Inriktningen mot framtidens landsting och ett hållbart Västernorrland

En trygg, jämlik och nära vård
Vården ska fördelas efter behov och vara solidariskt finansierad.

Vi tre samarbetspartier är överens om att länet ska ha en väl utbyggd primärvård, även på landsbygden. Ersättningssystemen och regelboken ska styra mot detta mål. Vi välkomnar beskedet i regeringsförklaringen om att avskaffa den tvingande lagen om vårdval i primärvården samt den uppgörelse som finns om vinstbegräsning i välfärden mellan regeringen och Vänsterpartiet. Vi värnar valfriheten för patienterna och vill hushålla med våra gemensamma resurser. Vi vill förhindra att vårdverksamhet bedrivs i rent vinstsyfte.

Både primärvården och sjukhusvården dras med höga utgifter för stafetter. Detta innebär stora kostnader för landstinget men också bristande kontinuitet för patienterna. Landstinget brottas med hög kostnadsutveckling, vilket inneburit att underskotten ökat i en oroväckande snabb takt.

Vi måste därför genomföra en övergripande genomlysning av vården, såväl sluten- som primärvården, och hur vi organiserar den på bästa sätt med patienternas bästa i första rummet.

Landstinget ska bedriva ett aktivt folkhälsoarbete.

Vi är överens om att främja en jämställd och jämlik hälso- och sjukvård där diskriminerande strukturer motverkas. Vi vill bl.a. stärka HBTQ-perspektivet.

I folkhälsoarbetet vill vi också lyfta fram den förebyggande barna- och mödrahälsovården, söka ökad samverkan med kommunerna inom ex familjecentralsverksamheter, utveckla handlingsplaner för att stärka barns och ungas rättigheter inom vården, samt lyfta arbetet kring våld i nära relationer.

Med ett ökande antal asylsökande i vårt län så måste vi inte minst utifrån ett folkhälsoperspektiv förstärka hälsoinsatserna riktade till dessa grupper. Papperslösa och asylsökande ska ha rätt till sjukvård.

Vi måste göra allt för att förbättra och förstärka samarbetet med länets sju kommuner. De områden som vi särskilt vill lyfta fram är psykiatrin, missbruksvården och vården av de mest sjuka äldre. En stor del i den överbeläggningsproblematik som vi idag ser på sjukhusen har sin grund i bristande samarbete och samverkan med kommunerna. Vi har ett gemensamt ansvar för invånarnas bästa och måste också ta det ansvaret tillsammans. För invånarna ska det inte märkas om det är två huvudmän som ansvarar för deras vård, för invånarna ska det bara fungera.

Ekonomi
Den största utmaningen under kommande mandatperiod kommer att vara att klara att driva verksamheterna inom de ekonomiska ramarna. Under år 2014 förväntas Landstinget Västernorrland göra ett underskott på långt över 200 miljoner kronor. Detta underskott tvingas vi återställa under de kommande tre år, vilket utgör en stor utmaning. Vi ser därför små utrymmen för kostsamma reformer. En ekonomi i balans är inget mål i sig, det är en förutsättning för att landstinget långsiktigt ska klara av att erbjuda alla invånare i Västernorrland en god och jämlik vård, efter deras behov. Fokus kommer att ligga på arbetet med att genomföra den nya sjukhusorganisationen och en ständigt förbättrad ekonomistyrning. Underfinansieringen och de kommande utmaningarna måste också lösas genom resurstillskott i form av ökade statsbidrag och eventuellt justerade skattesatser.

Personalpolitik
Personalpolitiken kommer att få stor uppmärksamhet kommande mandatperiod. Vi kommer därför att inleda en revision av den personalpolitiska plattformen, som ska ligga till grund för landstingets personalpolitik.

Heltid ska vara normen vid anställningar och lönesättningen jämställd.

Vi måste investera i medarbetarnas arbetsmiljö. Vi stärker också chefsrollen inom landstinget, men också låta personalens synpunkter få genomslag. Cheferna ska få realistiska möjligheter att ta ansvar. Sjukvårdspersonal ska i högre grad få möjlighet att ägna sig åt patientkontakter. Bland annat behöver IT-stödet förbättras.

Vid kommande upphandlingar ska vi ställa höga krav på sociala villkor, som till exempel kollektivavtal och verksamhetsövergång.

Ett hållbart Västernorrland
Landstinget Västernorrland ska investera i framtiden genom att ta ett ännu tydligare ansvar för den ekologiska hållbarheten. Landstingets Miljö- och energiplan 2015 – 2019 ska genomföras. Genom att offentlig sektor skruvar upp ambitionerna så möjliggör och uppmuntrar vi också en grön och hållbar utveckling i länet.

Vi vill se över möjligheten att öka investeringarna i gröna och smarta innovationer, som på sikt genererar stora kostnadsbesparingar.

Arbetet med att göra Västernorrland till en Fairtrade-region påbörjas.

Kollektivtrafiken ska vara attraktiv, miljöanpassad och tillgänglig i hela länet. Möjligheten till arbetspendling ska ständigt förbättras och premieras. Vi har ambitionen att år 2020 nå fördubblingsmålet.

Regional utveckling
Vår målsättning är att 2016 bilda region Västernorrland och ta över de regionala utvecklingsfrågorna från länsstyrelsen. Demokratin fördjupas genom att medborgarna genom direkta val får inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna.
Regionen får ett sammanhållande ansvar för hälso- och sjukvård och regional utveckling. Genom att samla dessa uppgifter till en aktör med ett demokratiskt mandat att företräda Västernorrland ges goda möjligheter till samordning och synergieffekter.

En stark regional utveckling bygger på den lokala utvecklingskraften. Samarbetet med kommunerna, näringslivet, högre utbildning och andra aktörer i länet blir därför en grundpelare i det arbetet. En annan viktig faktor för att främja utvecklingen i Västernorrland är att vi har en aktiv samverkan med övriga Norrlandslän.
Genom ett framgångsrikt utvecklingsarbete som ger fler jobb och ökad inflyttning i Västernorrland så ges vi också bättre förutsättningar att i framtiden finansiera välfärden, inte minst hälso- och sjukvården.
Kulturen och folkbildningen är av yttersta vikt för folkhälsan och gör länet mer attraktivt. Därmed bidrar kulturen till skapandet av nya jobb i länet. Vi är därför överens om att fortsätta satsa på kulturen och göra den tillgänglig i hela länet främst riktad mot barn och unga.

Landstinget skall fortsätta ta ansvar för utbildning och fortsatt folkhögskoleverksamhet. Skolorna har stor betydelse särskilt för grupper med särskilda utbildningsbehov.