Räddningspaketet

 

Åtgärdsplan för en

ekonomi i balans

 

Sörmland har en mycket bra

hälso- och sjukvård. Människor

som bor i Sörmland kan

känna sig trygg i vetskapen

om att den dag då hon eller

han blir sjuk så finns det kvalificerad

hjälp att få. Sjukvården

i Sörmland håller hög kvalitet

och det gäller även för de övriga

områden som Landstinget

Sörmland ansvarar för; habilitering

och hjälpmedel, tandvård,

kultur och utbildning.

Varför Räddningspaket?

 

Trots hög kvalitet och effektiv verksamhet

har landstinget hamnat i ett ekonomiskt

läge som är mycket allvarligt.

Hälso- och sjukvårdens kostnader ökar

i betydligt snabbare takt än intäkterna.

Utomlänsvård, laboratoriekostnader, läkemedel

och personal är de områden där

kostnadsökningarna är störst.

 

 I slutet avår 2008 beräknas underskottet för hälsooch

sjukvården bli 275 miljoner kronor

och 237 miljoner kronor för landstinget

som helhet. Utan åtgärder kommer underskottet

att dubbleras fram till år

2011.

 

Prioritering

Grundläggande för den sörmländska

vården är att människor

med de största behoven, gamla

och kroniskt sjuka, ska ha företräde.

Närvården, det vill säga

den vård som konsumeras ofta

och av många,

ska finnas imä n n i s k o r snärhet och ha

hög tillgänglighet.Patienten

ska mötas på rätt vårdnivå,

i rätt tid och av rätt kompetens.

Den vård vi behöver mer sällan,

kanske bara någon gång i livet,

ska ha högsta kvalitet men den

behöver inte finnas där vi bor.

Sörmland ska även i fortsättningen

ha tre sjukhus.

LandstingetSörmland har inlett samtal

om samarbete med landstingen

i Stockholms län och Västmanland.

Ett fördjupat samarbete

i Mälardalen innebär att den

sörmländska hälso- och sjukvården

blir en

del i en större

struktur där

behoven av

förändringar

kan se annorlunda

ut än de gör idag.

 

Åtgärder för en

ekonomi i balans

Målsättningen är att spara 300

miljoner kronor på tre år.

Rätt nivå bör

bli billigast.

 

Besparingar för åren 2009-2011 fördelas enligt följande:

Hälso- och sjukvårdsnämnden 162,5 mnkr

Hälso- och sjukvård 160,0 mnkr

(varav generell besparing 35,0 mnkr)

Tandvård 2,5 mnkr

Nämnden för habilitering & hjälpmedel 10,0 mnkr

Nämnden för kultur & utbildning 1,5 mnkr

Landstingsstyrelsen 16,0 mnkr

Serviceorganisation 11,0 mnkr

D-data 3,0 mnkr

Administration (LoV) 2,0 mnkr

Ytterligare åtgärder (preciseras under år 2009) 110,0 mnkr

Totalt: 300,0 mnkr

3

Hälso- och sjukvården utgör cirka

85 procent av landstingets verksamhet

och det är också där de

största förändringarna kommer att

ske. Åtgärdsplanen omfattar även

landstingets övriga verksamheter.

Samtliga nämnder berörs av besparingarna.

 

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården ska genomföra

besparingar

på drygt 159 miljoner

kronor som beslutas

inför och under år

2009. Besparingarna

kan dock inte förväntas få full

effekt under samma år. Under år

2009 utreds och preciseras ytterligare

åtgärder som ska genomföras

under åren 2010 och 2011.

 

Åtgärder

Effektivare läkemedelshantering.

Centralisering av läkemedelsförråd.

Samordnad specialiserad

rehabilitering i länet. Smärtklinikerna

på Mälarsjukhuset och

Nyköpings lasarett avvecklas

och verksamheten omorganiseras

som en del av en länsgemensam

rehabiliteringsverksamhet.

Översyn av arbetstidsmodeller.

Effektivare arbetstidsutnyttjande

genom ändrad schemaläggning.

Koncentration av vårdcentraler

i Eskilstuna, Nyköping och

Katrineholm.

Översyn av samtliga distriktssköterskemottagningar.

PCI-verksamheten

på Mälarsjukhuset

– utökat

tidsutrymme för

hemtagande av patienter

från andra landsting.

Antalet privata allmänläkare

reduceras i Eskilstuna och

Trosa.

Länsgemensam praxis för palliativ

vård. Palliativa avdelningen

Manteln på Nyköpings

lasarett avvecklas.

Minska antalet vårdplatser.

Avveckling av respiratorplatser

samt ändrade arbetstider

för primärjour på medicinkliniken,

Kullbergska sjukhuset.

Öka antalet operationer.

Utveckla operationskedjan,

anestesi, kirurgi, ortopedi, för

 

Satsa på

primärvård!

 

4

att korta köerna och därmed

minska utomlänskostnader.

Hudkliniken – effektivisering

genom gränsdragning mot primärvård

och privata vårdgivare.

Begränsning av kosmetisk

vård.

Infektions- och lungkliniken

– sänkta utomlänskostnader

genom bättre läkarbemanning.

Kirurgi - hemtagning av viss

prostatacancer vård samt

utveckling av telemedicin.

Omprövning av avtal.

Kvinnoklinikerna – sänkta

kostnader för gynonkologi

till följd av nya nationella

riktlinjer samt hemtagning av

utomlänsvård.

Barnkliniken - översyn av

bemanning.

Onkologkliniken – effektiviserad

strålbehandling genom

DOS-planering.

Ögonkliniken – översyn av

bemanning samt översyn av

beredskap kvällar och helger.

Samordning av operationsmaterial.

Radiologi – utveckling telemedicin.

Översyn av bemanning

och beredskap.

Akutmottagningar - översyn

av bemanning.

 

Folktandvården

Folktandvården ingår i Hälso- och

sjukvårdnämndens ansvarsområde

och föreslås en generell

besparing på två procent för år

2009.

Tänk på att

alla sörmlänningar

behöver en

bra sjukvård,

inte bara de

som skriker

mest och

högst!

5

Högkostnadsskyddet för livsmedel

för särskilda näringsändamål

så kallad SÄRNÄR tas

bort och egenavgifterna relateras

till det helkostabonnemang

som finns inom särskilt boende

i kommunerna. Egenavgift för

patienter i behov av att täcka

hela sitt energi- och näringsbehov

via sondnäring höjs från 500

till 1 500 kronor och sondnäring

vid kompletterande behov höjs

från 200 till 750 kronor.

Finansiering av peruker ändras

från dagens begränsning avseende

antal peruker per år och

brukare till att landstinget hädanefter

ersätter en årlig kostnad

på högst 4 000 kronor.

Den patientavgift på 150 kronor

som tas ut för alla primära

ambulanstransporter till landstingets

sjukvårdsinrättningar

undantas högkostnadsskydd.

Om ambulanspersonal ger vård

på hämtplatsen, i samband med

utryckning, tas patientavgift ut

enbart för ambulanstransporten.

Habilitering och

hjälpmedel

Landstingets kostnader för

sjukresor, liksom antalet resor,

har ökat stadigt de senaste åren.

De åtgärder som vidtagits för

att bland annat stimulera åkande

med egen bil eller kollektiva

färdmedel har inte varit tillräckliga.

Med den kraftiga kostnadsökning

som skett för sjukresor

används idag medel som

avsatts för vård till att betala de

höga kostnaderna för sjukresor

och åtgärder måste därför vidtas

för att säkerställa att de medel

som avsätts för kärnverksamhet

också används till det.

 

Avgiftsförändringar

Justering av avgifter eller högkostnadsskydd föreslås inom följande

områden: (nuvarande avgift inom parantes)

Patientavgifter för läkarbesök inom primärvården 150 kr (100 kr)

Besök hos specialistläkare, exklusive allmänmedicin 300 kr (250 kr)

Besök hos distriktssköterska 100 kr (0 kr)

6

 

Åtgärder

Ändringar i regelverk för sjukresor

Förändringar gällande klimatvård

Generell besparing på två

procent.

 

Kultur och utbildning

Nämnden för Kultur och utbildning

får ett besparingskrav på 1,4

miljoner kronor, vilket motsvarar

två procent av budget.

Ombyggnad av

konsthallen i Nyköping

påbörjas

inte för närvarande.

Serviceförvaltningen

får

i uppdrag att lösa

arbetsmiljösituationen

för berörd

personal.

 

Landstingsstyrelsen

Serviceförvaltningen och D-data

får ett generellt besparingskrav

på två procent. Administrationen

(enheterna inom Lednings- och

verksamhetsstöd) får ett besparingskrav

på en procent.

Utöver de besparingar som redovisats

undersöks förutsättningarna

att genomföra en försäljning

av fastigheten Hedtorp 1:2, Hedlandet.

En uppskattning av försäljningsresultatet

beräknas till

cirka 70 miljoner kronor.

Den nya politiska majoriteten,

Folkpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna,

har även för

avsikt att utreda om det finns

andra delar av fastighetsbeståndet

som är möjliga och lämpliga att

sälja, dock inte strategiska byggnader

såsom

sjukhus.

Ytterligare

en åtgärd

som kommer

att genomföras

från

och med år

2010 är bolagisering

av

landstingets

serviceverksamhet, undantaget

driften av IT, som utreds separat.

Otydligheten är

det som kostat.

Hela pengaläckaget

går att hänföra

dit.

 

7

Höjning av landstingsskatten

Landstingens ekonomi är till stor

del beroende av samhällsutvecklingen

och det finns ett flertal

faktorer som landstinget inte kan

påverka genom egna beslut. Dit

hör framför allt den huvudsakliga

inkomstkällan, skatteintäkterna.

Att Sverige befinner sig i en neråtgående

konjunktur, med ökande

arbetslöshet och minskande skatteintäkter

som

sannolik följd, gör

därför den nuvarande

situationen

än mer bekymmersam. Att landstinget

har begränsade möjligheter

att påverka de egna förutsättningarna

ökar därför kravet på en organisation

som genom kraftfull

styrning kan möta förändringar i

omvärlden och som kan garantera

en god vård långsiktigt.

I den offentliga debatten föreslås

allt oftare att landstinget bör höja

skatten och det verkar också vara

en vanligt förekommande uppfattning

bland länets medborgare.

Det har inte minst visat sig vid

genomgången av landstingets förslagslådor,

vars innehåll utgör en

del av underlaget till åtgärdsplanen

och i kommande budgetarbete.

Den positiva inställningen till

skattehöjning är ett uttryck för att

det finns en stark solidaritet med

sjuka och vårdbehövande samt

att det finns ett omfattande stöd

för den gemensamt finansierade

hälso- och sjukvården.

Den nya majoriteten föreslår

att landstingsskatten höjs med

65 öre från och med årsskiftet

2008/2009, vilket

motsvarar en ökning

av landstingets intäkter

med 286 miljoner

kronor. En höjning av skattesatsen

utan besparingsåtgärder och

prioriteringar innebär dock att

landstinget inom ett par år står inför

samma problematik igen. De

ökade intäkterna ska därför inte

användas för att täcka nuvarande

underskott. Den nya majoriteten

ser därför en skattehöjning som

en del i arbetet med att uppnå

ekonomisk balans men den måste

kombineras med beslut som garanterar

att kostnadsutvecklingen

hejdas.

 

Höj skatten!

8

Landstinget som

arbetsgivare

Landstingets största tillgång är

dess medarbetare. Utmaningen är

att stärka bilden av Landstinget

Sörmland som en attraktiv och utvecklande

arbetsplats för att undvika

kompetensflykt i samband

med kommande besparingar. De

planerade åtgärderna kommer att

leda till minskat antal anställda. I

första hand kommer det att lösas

genom generationsväxling.

Olika omställningsåtgärder i

kombination med kommande

pensionsavgångar ska så långt

som möjligt nyttjas för att minska

behovet av uppsägningar på

grund av arbetsbrist. Exempel

på omställningsåtgärder kan vara

avslut av anställning i kombination

med exempelvis Särskild

avtalspension (SAP) eller annan

frivillig överenskommelse i syfte

att avsluta tjänsten alternativt att

bereda övertalig personal åtgärd

med målsättningen att få nya arbetsuppgifter

inom landstinget.

De åtgärder som görs ska vara

ändamålsenliga ur verksamhetssynpunkt.

Omställningsarbetet

innebär inga garantier att anställda

kan behålla sina anställningar

eller arbetsuppgifter.

 

När fattas beslut?

Åtgärdsplanen kommer, efter genomförd

samrådsprocess, att bli

föremål för beslut i respektive

berörd nämnd, landstingsstyrelse

samt landstingsfullmäktige. Därefter

kommer genomförandeplaner

att tas fram och beslutas på

nämndnivå.

Ha en långsiktig

plan

och håll fast

vid den!

9

En långsiktigt hållbar

hälso- och sjukvård

Genom åtgärdsplanen kommer

den nya majoriteten, Folkpartiet,

Miljöpartiet och Socialdemokraterna,

uppfylla sitt överordnade

mål om en ekonomi i balans, vilket

ger en stabil grund för Landstinget

Sörmland att bedriva ett

strukturerat och långsiktigt utvecklingsarbete

inom hela koncernen.

En ekonomi i balans anses vara

en förutsättning för att bedriva

ett konstruktivt utvecklingsarbete

i

syfte att förverkliga

den nya majoritetens

gemensamma

visioner om

en trygg, jämlik

och jämställd hälso-

och sjukvård

av högsta kvalitet

med god tillgänglighet.

Utveckling av närvården kommer

att spela en viktig roll i arbetet

med hälso- och sjukvårdens

framtida struktur. Den nära vården,

både planerad och akut, ska

bygga på trygghet, tillgänglighet

och kontinuitet. Närvården blir

därmed en funktion och inte en

organisationsnivå. Det hälsofrämjande

och sjukdomsförebyggande

arbetet kommer stå i fokus.

Den nya majoriteten anser att

en av sjukvårdens största utmaningar

och möjligheter är att utveckla

kvalitetsarbetet för att öka

patientsäkerheten. Verksamhetsutveckling

i form av tydligare

kunskapsstyrning och styrning

mot kvalitetsmål samt bättre rutiner,

logistik och flöden kommer

öka kvaliteten och minska kostnaderna.

Alternativa

driftsformer kan

verka som komplement

och stimulans

till den offentliga

verksamheten och

är ett viktigt led i att

utveckla landstingets

verksamheter.

För den nya majoriteten

är det viktigt

att arbetsorganisationen

vidareutvecklas så den

främjar en god hälsa och kompetensutveckling

hos medarbetarna.

Miljöanpassningen av landstingets

alla delar kommer att fortsätta.

Det kan på kort sikt kräva

En ekonomi i

balans är en

förutsättning

för långsiktig

utveckling.

10

investeringar men kan på lång sikt

ge såväl miljömässiga som ekonomiska

vinster. Ovanstående är

några av de områden som den nya

majoriteten avser förverkliga och

utarbeta långsiktiga planer för.

Den nya majoriteten kommer att

fortsätta att ta ansvar för att utveckla,

trygga och säkra en långsiktigt

hållbar hälso- och sjukvård

samt en god utveckling för Landstinget

Sörmland i dess helhet.

Till sist

Citaten i Räddningspaketet är hämtade

från bidrag ur förslagslådorna

som funnits på länets sjukhus och

på landstinget webbplats.

Tack för alla idéer och synpunkter!

 

 

Sidan uppdaterades senast: 2009-01-30 10:33

TopGallery