Måndag morgon i slutet på mars, en på många sätt fantastisk morgon. Solen lyser över ett landskap täckt med vit nysnö. Ett bakslag för våren, javisst men vackert är det. Alla de rödbröstade domherrarna vid fågelbordet verkar skicka budskapet att nu är det dags för alla med röda hjärtan att brösta upp sig och visa att vi är många som längtar efter att det skall våras, inte bara temperaturmässigt utan också för solidariteten.
Från det stora landet på andra sidan vattnet möts vi av budskapet att snart kan alla amerikaner se fram emot tryggheten i att ha en försäkring som garanterar dem sjukvård när de behöver den. En otrolig framgång för, den senaste fredspristagaren, president Barack Hussein Obama. Reformen beskrivs som den mest genomgripande sociala förändringen i USA sedan mitten av 1960-talet, då president Lyndon B. Johnson drev igenom Medicare, offentligt finansierad sjukvård för pensionärer, och medborgarrättslagstiftningen, som förbjöd rasdiskriminering. Men det är långt ifrån alla som hurrar. Från republikanskt håll hörs ord som "Det här var det ögonblick då Amerika definitivt tog vägen mot socialism" och att det är "galna vänstermännniskor från Kalifornien och Hollywood" som nu kontrollerar Washington som ligger bakom denna reform. Så än en gång är det bara att konstatera att den klassiska kampen mellan vänster och höger finns överallt och den är ständigt lika aktuell och levande.
Precis som den nu, tydligare än någonsin, förs i Sverige. Mellan oss på vänstersidan som är övertygade om att det är rättvisa, solidaritet och gemensamma lösningar som är svaret på gemensamma problem och högerns aldrig vacklande tro på att marknaden är svaret och lösningen oavsett hur problemen ser ut.
Till denna fantastiska morgon måste jag också berätta om att vi socialdemokrater i Nora i går hade vårt årsmöte och beslutade om vilka personer som vi vill skall styra både vårt parti och vår vackra kommun in i framtiden. Och det är med en otroligt bra känsla i kroppen jag kan konstatera att vi har en kvinna i topp både på fullmäktigelistan och som ny arbetarekommunordförande. Minst lika glädjande är att vi har fått med flera unga högt upp på listan, helt och hållet tack vare en väldigt aktiv nybildad SSU-klubb. Samtidigt finns det fortfarande kvar mycket erfarenhet med på en lista som totalt innehåller hela femtiett namn.
Jag tror inte att Nora är unikt på något sätt. Runt om i länet och i övriga landet genomförs nu ett stort antal årsmöten. Möten där nya och gamla medlemmar möts och där vi utser alla de människor som vi vill skall representera oss på de valsedlar som skall gälla i hösten val. Det är inte något annat parti som har förmågan att få så många att vilja engagera sig. Men det är samtidigt ett val, precis som vanligt, där det inte bara är en stor mängd väldigt dugliga personer som skall hjälpa oss till att få tillräckligt många svenskar att välja våra valsedlar när de står i vallokalen.
Det är framförallt våra idéer och tankar om hur vi vill att ett möjligheternas land för alla skall bli möjligt som kommer att ge oss makten att se till så det blir en ny vår för solidariteten!
/Lennart Axelsson