014 kommer den ekonomiska verkligheten att göra sig tydligt påmind. Vi ser inte någon möjlighet att sänka skatten för 2014, utan att det medför alltför kortsiktiga och riskabla verksamhetsförändringar. Istället måste behovet av omställning och förändringsarbete inför framtiden prioriteras.  Med det utrymme som fortfarande finns kvar efter skattehöjningen finns nu en tillfällig möjlighet att rusta landstinget inför kommande svårigheter och vi lägger därför konkreta förslag till särskilda satsningar som ska starta 2014 och fortsätta även under 2015. Dessa förslag är inte tänkta att binda upp landstinget med en större verksamhetsvolym. Istället är det ett intensifierat förändringsarbete som vi vill åstadkomma.

Vi vill se en politik som aktivt styr vårdens utveckling i rätt riktning istället för att vara passiva åskådare. Det innebär att vi vill ta ansvar för att landstinget ger en likvärdig vård till alla, oberoende av vem man är, vad man har för inkomst eller var man kommer ifrån. En modern, framtidsinriktad hälso- och sjukvård som kan erbjuda flexibilitet och tillgänglighet för alla invånare. Vårt alternativ bygger på insikten att vårdens olika patientflöden måste förbättras avsevärt och att en sådan förändring kräver kraftfull politisk styrning och långsiktig hållbarhet. Vi ser en tydlig koppling mellan vårdkvalitet och de arbetsförutsättningar som ges till medarbetarna i vården. Därför är en god arbetsmiljö och möjligheter till vidareutbildning en viktig prioritering. En framtidsinriktad politik för landstingets medarbetare är ett viktigt ansvar som vi är beredda att ta.

Avgörande för att nå målen inom vården är också att landstinget har rätt kompetens, på rätt plats, vid rätt tidpunkt. Generationsväxlingen de kommande fyra åren innebär att ca 900 medarbetare går i pension. Utmaningen är att bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare, men också att genomföra generationsväxlingen på ett ansvarsfullt sätt. Här ser vi ett behov av kompetens- och erfarenhetsöverföring vid pensionsavgångar. Vi vill lösa detta genom att ge möjlighet till tidigarelagda nyanställningar och tillfällig dubbelbemanning. Samtidigt ger detta en positiv effekt i en värmländsk arbetsmarknad där stimulanser behövs.

En annan viktig förändring, som vi vill se mer av, är omfördelning av arbetsuppgifter till mest effektiva kompetensnivå.  Det finns stora möjligheter att förbättra sjukvårdens effektivitet genom att i ökad omfattning använda personalens kompetens mer flexibelt och genom omfördelning av arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper. Det finns många exempel på sådana positiva förändringar i bl a folktandvårdens verksamhet, men vi tror att en sådan förändring kräver både kompetens-utveckling och förändrade attityder.

Barnperspektivet är alltid styrande för vår politik. Att ständigt förbättra kunskaperna och bli bättre på att möta barnens behov är en viktig utmaning. Barnets behov ska synliggöras och vi ser med stor oro att barnfattigdomen ökar och att barns och ungdomars psykiska hälsa försämras. Vi vill därför prioritera satsningar som kan förbättra situationen för de värmländska barnen och ungdomarna.

Under 2012 förändrades avgifterna för Hälso- och sjukvården. Vi var överens om flera av de bärande principerna om förenkling och tydlighet, men vi såg även andra behov som borde tillgodoses bättre. Ett sådant behov är att höja åldersgränsen för sjukvårdens och tandvårdens avgifter. Som ett första steg vill höja åldern för avgiftsfrihet inom sjukvården t o m 20 år, eftersom det är väldigt få ungdomar i den åldern som är självförsörjande. Avgifter som ungdomar ska betala slår hårt mot familjer med låga inkomster och kan i värsta fall innebära att nödvändig hälso- och sjukvård undviks. 

Vi vidhåller även vårt förslag om ett mål om 1 % extern finansiering och vill att det arbetas in i både budget och flerårsplanen. Det är viktigt att det finns tydliga mål och strategier för att öka inslaget av extern finansiering med EU-medel. Samarbete med aktörer i Sverige och andra länder i olika nätverk och projekt främjar både landstinget och den regionala utvecklingen.

Självklart är också en förutsättning för att nå målen att vi har en stark och uthållig ekonomi, med en kostnadsutveckling under kontroll, så att landstinget kan klara sina långsiktiga åtaganden.

Utifrån ovanstående blir vårt förslag till budget för 2014 enligt följande:

  • Vi anslår 10 Mnkr till kompenshöjande åtgärder, där riktade insatser för att öka mängden specialistsjuksköterskor ska ingå.

 

  • Vi anslår 20 Mnkr till förstärk bemanning och förbättrade processer vid generationsväxling inom särskilt viktiga kompetensområden.

 

  • Vi anslår 10 Mnkr till kökortning, utveckling och metodförbättringar inom den sjukvård som riktar sig till barn och ungdomar, med ett särskilt fokus på området barn och ungdomars psykiska hälsa. 

 

 Utöver våra förslag till ändrade budgetposter vill vi även yrka på följande tillägg i landstingsplanen och budget för 2014:

 

  • Åldersgräns för avgiftsfrihet inom sjukvården höjs t o m 20 år
  • Verksamheterna ska ha en målsättning om finansiering med EU-medel som uppgår till minst 1 procent av den totala finansieringen

 

Ulric Andersson                                           Anders Nilsson
Oppositionsråd (s)                                      Oppositionsråd (v)


 

2013-04-24

 

Hur ska upphandlingen av sjukvårdsrådgivningen göras?

 

Idag har landstingsfullmäktige diskuterat min interpellation om upphandlingen av sjukvårdsrådgivningen. Jag ville att landstingsrådet Fredrik Larsson skulle förklara hur majoriteten tänkt sig genomföra en upphandling där det endast finns en aktör på marknaden. 

Eftersom jag inte var helt nöjd med det svar som lämnades gjorde jag bl a följande inlägg i debatten:

Hur tror ni det ser ut med en upphandling riktad till endast ett företag?

Jag säger att det skadar förtroendet för landstinget. 

Vi i oppositionen försökte hjälpa till med att förbättra förutsättningarna för en någorlunda juste upphandling, som vi egentligen inte ville ha överhuvudtaget. Vi föreslog att även vår egen verksamhet skulle lägga ett anbud för att åtminstone undvika att det blir en monopolsituation. Majoriteten avslog vårt förslag och jag undrar igen: 

Vad är det för fel på konkurrens? Eller rättare sagt; Varför får inte MEDHELP utsättas för konkurrens?  

 

Mats Sandström                                                                                 
Socialdemokraterna             

          

 

 

2013-03-13

Vad är det som händer i helikopterfrågan?

 

Idag har vi lämnat en interpellation till landstingsfullmäktige. Vi tycker att det är dags för landstingsfullmäktige att både få information och en möjlighet att diskutera frågorna om ambulanshelikopter. 

Vi styrde landstinget när det togs ett beslut (juni 2010) om att utreda förut-sättningarna för en ambulanshelikopter i Värmland. Tanken var att det skulle ske i sammarbete med kringliggande län och fasas samman i en nationell lösning. Nu ser vi hur majoriteten driver på för att ordna en helikopter till värmlänningarna före valet 2014.  Samtidigt pågår liknande utredningar i andra landsting som t ex Dalarna. I Karlstad kommun utreds om det kan vara lämpligt att bygga en landningsplats på Sandbäcken. Många skäl, inte minst miljömässiga och ekonomiska, talar mot denna plats och vad Karlstad kommun kommer att säga är i dagsläget väldigt osäkert. Hos oss i landstinget pågår samtidigt ett arbete med att sänka verksamhetens kostnader, där bl a vägambulanserna ska reduceras.  

Vi känner ett ansvar för att sjukvården kan ge trygghet och att akutsjukvården kan agera snabbt och effektivt. Därför är en ambulanshelikopter en viktig förbättring. Men när vi ser hur många frågetecken det finns och när vi dessutom ser hur kostnadskalkylerna springer iväg måste hanteringen ifrågasättas. Om det inte finns någon plats att landa på och om kostnaden tränger undan annan verksamhet, som t ex vägambulanser, då måste vi säga stopp, gör om och gör rätt.

I vår interpellation kräver vi svar på tre frågor från landstingsstyrelsens ordförande: 

Vad säger Dalarna respektive Västra Götaland idag, om att samarbeta med gemensamma helikopterresurser som täcker Värmlands behov?

Det borde vara självklart att avtala om samarbete för att hålla nere landstingets kostnader och för att säkerställa att det blir en hållbar kalkyl.

Vilken blir skillnaden i räddningskapacitet och trygghet för värmlänningarna om ”helikopterpengarna” istället satsas på en utvecklad och förstärkt organisation för vägambulanserna?

Vi kan förstå att det delvis är olika behov och patientgrupper som tillgodoses med den ena eller den andra resursen, men politikens uppgift är att prioritera. Därför måste frågan ställas och svaret bör vara tydligt och enkelt att förklara för värmlänningarna.

Vad innebär en alternativ landningsplats vid någon av länets flygplatser?

Vi är övertygade om att det blir mindre miljöproblem och en lägre kostnad med en sådan lösning, men hur påverkas möjligheterna till effektiva räddningsinsatser? Vi förutsätter att det finns en ”plan B” om Sandbäcken inte kan godkännas.

 

Ulric Andersson                              Anders Nilsson
Oppositionsråd                               Oppositionsråd

 

 

2013-02-13

Stoppa miljonrullningen i landstinget!  

Landstingets nuvarande finansiella läge innebär att kostnaderna behöver sänkas med ca 300 - 400 miljoner kronor under den närmsta 3- årsperioden.  I ett sånt läge är det ekonomiskt lättsinne att föreslå ökade utgifter. Istället krävs ett politiskt ansvarstagande för att nödvändiga effektiviseringar kommer igång. Den moderatledda majoriteten borde lyssna verksamhetens signaler.  

Två år med sex partier i majoriteten har kostat alldeles för mycket.

Vi i oppositionen har protesterat mot att:

•        arvodeskostnaderna för landstingsråden mm råd ökats med 5 Mkr.

•        landstingshuset flyttats och kostnaderna rusat iväg.

•        privata vårdgivare fått 10 Mkr i extra utbetalning

•        operationsrobot köpts för 18 Mkr.

•        verksamheter som inte klarar budget fått en förlusttäckning med 75 Mkr.

•        vårdvalsförändringar lett till ständigt ökade kostnader.

Just nu diskuteras två viktiga frågor som har mycket stor betydelse för landstingets verksamheter och ekonomin. Den första frågan handlar om eventuell upphandling av ambulanshelikopter. En helikopter i Värmland är angelägen förbättring, men lösningen kan inte vara att blunda för den ekonomiska verkligheten. Vilka är de besparingar som krävs för att finansiera helikopterns kostnader? 

Vi protesterar mot att ambulanshelikopter tillåts kosta 46 Mkr per år och ytterligare 46 Mkr i investeringar för en föreslagen eventuell landningsplats mm. Vi vill se prislappen och hur betalningsförmågan ser ut, men även att det finns en godkänd landningsplats, innan vi kan gå vidare i diskussionerna. Nu kommer även ett förslag om att köpa en helikopter, istället för att hyra, som var det ursprungliga förslaget. Detta innebär en ny investeringskostnad på ca 60 Mkr, som väcker ytterligare frågor om hur ekonomin ska hanteras.  

Den andra aktuella frågan, som har stor betydelse för möjligheten att arbeta med rationalisering och kvalitet, är hur sjukvårdsrådgivningen ska skötas. Vi säger ett bestämt NEJ till att upphandla sjukvårdsrådgivningen, eftersom både den egna verksamhetens kritik mot den nuvarande lösningen med en upphandlad sjukvårdsrådgivning och den utveckling vi ser i andra landsting, talar mot en upphandling.  Egentligen har vi inte sett eller hört ett enda vettigt argument som talar för en upphandling. 

Vi i oppositionen vill istället i ökad grad integrera sjukvårdsrådgivningen i övrig hälso- och sjukvård och göra det till en del i vårdkedjan, vilket är den utveckling som sker i andra landsting. Allt eftersom arbetet med det nationella systemet 1177 för sjukvårdsrådgivning utvecklas, så underlättas också samverkan mellan olika landsting, vilket gör att vi kan få mer för pengarna. Framtiden innebär allt mer integrerade lösningar, där tekniken möjliggör succesiva förbättringar och nya lösningar. Vi vill dessutom dra nytta av de pengar vi själva investerat i utvecklingen av 1177.  

I egen regi finns större möjligheter att succesivt utveckla och förändra råd-givningen tillsammans med andra berörda verksamheter, t ex allmänmedicin och akuten. Samarbete ger ökad kvalitet i form av tillgänglighet och patientsäkerhet, men också en möjlighet att anpassa efter behov för att det ska bli effektivt. Samarbete kan handla om s k ”owerflow” mellan vårdcentraler och rådgivning vid behov.  

Sjukvårdsrådgivningen är ett verktyg för både avlasta och styra rätt i ett komplicerat flöde av patienter som behöver sjukvård. När vi nu kan konstatera att ett av tre samtal till Medhelp hamnar hos landstinget för åtgärd, innebär redan detta konstaterande att vi måste fråga oss om det är effektivt. Varför betala för sånt som vi ändå måste ta hand om själva?  

Majoriteten måste ta ansvar för den verksamhet vi har. Det finns ett stort behov av ett tydligt politiskt ledarskap som stöttar nödvändiga förändringar och lösningar på de frågor som personalen brottas med idag.  
 

Ulric Andersson                     Christina Wahrolin                 Anders Nilsson
Socialdemokraterna             Socialdemokraterna                Vänsterpartiet

 

 

2012-11-13

Gärna helikopter, men inte utan prislapp och betalningsförmåga!  

Vi yrkade på en återremiss av förslaget till beslut om ambulanshelikopter.  Dels ville vi se en tydlig plan för hur de tillkommande årliga bruttokostnaderna på ca 40 miljoner kronor skulle finansieras, dels ville vi se en samordning med andra landsting, innan beslutet togs.

Frågan om tillgång till en ambulanshelikopter i Värmland är angelägen, men lösningen kan inte vara 
att blunda för 
den ekonomiska verkligheten och de osäkerheter som finns i beslutsunderlaget, säger
oppositionsrådet Ulric 
Andersson, socialdemokraterna. 

Det är viktigt med en bred förankring vid långsiktiga och dyra åttaganden. Nuvarande majoritet söker tyvärr inte samförstånd kring landstingets långsiktiga finansiering, säger Anders Nilsson, oppositionsråd för vänsterpartiet. 

I juni 2010, när S och V styrde landstinget, togs ett beslut om att utreda förutsättningarna för en ambulanshelikopter i Värmland. Förutsättningen var att det skulle ske i sammarbete med kringliggande län och fasas samman i en nationell lösning. Detta för att kostnaden skulle hållas nere och för att kompetens på området skulle användas effektivt i en sammanhållen organisation.  

Idag ser vi att en sådan gemensam lösning inte är färdigutredd utan kostnaden och driften av en helikopterverksamhet hamnar enbart på landstinget i Värmland. Enligt kostnadskalkylen finns en förväntad intäkt på ca 15-16 miljoner för försäljning av tjänster, men om detta finns inga avtal tecknade och osäkerheten är stor.  

Nuvarande finansiella läge innebär att landstinget behöver sänka sina kostnader med 300 - 400 miljoner kronor under den närmsta 3 årsperioden, redan innan kostnaden för en ambulanshelikopter beaktats.  

Vi ser ett tydligt mönster i ett ekonomiskt lättsinne från nuvarande majoritet, där ökade utgifter och dess finansiering skjuts på framtiden och där effekterna av nödvändiga effektiviseringar så här långt uteblivit. En ekonomisk långtidsbudget har tagits fram som förutsätter ovan nämnda kostnadsreduktion, men beslut om åtgärder saknas.  

Arbetet med en nationell lösning för ambulanshelikoptrar pågår under ledning av SKL. Enligt uppgift idag har även Dalarna och Jönköping startat egna utredningar, där samordningsmöjligheter borde finnas. Dessutom pågår ett interregionalt arbete med Norge, tillsammans med Jämtland, Dalarna och Västra Götaland, som i hög grad kan påverka våra möjligheter att ta hem de kalkylerade intäktsmiljonerna.

Vi anser att detta arbete bör koordineras för att säkerställa att inte Värmland står ensam med denna verksamhet och därmed en alltför hög kostnad.  

Ulric Andersson                     Christina Wahrolin                 Anders Nilsson
Socialdemokraterna              Socialdemokraterna              Vänsterpartiet

 

2012-09-19

 

Varför blir det ingen familjecentral i Filipstad?  

Redan 2009 togs de första besluten om att starta en familjecentral i Filipstad. Efter att vi i oppositionen besökt vårdcentralen och träffat personalen förstår vi att den efterlängtade familjecentralen hamnat i ”väntläge” . Nu vill vi se att frågan prioriteras av den moderatledda majoriteten och därför lämnar vi en interpellation till landstingsfullmäktige. 

Ulric Andersson                     Christina Wahrolin                 Anders Nilsson
Socialdemokraterna             Socialdemokraterna               Vänsterpartiet

 

 

2012-09-13

Oppositionen har gjort ytterligare en syneförrättning i den värmländska vården! Denna gång med fokus på arbetet för att motverka psykisk ohälsa.

Den 12 september besöktes den psykiatriska öppenvården i Torsby av landstingets socialdemokratiska oppositionsråd Christina Wahrolin och Ulric Andersson.  Även Håkan Laack, Eva-Lena Gustafsson och Åke Gustafsson från Torsby kommun deltog vid den s k ”syneförrättningen”. Syftet med besöket var se hur landstinget och kommunen arbetar för att lindra och förhindra psykisk ohälsa och hur man uppfyller olika delar av de politiska målsättningarna enligt samverkans-modellen Nya Perspektiv.  Syftet var även att diskutera hur samarbetet mellan landstinget, kommunen och brukarorganisationerna fungerar. 

Den psykiatriska öppenvården i Torsby tar hand om patienter från fyra kommuner (Torsby, Hagfors, Munkfors och Sunne) och tillgängligheten är god. Men det finns några problemområden som t ex bristen på arbetsterapeuter och psykiatriker.

Behovet av arbetsterapeuter försöker man lösa genom diskussioner med andra verksamheter inom landstinget och med kommunen och för att komplettera de fast anställda psykiatrikerna så används även hyrläkare. 

En positiv utveckling som har stor betydelse är att det nu finns barnombud på alla mottagningar.   

Inom kommunens socialpsykiatriska verksamhet ser man ett bekymmer med att den neuropsykiatriska problematiken ökar och det finns ett utbildningsbehov hos personalen, som behöver mer kunskap om sån problematik. Kommunen är beroende av en fungerande samverkan med landstinget och konstaterar att i norra Värmland är man bra på det, eftersom man känner varandra och har nära till varandra.

 

 

2012-09-05

Oppositionen har gjort ytterligare en syneförrättning i den värmländska vården! Denna gång med fokus på folksjukdomar och barnperspektivet.

Den 3 september fick Centralsjukhuset besök av landstingets socialdemokratiska oppositionsråd Christina Wahrolin och Ulric Andersson.  Även kommunalrådet Lena Melesjö-Windahl och arbetarkommunens ordförande Rickard Nilsson deltog vid den s k ”syneförrättningen”. Syftet med besöket var se hur verksamheten vid Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomshabiliteringen och Hörselvården arbetade för att uppfylla olika delar av de politiska målsättningarna.  Syftet var även att diskutera hur samarbetet med kommunerna fungerade. 

Barn- och ungdomsmedicin redovisade en mycket omfattande och viktig verksamhet som omfattar specialistinsatser för bl a för tidigt födda barn, cancersjuka barn och särskilda enheter och team som jobbar med diabetes och allergier. Många nya satsningar är på gång där t ex en ny neonatalavdelningen kommer 2013 och nya behandlingsmetoder och mediciner tas fram inom andra områden. En oroande trend är att fetmaproblemen hos barn ökar igen.

Ett annat problem som irriterar både personalen och föräldrar till barnen, är de trånga utrymmena på barnakuten. Här finns både arbetsmiljöproblematik och ökad risk för smittspridning. 

Barn- och ungdomshabiliteringen berättade om bekymmer med kostnaderna för hjälpmedel, där budgeterade medel inte räcker till. 

Hörselvården informerade om den framgångsrika satsning som gjorts för att minska väntetiderna. Även här finns dock problem med kostnaderna för hjälpmedel som ökat mer än tilldelade medel. Idag finns ett glapp mellan faktiska kostnader och budget på ca 3 Mkr. 

Representanter för brukarorganisationerna RBU (rörelsehindrade barn och ungdomar) och Astma- och Allergiföreningen bekräftade problemen med de trånga lokalerna vid barnakuten. De lyfte även fram behovet av en god kontinuitet i läkarkontakterna. RBU pekade särskilt på vikten av ett slags ”backuptänk” i verksamheten, så att det inte uppstår luckor vid personalens ledigheter, pensioneringar eller liknande.  Även behovet av ett utökat föräldrastöd påpekades.   

De socialdemokratiska oppositionspolitikerna från landstinget och Karlstad kommun var mycket nöjda med all den information de fått under dagen. Nästa steg blir att använda kunskapen för en konstruktiv oppositionspolitisk.

 

2012-08-23

Oppositionen har gjort sin första syneförrättning i den värmländska vården!

Den 22 augusti besökte vi vårdcentralen i Årjäng och äldreboendet Kvarnåsen. Vi ville se hur man arbetade med äldres hälsa och vi ville veta hur samarbetet mellan vårdcentralen och kommunens äldreomsorg fungerade. Efter själva studiebesöken hade vi ett möte på vårdcentralen, där representanter för verksamheten och pensionärsorganisationerna medverkade. Vi diskuterade vad vi sett och vad som eventuellt behöver förbättras i vården av de äldre. 

Här följer en kort sammanfattning av resultatet från ”syneförrättningen” och våra intryck:

 Först och främst fick vi ett väldigt bra mottagande vid våra studiebesök.  Socialchefen May Hansson och kvalitetsansvarige Lena Bergman från kommunen tillsammans med Caremas verksamhetschef Helen Låbbman och gruppchefen Ulla Enarsson gav oss mycket värdefull information om hur vården av de äldre fungerar på Kvarnåsens äldreboende. Vårdcentralens ledning med verksamhets-chef Birgitta Evensson och samordnare Eva Axelsson informerade om vårdcentralens arbete och om alla de olika förändringsförslag som diskuterats den senaste tiden. Nu vet vi en hel del om vården av de äldre i Årjäng och vi har fått viktig information som kommer att underlätta för oss vid kommande politisk arbete. 

Vi har särskilt uppmärksammat att samarbetet mellan kommun och landsting fungerar bra och att det finns många gemensamma satsningar i t ex kvalitetsfrågor och utveckling av demensvården. Efter diskussioner med företrädare för PRO och SPF ser vi utvecklingsmöjligheter i form av att använda brukarorganisationerna på ett mer konstruktivt sätt. Kanske kan de bli mer aktiva i det förebyggande arbetet? 

I Årjäng finns fortfarande två tydliga bekymmer som oroar både pensionärsorganisationerna och verksamheterna. Dels behövs det fler fasta läkartjänster, dels behöver det bli en långsiktig och stabil lösning av lokalfrågan för vårdcentralen. Dessa två frågor har vi uppfattat som särskilt viktiga och vi socialdemokrater i opposition kommer självklart att ta upp dem med den politiska majoriteten i landstinget.   

 

Ulric Andersson                       Christina Wahrolin              
Socialdemokraterna                Socialdemokraterna

 

 

2012-08-20

Nu måste det bli ordning på landstingets kontroll av externa vårdgivare!  

-    Landstingets interna kontroll måste skärpas, säger oppositionsrådet Ulric Andersson. Exemplet med sjukgymnasten i Likenäs visar att det finns tydliga brister i landstingets rutiner. Vi från oppositionen kommer därför att begära landstingsstyrelsen beslutar om skarpare regler för kontroll av utbetalningar till privata vårdgivare.    

Redan i december 2010 konstaterade revisorerna att det behövdes förbättrade rutiner för den interna kontrollen. När vi nu ser att antalet privata vårdgivare ökar och nya vårdvalsreformer är på gång, borde det vara självklart att kontroll-systemen anpassas till de nya risker som uppstår. Vi ser ett behov av en genomlysning av hur kontrollerna fungerar idag och vi är helt övertygade om att det behöver skrivas nya regler för hur dessa kontroller bör skärpas.

 Värmlänningarna ska kunna lita på landstinget och alltid vara förvissade om att skattepengarna används på rätt sätt!

 Ulric Andersson                               Christina Wahrolin                   

 

2012-05-29

Varför så bråttom med fortsatt privatisering av vårdcentraler?

- Majoriteten har tyvärr inget intresse av samförstånd och breda politiska  uppgörelser och ännu värre; det finns inte ens nåt intresse av att ta reda på hur det fungerar för värmlänningarna, säger Socialdemokraternas oppositionsråd Ulric Andersson.

- Vi vill att det först görs grundliga analyser av hur dagens Hälsovalssystem fungerar innan nya förändringar genomförs. Sen borde det vara bättre för värmlänningarna om vi kunde bli överens om ett hållbart regelverk, säger Christina Wahrolin, Socialdemokratiskt oppositionsråd.

-  Man undrar varför det är så bråttom?  Det borde vara viktigare att göra rätt än att det ska gå fort, säger Anders Nilsson, Vänsterpartiets oppositionsråd.


Den moderatledda majoriteten har väldigt bråttom med att öka antalet vårdföretag i Värmland. Reglerna för Hälsovalet ska nu förändras för att ytterligare underlätta vid etablering av privata vårdcentraler. De nya reglerna innebär bl a att flera av kraven på innehållet i en vårdcentral tas bort. Dessutom ska den ekonomiska ersättningen till vårdcentralerna automatisk räknas om och delas per vårdcentral i kommunen, oavsett storlek. Detta innebär t ex att en ny privat vårdcentral i Kil, Sunne eller Forshaga får ta del av hälften av dessa pengar, även om den nya vårdcentralen startas med endast en läkare. För Landstinget innebär det en ny omställningsprocess, med avveckling av personal och lokaler, som leder till nya budgetunderskott. Året därpå blir det sen dags för nya kompensationsmiljoner till alla privata vårdgivare. 

- Det känns som om det startats en förstörelseprocess där landstingets vårdcentraler ständigt ska offras på marknadens altare, säger Ulric Andersson, oppositionsråd för Socialdemokraterna.

Att majoriteten även beslutade om försäljning av egna vårdcentraler gör saken ännu mer tydlig. Det saknas både intresse och förmåga hos majoriteten att leda den egna verksamheten, men det finns en stark vilja att göra om sjukvården till en privat företagsmarknad.

 


Ulric Andersson              Christina Wahrolin              Anders Nilsson Socialdemokraterna       Socialdemokraterna            Vänsterpartiet

 

  

 

2012-05-29

Vi vill samarbeta med kommunerna!

Landstingsstyrelsen har beslutat att genomföra en utredning som ska belysa landstingets regionala uppdrag i Värmland. Vi ser ett stort behov att både utreda och diskutera Värmlands framtid som region och landstingets ansvar, men vi har svårt att förstå varför inte kommunerna kan få vara med i utredningen. Moderaterna har ett stort ansvar för att vi hamnat i det förvirrade läge som just nu råder. Både regeringens passivitet och de värmländska moderaternas agerande har vi haft väldigt svårt att förstå. Nu vill den moderatledda majoriteten ge sig ut på en ny ökenvandring, utan ett tydligt mål i sikte. Vi kan inte tänka oss annat än att de regionala frågorna måste diskuteras tillsammans med de värmländska kommunerna och det var också detta vi föreslog. Dessvärre fick vi inget gehör från majoriteten.

 

 

Ulric Andersson          Christina Wahrolin         Anders Nilsson

Socialdemokraterna    Socialdemokraterna      Vänsterpartiet

 

 

 

2012-04-24

Privata vårdgivare belönas med 8 miljoner extra!

 

  - Det är förvånande att den politiska majoriteten så lättvindigt bestämt sig för     att dela ut 8 Mkr extra till de privata vårdgivarna, utan att det ens kommit någon sådan önskan eller begäran. Den moderatledda majoritetens ambition att stimulera denna konstlade marknad är redan en mycket kostsam affär och nu blir det ännu värre, säger Socialdemokraternas oppositionsråd Ulric Andersson.

  - 8 Miljoner extra utan att vi vet om det ger någon mer vård måste vara rent slöseri, säger Anders Nilsson, Vänsterpartiets oppositionsråd.

Landstingets egen verksamhet inom Hälsovalet gör underskott och en stor del av förklaringen är att det varit svårt att ställa om verksamhetens kostnader för bl a personal och lokaler när patientunderlaget minskat p g a av etableringen av nya privata vårdenheter. Om det kan visas att landstinget bedriver sin hälsovals-verksamhet med en högre kostnad än vad som ersättningssystemet medger kan det vara rimligt med en kompensation.  Däremot blir det helt ologiskt och orimligt om landstingets omställningskostnader ska ligga till grund för nivån på kompensationen. Vad händer om andelen privata vårdgivare ökar och att landstinget har fortsatta problem med omställningskostnader?

Majoritetens beslut idag ser vi som ytterligare ett exempel på bristande ansvars-tagande och ekonomiskt lättsinne som leder till allt sämre möjligheter att ge värmlänningarna en välfungerande sjukvård.


Ulric Andersson                  Christina Wahrolin             Anders Nilsson Socialdemokraterna            Socialdemokraterna          Vänsterpartiet


 

 

 

 

2012-04-24

 

Nu måste det bli ordning på landstingets kontroll av personalens bisysslor! 

 
- Landstinget kontroll av personalens bisysslor måste skärpas, säger oppositionsrådet Ulric Andersson. Under förra mandatperioden togs ett antal initiativ, men nu kan jag konstatera att det fortfarande inte fungerar tillfredsställande. Jag har därför begärt att frågan om bisysslor ska tas upp till förnyad diskussion i landstingsstyrelsen och att en kartläggning ska göras.  

 
Hösten 2006 beslutades om riktlinjer för hantering av bisysslor. Riktlinjerna säger bl a att det är cheferna som ansvarar för att kartlägga och bedöma omfattningen av medarbetarnas bisysslor. 2008 kom en revisionsrapport som konstaterade att det saknades en samlad dokumentation över personalens bisysslor och att någon årlig uppföljning inte genomförts. Vi Socialdemokrater initierade då ett antal åtgärder för att förbättra kontrollen, men uppenbarligen har inte den nya landstings-majoriteten följt upp och sett till att detta fungerar!

 

Ulric Andersson                       Christina Wahrolin  
Socialdemokraterna                Socialdemokraterna
 

 

 

  

  

  

 2012-03-06

 

Landstinget måste skriva till regeringen och begära förändring av skatteutjämningssystemet!

 

-          Jag med oro på regeringens hantering av skatteutjämningsfrågan, säger oppositionsrådet Ulric Andersson (s). Ett enhälligt förslag från den parlamentariska utredningen på förändringar i nuvarande skatteutjämningsförslag skulle skyndsamt hanteras av regeringen under hösten
för att kunna tas upp till beslut under våren 2012.

När man nu ser på listan över vilka propositioner som är på väg fram finns inte denna viktiga fråga med, vilket är anmärkningsvärt.

 

Den förändring som den parlamentariska utredningen kom fram till innebar bl.a. att direkta felaktigheter som tidigare påpekats av Landstinget i Värmland skulle rättas till. I slutändan skulle det nya förslaget innebära en intäktsförstärkning för Landstinget i Värmland på ca 200 miljoner kronor, jämfört med nuvarande system.

 

Vi socialdemokrater menar att utifrån det läge som Landstinget i Värmland befinner sig, i är det av största vikt att denna förändring kommer till stånd, inte minst mot bakgrund av att den av majoriteten angivna långtidsbudgeten bygger på denna intäkt.

 

Vi föreslog med anledning av ovanstående att Landstinget i Värmland tillskriver Regeringen med ett krav om att skyndsamt hantera denna för Värmland viktiga fråga.

 

 

 

Ulric Andersson                 Christina Wahrolin            

Socialdemokraterna            Socialdemokraterna

 

 

 

 

2012-02-21

 

Vi motsätter oss att avgifter för distriktssköterskebesök höjs med 100%

Den moderatledda landstingsmajoriteten har idag beslutat att lägga fram ett förslag om förändrade avgifter för besök i öppen sjukvård. Förslaget innebär att avgiften för besök hos för distriktsläkare höjs från 150 kr till 200 kr och för andra personalkategorier än läkare höjs avgiften från 100 kr till 200 kr. Vi föreslog oförändrade avgifter.

Vi sympatiserar med idén om att förenkla och förtydliga landstingets avgiftssystem och har även ställt oss bakom flera av de förändringar som beslutats. Särskilt nöjda är vi med förbättringarna av högkostnadsskyddet för hjälpmedel, som jämställts med sjukvårdande behandling och med den bibehållna avgiftsfriheten för barn och ungdomar. Det är bra att majoriteten lyssnat på våra argument i dessa delar.

Vi hade hoppats att få samma förståelse för våra förslag om låga avgifter, eller inga avgifter alls, för förebyggande insatser, t ex mammografi och cellprovtagning. Vi önskade även utreda hur avgifter ska hanteras när landstinget ska tillämpa de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Vi såg även ett behov av att klarlägga gränssnittet och definitionerna av vad som ska betraktas som förebyggande insatser och vad som är sjukvårdande behandling. Särskilt viktigt blir detta när olika personalkategorier ska integrera förebyggande insatser och sjukvårdande behandling vid genomförandet av de nationella riktlinjerna. Även eventuella hälsoekonomiska effekter av avgiftsfrihet för förebyggande insatser ville vi utreda.

Vi föreslog också att om avgifter ändå ska tas ut för förebyggande insatser, så borde de ingå i högkostnadsskyddet.

 

Ulric Andersson           Christina Wahrolin             Anders Nilsson
Socialdemokraterna    Socialdemokraterna           Vänsterpartiet

 

 

 

 

 

 



 

 

Nu ska fler ungdomar ska betala sjukvårdsavgifter!


Den borgerliga landstingsmajoriteten har valt att lägga fram ett förslag om sänkta åldersgränser för avgiftsfriheten för sjukvårdande behandling. Idag finns ett skydd som innebär att ingen ungdom behöver betala avgift före 20 års ålder.  Med det förslag som nu läggs fram sänks gränsen till och med det år man fyller 17.

Ungdomar har väldigt sällan en egen försörjning under gymnasietiden och då blir det föräldrarnas ekonomi som belastas med en sänkt åldersgräns för avgiftsfriheten.
2007 såg vi till att ta bort de barn- och ungdomsavgifter som infördes av den borgerliga majoritet som ledde landstinget under 2003 till 2006. Innan denna tillfälliga borgerliga ”avgiftsparentes” hade landstinget i Värmland, under många år varit en föregångare, med avgiftsbefrielse för barn- och ungdomar. Vi undrar nu om det vi ser är ett första steg mot en ny period med fler avgifter för barn- och ungdomar?

Vi Socialdemokrater och Vänsterpartister tänker motsätta oss alla förslag som syftar till att förvärra en redan svår situation för familjer med låga inkomster.

Barnfattigdomen måste bekämpas med alla medel!

 

Ulric Andersson              Christina Wahrolin               Anders Nilsson
Socialdemokraterna       Socialdemokraterna             Vänsterpartiet

 

 

 

Kostnader måste vägas mot intäkter!


Landstinget i Värmland har under 2011 haft en högre kostnadsutveckling än vad som var tänkt i budgeten. Detta får konsekvenser även för 2012 års budget, eftersom det finns ett krav på återställning av uppkomna underskott, men framförallt därför att kostnadsläget är för högt. Om kostnaderna inte kan sänkas blir det ju den logiska följden att intäkterna måste höjas. Den borgerliga majoriteten kan då tvingas att höja skatten.

Vid dagens landstingsstyrelsemöte beslutades om förslag till oförändrad skattesats för 2012 och Christina Wahrolin, socialdemokraterna, ställdes vissa frågor om hur den borgerliga majoriteten tänkt sig ekonomin under 2012.

- Blir det en revidering av den budget för 2012 som vi redan beslutat om, eftersom förutsättningarna nu är mycket sämre än när budgetbeslutet togs?

- Finns det en ordentlig analys bakom förslaget om oförändrad skattesats?
 

Efter initiativ från Per Gruvberger, socialdemokraterna, togs även ett beslut om att under 2012 utvärdera Hälsoval Värmlands införande både vad gäller tillgång till vård på lika villkor i hela länet, kostnader för vården och samarbete med andra vårdgivare.

Eftersom det gått en tid sedan Hälsoval Värmland infördes finns det all anledning att göra en utvärdering, för att senare kunna diskutera eventuella behov av förändringar i både ersättningssystemet och den totala finansieringen.

 

Christina Wahrolin                Anders Nilsson
Socialdemokraterna             Vänsterpartiet

 

Kostnadsutvecklingen måste hejdas!


Vi vill med anledning av delårsrapport 2 lämna följande uttalande:

Delårsrapporten och dess helårsbedömning bekräftar att vi är på väg mot ett ekonomiskt underskott. Det är anmärkningsvärt att utvecklingen med ökande nettokostnader fortsätter och att det under året inte tagits några politiska beslut om åtgärder för att komma tillrätta med problemen.  Snarare har vi kunnat konstatera att det tagits flera politiska initiativ som endera ökat kostnaderna eller försvårat möjligheterna till en kostnadseffektiv verksamhet.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet medverkade till att det beslutades om ett uppdrag till direktören som innebär att han ska ta fram förslag till kostnads-reducerande åtgärder mm. Vi yrkade på ett mer konkret och förtydligat uppdrag, eftersom vi menade att uppdraget även borde ha som mål att åstadkomma ett balanserat ekonomiskt resultat för 2011. Vi är nöjda med att majoriteten lyssnade på vårt förslag och att vi därför fick ett enigt beslut. Vi är däremot inte nöjda med att en period om 5 års kontinuerliga överskott i ekonomin nu ser ut att bytas ut mot en negativ utveckling. Det är ett allvarligt läge som kräver kraftfulla åtgärder och det är ett tungt ansvar som faller på den borgerliga majoriteten, som försatt landstinget i denna besvärliga situation. 

Vår analys säger oss att problemen hade varit betydligt mindre om den politiska ledningen hade fortsatt på den tidigare inslagna vägen med en mycket låg kostnadsutveckling. Vi kan nu se att Landstinget i Värmland, i jämförelse med flera andra landsting, under 2011haft en högre kostnadsutveckling . Denna utveckling måste hejdas och därför är det positivt att vi var eniga i beslutet om uppdraget till landstingsdirektören.


Ulric Andersson                        Anders Nilsson
Socialdemokraterna                  Vänsterpartiet

 

2011-09-13

Vi vill inte medverka till ökade kostnader för administrationen

 

På dagens landstingsstyrelsesammanträde togs ett antal beslut om tillkommande kostnader i samband med flytten av landstingets centrala administration. Vi deltog inte i dessa beslut, eftersom vi anser att den borgerliga majoriteten misskött den demokratiska beslutsprocessen, vilket inneburit att beslutsunderlagen inte varit vare sig korrekta eller tillräckliga. 

 

-   Visst vore det positivt om administrationen kunde effektiviseras och visst behöver personalen moderna och ändamålsenliga lokaler. Men nu kan vi inte veta om det blir vare sig det ena eller det andra. Det enda vi vet är att det blir dyrare, säger oppositionsrådet Ulric Andersson (S).

 

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill inte delta i ett beslut som innebär att ca 100 Mkr av landstingets skattemedel låses fast under den närmaste 10-årsperioden, när det samtidigt ska göras svåra avvägningar och prioriteringar i sjukvården, där t ex vårdcentraler måste stängas. Dagens beslut innebär dessutom att de framtida kostnaderna ökas på med ytterligare ca 20 Mkr.  

 

De farhågor och frågetecken som fanns när ärendet behandlades första gången, i februari 2011, har nu i stort sett bekräftats. Det saknades då en korrekt behandling i den demokratiska beslutsprocessen, där teknikutskottet som ansvarar för fastighetsfrågorna, inte hade berett ärendet. Det saknades även en genomgripande tillgänglighetsanalys och miljökonsekvensbeskrivning och de fackliga organisationerna borde ha varit involverade på ett bättre sätt.

 

-    Det går inte att bedöma om flytten av administrationen ger några effektiviseringarna och vi ser snarare risker för att kostnaderna för administrationen ökas på bekostnad av andra verksamheters möjligheter till utveckling, säger oppositionsrådet Anders Nilsson (V).

 

2011-08-23

  

 

Fler vårdcentraler riskerar att läggas ner

På gårdagens landstingsstyrelsesammanträde fattades tre viktiga beslut som styr hur vårdcentralerna i Värmland ska fungera. Vi reserverade oss mot alla tre besluten, eftersom vi anser att den borgerliga majoritetens beslut innebär att det inte längre finns någon möjlighet att garantera en vårdcentral i alla värmländska kommuner.     

Vi har sett att lagstiftningen om Vårdval och fri etablering för vårdföretagen lett till stora konsekvenser och inneburit krav på förändringar av innehåll och utbud för vårdcentralerna. När fler enheter ska dela på en begränsad resurs uppstår svåra avvägningsproblem och vi ser risker för att god vård, med en hög kvalitet, inte kommer att fördelas jämlikt och rättvist i de värmländska kommunerna. Vi ser fördelar med filialverksamhet, men vill begränsa etableringen för att inte utarma vårdcentralernas verksamhet och riskera att resurser flyttas från en kommun till en annan. Vi föreslog därför att skrivningen om filialer i krav- och kvalitetsboken skulle godkännas, utom i fråga om geografisk begränsning, där skrivningen skulle ändras så att filialer endast kan öppnas inom den kommun där vårdenheten är lokaliserad.

När det gäller vårdcentralerna i Eda och Forshaga kommun fann vi att det var ett rimligt politiskt ställningstagande att besluta att befolkningens behov av sjukvård i Deje, Åmotsfors och Koppom skulle tillgodoses genom att filialverksamhet startas, som utgår från vårdcentralen i respektive kommun. Med ett sådant beslut skulle de ekonomiska resurserna, som följer av listningsförfarandet, behållas av den vårdcentral som finns i den egna kommunen. Med den borgerliga majoritetens beslut kan ingen vårdcentral garanteras.   


Ulric Andersson                                        Anders Nilsson

Socialdemokraterna                                  Vänsterpartiet

 

 

2011-06-14

 

Hälsovalet 

 

Vi har sett att lagstiftningen om Vårdval och fri etablering för vårdföretagen lett till stora konsekvenser och inneburit krav på förändringar av innehåll och utbud i den allmän-medicinska verksamheten. När fler enheter ska dela på en begränsad resurs uppstår svåra avvägningsproblem, inte minst för politiken, och vi ser risker för att god vård, med en hög kvalitet, inte kommer att fördelas jämlikt och rättvist i de värmländska kommunerna.

Verksamhetscheferna inom allmänmedicin har framfört att de önskar en större reglering av filialverksamheterna, så att de ekonomiska konsekvenserna inte ändras för kraftigt och vi ser fler frågetecken som behöver belysas ytterligare, för att det politiska ställningstagandet om nya förändringar ska kunna vila på en så säker grund som möjligt.

 

Vi föreslog därför en återremiss av de delar av ärendet som rörde reglerna för inrättande av filialer, med följande motivering:

 

De ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna av filialverksamhet, utan geografiska avgränsningar i länet, måste belysas bättre och regelverket behöver förtydligas i fråga om beslutsnivå för frågor som rör utbud och innehåll i filialer.

 

Vi föreslog även att ytterligare utredning skulle göras om:

 

  • de ekonomiska förutsättningarna för vårdenheternas bemanning med nuvarande ersättningssystem.

 

  • konsekvenserna av en ökad ersättningsandel baserad på socioekonomiska förhållanden.

 

  • möjligheterna att införa särskilda prestationskrav som kopplas till en eventuellt utökad andel socioekonomisk ersättning.

 

 

Tyvärr lyckades vi inte övertyga den borgerliga majoriteten om behovet av denna återremiss och inte heller om behovet av ytterligare utredningar om konsekvenserna av ersättnings-systemets utformning. Vi beklagar att den påtvingade strukturomvandlingen av primärvården, som har sin utgångspunkt i lagstiftningen om fri etablering, nu kan få accelerera ytterligare med odefinierade filialer, utan ett ansvarsfullt politiskt agerande från majoritetens sida.

 

 

 

 

 

2011-02-15

 

Rättspsykiatrin

 

På dagens landstingsstyrelsesammanträde fattades ett beslut om Rättspsykiatrin. Centerpartiet reserverade sig mot förslaget vilken innebar att majoriteten var tvungen att förlita sig på oppositionen för att säkra en långsiktig lösning för rättspsykiatrin.

 

Under sammanträdet kom frågan om Rättspsykiatrin i Kristinehamn upp till beslut. Det lagda förslaget fick snabbt mothugg av Jane Larsson från Centerpartiet som hänvisade till ett eget förslag vilket skapade debatt inom borgligheten.

 

-          Det som känns oroväckande är att majoriteten inte lyckats komma överens innan sammanträdet i en så viktig och avgörande fråga. Vidare så är det illavarslande att Centern inte litar på det underlag som man tar ställning till och samtidigt inte har en finansieringslösning till sitt egna förslag som innebär en fördubblad kostnad för landstinget, säger Ulric Andersson.

 

2010-12-14

 

Remisstvång, Regionfrågan och Utskotten

 

Vi har idag varit med om vårt första landstingsstyrelsemöte i rollen som opposition.

På dagordningen fanns tre ärenden där vi hade särskild anledning att diskutera med den nya majoriteten och försöka få till stånd vissa justeringar i besluten. Dessa tre ärenden var:

 

  1. Borttagande av remisstvång till specialistmottagningar
  2. Regionfrågan – kompletterande utredning
  3. Landstingsstyrelsens utskott

 

I den första frågan uppfattade vi att majoriteten lyssnade på våra argument och styrelsens beslut blev därför enhälligt efter de justeringar vi föreslog. Vår argumentation handlar om att vi kan tänka oss att ett borttagande av remisstvånget eventuellt kan ge en ökad effektivitet och bättre tillgänglighet inom vissa medicinska specialiteter. Majoritetens ursprungsförslag tolkade vi som att landstinget skulle starta en planering för ett generellt avskaffande av remisstvånget, vilket vi ser stora risker med.

Vi menar att remisser är ett viktigt instrument för att förmedla och fördela en begränsad resurs till dem som behöver den mest - att vi använder sjukvårdens resurser efter behov och inte utifrån efterfrågan. Principen om lägsta effektiva omhändertagandenivå är enligt oss en fortsatt viktig grundregel för att verksamheten ska bedrivas både kostnadseffektivt och rationellt utifrån värmlänningarnas behov.

 

Vi är därför nöjda med att beslutet som styrelsen tog innebär en utredning av ett eventuellt borttagande av remisstvånget till vissa specialistmottagningar.

 

I regionfrågan förstår vi att det krävs en ny kraftsamling av information och dialog mellan tjänstemän och politiker när så många nya förtroendevalda hamnat på nya viktiga befattningar. Vi lämnade en protokollsanteckning för att klargöra vår uppfattning.

 

Den tredje frågan hanterade vi på så sätt att vi avstod från att delta i beslutet om de olika utskottens uppdrag. Vi menar, på samma sätt som när frågan hanterades av fullmäktige, att den föreslagna uppdelning av utskotten riskerar att bli både kostsam och ineffektiv.

 


 

 

 

 

 

 

 

  

 

Sidan uppdaterades senast: 2012-04-26 09:10