Historien i årtal

 

Då hände det...


1881 August Palm höll det första socialdemokratiska föredraget i Sverige. Rubriken var Vad vilja socialisterna?
1889 Sveriges socialdemokratiska Arbetareparti bildades vid en kongress i Stockholm. Av de 70 representerade organisa-tionerna var 50 fackföreningar.
1896 Hjalmar Branting invaldes som första socialdemokrat i riksdagen.
1898 Landsorganisationen i Sverige, LO, bildas.
1917 Socialdemokraterna medverkar för första gången i en regering - i koalition med liberalerna.
1918 Kampen för allmän rösträtt kröns med framgång. Riksdagen antar en stor författningsreform.
1920 Hjalmar Branting bildar den första socialdemokratiska regeringen. Majoriteten i riksdagen var dock borgerlig.
1925 Branting avled. Han efterträddes av Rickard Sandler som statsminister och av Per Albin Hansson som partiordföran-de.
1926 Den socialdemokratiska regeringen avgår.
1932 Efter en stor socialdemokratisk valseger bildar Per Albin Hansson regering. Under 30-talet kom stora sociala refor-mer: arbetslöshetsförsäkring, bättre folkpension, semester, folktandvård, satsningar på offentliga arbeten för att få ned ar-betslösheten med mera. Folkhemsbyggandet påbörjades.
1939 Andra världskriget bryter ut. Samlingsregering med Per Albin Hansson som statsminister bildas.
1944 Arbetarrörelsens efterkrigsprogram för full sysselsättning, rättvis fördelning och höjd levnadsstandard lades fram.
1946 Per Albin Hansson avlider och efterträds av Tage Erlander.
1951 Regeringskoalition med bondeförbundet, nuvarande Centern. 50-talet präglades av satsningar på utbildning och forskning, bostadsbyggande, sjukförsäkring.
1957 Folkomröstning om ATP – allmän tjänstepension. Det fordrades en ren socialdemokratisk regering och nyval innan beslutet om den största trygghetsreformen kunde fattas 1959.
1964 Miljonprogrammet för att bygga en miljon nya bostäder på 10 år sätts igång. I övrigt innebar 60-talet stora satsningar på bl.a. äldreomsorg, utbildning och sjukvård. Näringspolitiken börjar utformas.
1969 Tage Erlander efterträds av Olof Palme.
1971 Enkammarriksdagen införs. Under 70-talets början genomförs flera reformer i arbetslivet, till exempel medbestäm-mande, anställningsskydd, arbetarskydd. Även föräldraförsäkring, allmän förskola, tandvårdsförsäkring genomförs.
1976 Socialdemokraterna förlorar valet och en borgerlig trepartiregering under centerledaren Torbjörn Fälldin bildas. Un-der de kommande sex åren spricker regeringen tre gånger.
1980 Folkomröstning om kärnkraften. Det alternativ som socialdemokraterna och folkpartiet stödde fick flest röster.
1982 Socialdemokratisk valseger. Olof Palme bildar regering. Kampen mot den ekonomiska krisen och arbetslöshet, sär-skilt bland ungdomar, var den viktigaste arbetsuppgiften.
1983 Beslut om löntagarfonder fattas efter strid.
1986 Olof Palme mördas den 28 februari. Ingvar Carlsson utses till partiordförande.
1991 Socialdemokraterna förlorar valet och en regering bestående av fyra borgerliga partier under moderatledaren Carl Bildt bildas.
1992 Mona Sahlin blir den första kvinnliga partisekreteraren.
1993 Partikongressen rekommenderar att alla partiets valsedlar ska bestå av varannan kvinna, varannan man.
1994 Socialdemokratisk valseger. Ingvar Carlsson bildar regering.
1995 Sverige blir medlem i EU. Första valet till Europaparlamentet genomförs. Anita Gradin blir kommissionär.
1996 Mellankongress. Göran Persson blir vald till partiordförande. Ulrica Messing blev Sveriges genom tiderna yngsta statsråd.
1997 Framtidskongressen i Sundsvall visar vägen in i 2000-talet.
1998 Trots socialdemokratisk tillbakagång i valet kan Göran Persson bilda regering.
1999 Val till Europaparlamentet. Margot Wallström blir ny kommissionär.
2000 Förintelsekonferensen genomförs. Extrakongress.
2001 Partikongress i Västerås. Nytt partiprogram.
2002 Allmäna val
2003 Folkomröstning om Euro
2004 Val till Europaparlamentet Tillväxtkongress