Nedan kan du läsa interpellationerna som Eva-Lena Jansson, Lennart Axelsson, Matilda Ernkrans samt Ameer Sachet ställt till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
Arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa ungdomar
av Eva-Lena Jansson (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
I slutet av februari var 712 arbetslösa ungdomar i Örebro kommun inskrivna i jobbgarantin för unga. Av dessa 712 ungdomar är det 9 personer som går någon form av utbildning, 266 personer har jobbsökaraktivitet med coachning, 34 personer har arbetspraktik, 327 ungdomar har ingen aktivitet alls.
All erfarenhet visar att långa tider av passivitet fördröjer inträdet på arbetsmarknaden medan aktiva åtgärder skyndar på möjligheten för arbetslösa att få jobb.
Statistik visar att nivån på antalet arbetsmarknadsutbildningar inte har varit så låg sedan 1950-talet. Utbildningsbehovet bland ungdomarna ser visserligen olika ut men erfarenhet från tidigare jobbkriser är att arbetslösa personer som får möjlighet att höja sin kompetens via exempelvis arbetsmarknadsutbildning också har en snabbare väg ut till jobb.
Min fråga till arbetsmarknadsministern är därför följande:
Avser arbetsmarknadsministern att vidta konkreta åtgärder i syfte att utöka antalet platser på arbetsmarknadsutbildningar?
Arbetsgivarintyg
av Eva-Lena Jansson (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
För att kunna få arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet krävs att arbetsgivaren skriver ett intyg för att styrka lönenivå och arbetad tid. Flera fackförbund vittnar om att det finns arbetsgivare som inte skriver ut något arbetsgivarintyg trots upprepade påstötningar från tidigare anställda och från fackförbund som försöker hjälpa sina medlemmar. När inget arbetsgivarintyg finns som kan styrka en tidigare anställning, kan inte den arbetslöse få ut någon ersättning från sin a-kassa trots att man uppfyller både medlems- och arbetsvillkor. Det kan inte vara rimligt att en arbetslös tvingas stå utan ersättning bara för att arbetsgivaren inte kan, vill eller ids lämna intyg i tid.
Regeringen har gjort flera försämringar i a-kassan och bland annat ändrat blanketten för arbetsgivarintyg som nu blivit krångligare för arbetsgivarna att fylla i – något som inte ursäktar arbetsgivarna som struntar i att lämna intyg till tidigare anställda som blivit arbetslösa. Men för att komma till rätta med problemet med uteblivit arbetsgivarintyg så borde det införas sanktioner eller annat för att arbetsgivarna så snabbt som möjligt utfärdar arbetsgivarintyg som kan styrka arbetad tid och lön. Dessutom borde blanketten för arbetsgivarintyg vara så enkel som möjlig för att underlätta administrationen för både arbetsgivare och a-kassa.
Mina frågor till arbetsmarknadsministern är följande:
Avser arbetsmarknadsministern att vidta åtgärder i syfte att komma till rätta med arbetsgivare som inte utfärdar arbetsgivarintyg?
Avser arbetsmarknadsministern att ta initiativ till en översyn av arbetsgivarintyget för att underlätta den administrativa bördan?
Långsiktigt hållbara arbetsförhållanden vid Arbetsförmedlingen
av Matilda Ernkrans (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Jag har stor erfarenhet av att möta såväl anställda vid olika arbetsförmedlingar som arbetssökande i mitt län, Örebro. Många vittnar om samma sak: den orimliga arbetssituationen. Det är inte ovanligt att en arbetsförmedlare arbetar med 300–500 arbetssökande. Det är heller inte ovanligt att enskilda arbetsförmedlare tvingas dela sin arbetstid mellan två, tre eller fyra olika arbetsförmedlingar, ena dagen här, andra dagen där. Dokument och annat arbetsmaterial förflyttas mellan ett kontor till det andra. Under sådana här arbetsvillkor är det osäkert huruvida arbetsförmedlarna har någon reell möjlighet att uppfylla sitt uppdrag
Arbetsförmedlingen har i dag tusen färre anställda än 2006. Detta är fullständigt orimligt, med tanke på den finans- och jobbkris som drabbade Sverige 2007, vilken har gjort att arbetsförmedlingarnas arbetsbörda ökat markant. Visserligen har särskilda jobbcoacher kontrakterats, men antalet anställda arbetsförmedlare som arbetar med de reguljära arbetsuppgifterna har minskat.
Att dessutom Arbetsförmedlingen tilldelats nya arbetsuppgifter – ehuru man visserligen fått tilldelade medel för detta – gör inte saken bättre. Långtidssjuka ska hjälpas tillbaka till arbete och nyanlända flyktingar ska introduceras. Sådana här stora förändringar och så pass nya arbetsuppgifter innebär förstås en stor belastning på den reguljära organisationen.
Fackförbundet ST:s arbetsmiljöundersökning, från 2008, visar att Arbetsförmedlingens personal har en arbetssituation där många har alldeles för mycket att göra, arbetar övertid varje vecka, ofta utan att få betalt för det, samt att man alltför ofta tvingas möta kritiska och besvikna medborgare.
Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att säkerställa långsiktigt hållbara och kvalitetsmässigt goda arbetsförhållanden för de anställda vid Arbetsförmedlingen, så att de på ett tillfredsställande sätt kan arbete med sitt uppdrag?
Verksamhet för ungdomarna i jobbgarantin i Örebro län
av Ameer Sachet (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
I Örebro län var 3 784 ungdomar inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen under februari månad 2010. Jämfört med samma månad förra året är det en ökning på 32 procent.
Enligt siffror från Arbetsförmedlingen för samma månad var 1 990 ungdomar inskrivna i jobbgaranti för unga. Ungdomarna är sysselsatta enligt följande:
Aktivitet inom jobbgarantin i Örebro län: antal, procent
Ingen aktivitet: 654, 32
Utbildning: 57, 3
Studie- och yrkesvägledning: 42, 2
Arbetspraktik: 155, 7
Fördjupad kartläggning: 126, 6
Jobbsökaraktivitet med coachning: 966, 48
Projekt: 20, 1
Övrigt: 31, 1
TOTALT: 1990, 100
Hela 32 procent av ungdomarna är sysselsatta med ”ingen aktivitet”. Det är förödande för en ung person att inte ha någon sysselsättning alls. Särskilt unga personer behöver ha tider att passa, någon som förväntar sig att de kommer; de behöver känna sig behövda. Risken att en passiv livsföring präglar den unga personens liv är överhängande – ett mönster som blir svårt att bryta.
Forskning och beprövad erfarenhet visar att unga arbetslösa klarar sig bäst om de rustas av Arbetsförmedlingen med utbildning eller praktik. Bland ungdomarna inskrivna i jobbgarantin för unga i Örebro län är endast 10 procent engagerade i någon av dessa aktiviteter. En ung person, ofta utan arbetslivserfarenhet, behöver kontakter med arbetslivet eller en ändamålsenlig utbildning.
Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att så få som möjligt inom jobbgarantin för unga ska hamna i kategorin ”ingen aktivitet”?
Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att öka delarna av utbildning och praktik inom jobbgarantin för unga?
90 dagars karens för arbetslösa ungdomar
av Lennart Axelsson (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Syftet med jobbgarantin för ungdomar är att erbjuda ungdomar särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser på ett tidigt stadium för att man så snabbt som möjligt ska få ett arbete motsvarande hela arbetsutbudet eller påbörja eller återgå till utbildning inom det reguljära utbildningssystemet.
Endast den ungdom (16–25 år) som under en period om tre sammanhängande månader varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga Arbetsförmedlingen kan anvisas till jobbgarantin för unga.
Såväl Ungdomsstyrelsen som flertalet ungdomsorganisationer varnar för att låta arbetslösa ungdomar gå utan aktivitet under lång tid. Risken att de unga arbetslösa fastnar i passivitet är alltför stor, särskilt hos dem som aldrig hunnit ut i arbetslivet.
Min egen erfarenhet av möten med arbetslösa ungdomar i Örebro län styrker Ungdomsstyrelsens och ungdomsorganisationernas bild. Ungdomar helt utan tidigare arbetslivserfarenhet ska inte gå sysslolösa.
Regeringens flaggskepp jobbgarantin för unga innehåller en del lovvärda initiativ, såsom utbildning och praktik. Emellertid utgör dessa endast en mycket liten del av de aktiviteter ungdomarna i jobbgarantin är engagerade i – i mitt län Örebro endast 10 procent.
Bortsett från detta faktum bekymrar det mig att våra arbetslösa ungdomar har en 90 dagars karens innan de kan komma i fråga för aktiva åtgärder.
Delar arbetsmarknadsministern min, Ungdomsstyrelsens och ett stort antal arbetslösa ungdomars oro över att tvingas gå sysslolösa i tre månader innan de kan aktiveras i jobbgarantin för unga?
Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att öka möjligheterna för arbetslösa ungdomar att aktivera sig, även under den första 90-dagarsperioden av arbetslöshet?