Landstinget visar positivt resultat för sjätte året i rad

Landstingets resultat är 98 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet för år 2009.

Det förklaras av ett framgångsrikt arbete med att upprätthålla en ekonomi i balans, trots att skatteintäkterna är drygt 200 miljoner kronor lägre än budget.

- En starkt bidragande orsak till att vi lyckats så väl har varit landstingets gemensamma arbete för en ökad tillgänglighet, framhåller Marie-Louise Forsberg-Fransson.

- Förutom att tillgängligheten förbättrats för länsinvånarna, har vi också fått ökade statsbidragsintäkter med anledning av detta.

Verksamhetens kostnader har under 2009 ökat med 206 miljoner kronor eller 2,8 procent. Lönekostnaden är den största andelen, och den ökade under 2009 med 4,4 procent.

Landstingets nettokostnader ökade med 97 miljoner kronor eller 1,6 procent under 2009. Den budgeterade nettokostnadsökningen var 4,4 procent.

-Förra året redovisade vi en nettokostnadsökning på drygt 6 procent och som också var högre än budgeterat, så det är mycket tillfredsställande att det kraftfulla ekonomiska arbetet gett ett så starkt resultat för 2009, säger landstingsdirektör Bo Anderson.

- Bidragande orsaker till den höga nettokostnadsökningen förra året var löneavtalsrörelsen, som blev dyrare än beräknat, men också de kraftigt ökande läkemedelskostnaderna.

Landstingets har under 2009 investerat för 264 miljoner kronor, varav 127 miljoner kronor gått till byggnadsinvesteringar och 137 miljoner kronor till utrustningsinvesteringar.

- Landstinget strävar inte efter att få höga överskott i verksamheten, utan pengarna ska gå till att ge länsinvånarna bästa möjliga hälso- och sjukvård, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson.

- Men det är grundläggande med en stabil landstingsekonomi för att klara vården även i framtiden, och det innebär att alla våra verksamheter måste verka inom sina budgetramar. Idag kan vi säga att vi i landstinget har gjort ett gott arbete tillsammans, men vi har fortfarande en besvärlig tid framför oss när det gäller finansieringen. Jag har sagt det förut och säger det igen: långsiktigt behövs mer pengar till sektorn.

Skatteintäkterna har i förhållande till budget försämrats med 202 miljoner kronor. Jämfört med 2008 har de dock ökat med 0,7 procent.

- De försämrade skatteintäkterna beror på en mycket omfattande konjunkturnedgång under året som har påverkat skatteunderlaget, påpekar ekonomidirektör Rickard Simonsson.

Det generella statsbidraget och utjämningsbidraget har ökat med 94 miljoner kronor eller 6,7 procent jämfört med budget. Orsaken är att bidragen för läkemedel och inkomstutjämning höjts och att landstinget redovisat minskad sjukfrånvaro.

Landstingets förvaltningar och nämnder redovisar totalt ett positivt resultat mot budget med 66 miljoner kronor, varav hälso- och sjukvården redovisar ett överskott på 32 miljoner kronor.

- Vårdverksamheterna har tillsammans vänt förra årets underskott, som var –125 miljoner kronor och där Universitetssjukhuset Örebro stod för den största delen, -115 miljoner kronor. Det är mycket tillfredsställande att man lyckats få ner kostnaderna, och jag tycker personalen gjort ett utomordentligt gott arbete, framhåller Marie-Louise Forsberg-Fransson.

Verksamheternas intäkter har också ökat. Det beror bl a på att landstinget har levt upp till regeringens krav på att få del av den s k "kömiljarden", samt rehabiliteringsgarantin, som innebär 51 miljoner kronor i ökade statsbidrag.

Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens ordförande, tel 070 – 515 7409

Bo Anderson, landstingsdirektör, tel 019 – 602 7440

Rickard Simonsson, ekonomidirektör, tel 070 – 668 7405.